Du&jobbet har bytt namn!

Allt om arbetsmiljö logga
Nyheter

Fler enkla jobb men de går till fel personer

Publicerad: 2016-09-13

Både regering och opposition vill nu ha fler så kallade enkla jobb. Det ses som extra nödvändigt i ett läge när många nyanlända flyktingar har som mest grundskola. Men finns det så få enkla jobb? Flera forskare hävdar att de faktiskt blivit fler. Dock tas de av sökande med högre utbildning.

Diskussionen om de så kallade enkla jobben fortsätter. Samtidigt som det råder skarpa motsättningar om huruvida lägstalönerna behöver sänkas, råder det numera en samsyn mellan regering och allianspartier om att den sortens arbeten behöver bli fler. (Observera: när vi använder begreppet enkla jobb i den här texten handlar det bara om att de inte kräver högre utbildning – själva jobben kan vara svåra och kräva erfarenhet för att göras på ett bra sätt.)

Bakgrunden är bl a att uppemot hälften av de asylsökande som anlänt till Sverige de senaste åren har högst grundskola i bagaget. De utrikes födda dominerar redan arbetslöshetsstatistiken. Det tar i snitt åtta år innan hälften av flyktinginvandrarna kommer i någon typ av arbete. Och majoriteten får aldrig tillsvidarejobb på heltid.

Behovet av både utbildningssatsningar och jobb som inte kräver särskilt lång utbildning tycks massivt. De lediga jobb som utannonseras av Arbetsförmedlingen kräver nästan alltid minst genomgången gymnasieskola. Det är välkänt att unga personer med bara grundskola har ytterst svårt att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden.

Vad beror detta på? De gängse förklaringarna brukar handla om att de enkla industrijobben rationaliserats bort eller flyttat utomlands, och att vi lever i en övergångstid – då industrisamhället ersätts av ett ”kunskapssamhälle”. Framtidens jobb kommer att kräva mer utbildning.

Ur sådana analyser framträder grovt sett två handlingslinjer. Antingen utbildar vi bort arbetslösheten, eller så sänker vi lönerna och får på så sätt tillbaka en del av de enkla jobben.

Haken är bara att förklaringarna – problembeskrivningen, om man så vill – inte riktigt stämmer.

De så kallade enkla jobben har enligt flera beräkningar inte alls blivit färre på 2000-talet. De har tvärtom blivit något fler. Uppskattningarna varierar, men flera forskare menar att ungefär vart femte jobb kräver högst grundskola, ibland kombinerat med en kortare yrkesutbildning.

I en situation med hög arbetslöshet blir det dock möjligt för arbetsgivarna att kräva genomgången gymnasieskola även för den här sortens jobb. Utbildningskravet blir helt enkelt ett sätt att sålla bland de sökande.

Utifrån SCB:s yrkesstatistik går det att urskilja tydliga tendenser vad gäller de arbeten som inte kräver högre utbildning. Det går visserligen inte att få fram exakta siffror – inom flera av de olika yrkeskategorierna förekommer anställningar med olika kvalifikationskrav. Ändå går det att se hur ”enkla” industrijobb blivit något färre, medan servicejobben blivit fler (se ruta).

Medan det således fanns 62 000 hotell- och kontorsstädare år 2005 fanns det 71 000 år 2013. Väktarna och ordningsvakter har blivit 4000 fler, buss- och spårvagnsförarna drygt 5 000 fler. Montörer och handpaketerare har däremot blivit färre.

Samtidigt har emellertid de som gått gymnasiet, och även de som läst på högskolan efteråt, fått svårare att få jobb som motsvarar deras utbildning. Därmed uppstår konkurrens om de jobb man inte behöver utbildning för att klara av.

Rune Åberg, professor emeritus i sociologi vid Umeå universitet, har i några studier undersökt vilken typ av arbeten som blivit fler respektive färre. Han menar att det vi ser är en slags jobbpolarisering, och att detta är en trend som syns även i andra utvecklade ekonomier. De mycket kvalificerade jobben blir fler liksom de som inte kräver utbildning. De som blivit färre finns ofta i mellansegmentet – yrkesarbetare, sekreterare och andra yrken som den tekniska utvecklingen rationaliserat bort.

Det finns två huvudsakliga skäl till den här utvecklingen, bedömer han.

– Dels handlar det om demografi. Med en åldrande befolkning behövs det fler inom vård, äldreomsorg och personliga tjänster. Dels beror det på livsstilsförändringar och urbanisering. Man ser den här utvecklingen mycket starkare i storstäderna.

Det är svårt att beräkna hur många jobb utan utbildningskrav det egentligen finns, fortsätter Rune Åberg. Enligt Statistiska Centralbyråns (SCB) yrkesklassificering (SSYK) är det bara 5,5 procent av jobben som inte kräver utbildning. Men detta är, menar han, en grov underskattning som inte fångar in många av de arbeten som i praktiken inte kräver mer än grundskola. Själv har han bl a utgått från SCB:s klassificeringar av yrkena i socioekonomiskt index (SEI), där utbildningskrav anges. Dessa är visserligen ibland föråldrade, men går att använda för att få en uppskattning av utvecklingen.

