En procent står för hälften av flygets klimatutsläpp

Sysselsättning för ett fåtal.

En liten andel av världens befolkning står för den största delen av flygandets klimateffekter. Inte ens i industriländerna flyger majoriteten ett vanligt år.

Få branscher har drabbats lika hårt av coronapandemin som flygbranschen. När smittspridningen slog till i våras minskade de globala flygresorna med cirka 80 procent.

För många i Sverige är omställningen stor. Turistflyget har snudd på upphört. Flera mindre flygplatser är i kris. Flygbolag behöver stöd för att överleva.

Men om vi lyfter blicken till ett globalt perspektiv; hur stor är egentligen förändringen? Stefan Gössling, professor i turismvetenskap vid Linnéuniversitetet menar att det är läge att tona ner dramatiken. I en artikel i Global Environmental Change påtalar han tillsammans med Andreas Humpe, ekonomiprofessor vid universitetet i München, att flygandet i grunden är en elitaktivitet. År 2018 var det bara 11 procent av världens befolkning som någon gång flög.

Inte ens i industriländerna flyger de flesta. Knappt hälften flyger under ett år, i Tyskland bara 35 procent.

Statistiken visar att en mycket liten del av världens befolkning bidrar stort till flygets effekter på den globala uppvärmningen. En procent kan betraktas som frekventa flygpassagerare, och de står för cirka hälften av flygets koldioxidutsläpp.

De allra största utsläpparna är de som använder privatflygplan. En sådan resenär står för utsläpp på upp till 7 500 ton koldioxid per år.

//JONAS FOGELQVIST

Du&jobbet skriver regelbundet om klimatfrågan. Här är en stor granskning av de svenska målen i klimatfrågan, och om de är realistiska.