– På 1970-talet var det nästan hälften av jobben som krävde högst grundskola. Sedan sjönk andelen fram till millennieskiftet då det handlade om 20-25 procent. Och min bedömning är alltså att andelen har ökat något sedan dess.

Jobben utan utbildningskrav har blivit fler utan att lönerna halkat efter, påpekar Rune Åberg. Han tvivlar på att lägre ingångslöner är en realistisk väg att gå för att få fler människor utan utbildning i arbete, framförallt med tanke på att en stor andel av dessa arbeten är på halvtid och ibland ännu mindre.

– Personligen tror jag att det viktigaste just nu är utbildningssatsningar. Sedan behöver vi även en tillväxt av de jobb som kräver utbildning. Vi behöver väldigt många fler lärare, sjuksköterskor och andra. Då skulle konkurrensen om de jobb som bara kräver grundskola minska.

Jonas Frycklund, tf chefsekonom på Svenskt Näringsliv, betonar dock osäkerheten i statistiken.

– Om man utgår från SCB:s yrkesklassificering är det 5,5 procent av jobben som är enkla. Och de arbetena har minskat i antal de senaste fem åren. Sedan kan man naturligtvis definiera även andra yrken som enkla. Det finns inga givna svar här. Jag skulle vilja se mer forskning.

Han ser dock liksom Rune Åberg vissa problem med att till exempel gymnasieutbildade konkurrerar ut de lågutbildade.

– Vi har till exempel en grupp som gått samhällsinriktade program på gymnasieskolan, och som sedan ger sig direkt ut på arbetsmarknaden utan att ha någon vettig yrkesutbildning. Jag skulle vilja se incitament i studiemedelssystemet som gör att man går ut högskolan snabbare.

Samtidigt vill han se lägre arbetsgivaravgifter och lägre ingångslöner för att fler människor med låg utbildning ska få jobb.

– Vi har straffat ut en massa jobb i onödan. Löner på säg 14 000 skulle trots allt ge mer än man får via försörjningsstöd. Till att börja med skulle jag önska någon form av introduktionsanställningar där man under 2 år får 75 procent av ingångslönen. Det skulle inte gälla alla, utan bara ungdomar som får sitt första jobb samt dem som gått arbetslösa en viss tid.

Thomas Carlén, ekonom på LO, håller inte med. Han är kritisk till fokuseringen på att skapa fler enkla jobb. I rapporten ”Den ’nya’ strukturomvandlingen” från 2014 kom han fram till ungefär samma slutsatser som Rune Åberg; det råder inte alls brist på jobb som inte kräver utbildning. Problemet är att dessa jobb tas av sökande med gymnasieutbildning eller högskola i bagaget. Han säger:

– Jobben som inte kräver mer än grundskola har rentav blivit fler. Och då måste vi fråga oss i vilka yrkeskategorier som vi vill se tillväxt. Det är uppenbart att det råder brist på tjänstemän inom offentliga sektorn. Det behövs allt från sjuksköterskor till lärare.

Thomas Carlén vill se en arbetsmarknadspolitik som ökar antalet jobb generellt. Med fler mellan- och högkvalificerade arbetstillfällen skulle söktrycket på de enkla jobben minska, och därmed skulle även fler personer med låg utbildning komma i arbete.

När det gäller gruppen nyanlända med kort utbildning behövs däremot specifika åtgärder, fortsätter han.

– Huvudspåret bör vara att så många som möjligt får en gymnasieutbildning. Men samtidigt bör det finnas möjlighet att kombinera arbete och studier. Och det krävs nog fler subventionerade jobb, t ex statliga beredskapsarbeten i kombination med kurser. Vi måste vara flexibla, men så fort man släpper inriktningen på utbildning blir det farligt.

Det finns idag fler städare, köksbiträden och truckförare än för åtta år sedan. Det visar statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB).
Du&jobbet valde ut tio yrkeskategorier där man kan anta att de flesta arbeten inte kräver mer än grundskola, ofta kombinerat med en kortare yrkesutbildning och praktik på arbetsplatsen. De siffror vi presenterar är inte exakta. Inom flera av kategorierna finns det arbeten som kräver mer utbildning än så. Det statistiken visar är en tendens.
2005 fanns det inom dessa yrken 341 676 enkla jobb och år 2013 372 176, en ökning på 9 procent. Mest ökade truckförar- och callcenterjobb, med 42 respektive 38 procent.


1. Truckförare                                8 460             12 013
2. Telefonsäljare, callcenter         9 091             12 516
3. Bil- och taxiförare                   13 474             17 933
4. Buss- o spårvagnsförare        18 310             23 963
5. Receptionister m fl                 18 958             24 000  
6. Hotell- o kontorsstädare        62 556             71 122
7. Butikskassör, biljettförs         14 361             15 955
8. Vårdbitr, personliga ass       147 915          154 723

ORDNADE EFTER ÖKNINGSTAKT. GRÅ SIFFROR = MINSKNING. KÄLLA: SCB

Publicerad: 2016-09-13

Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.

Mest lästa

Tipsa redaktionen

Prenumerera ikon

Missa inget

Få de viktigaste nyheterna som rör arbetsmiljön sammanfattat varje vecka. Testa vårt premiumbrev kostnadsfritt!