Dålig uppföljning vid upphandling

Anläggningsarbete är området där flest upphandlingar sker. FOTO: Colourbox.

Uppföljningen brister när det gäller offentliga sektorns köp av varor och tjänster. Ingen vet hur ofta det ställs krav på bra arbetsmiljö eller miljö.  Bara fyra av tio kommuner kontrollerar att alla underleverantörer betalar skatter och avgifter.

Den offentliga sektorn köpte varor och tjänster för 782 miljarder kronor 2018. Det motsvarar 18 procent av BNP och handlar om jättelika affärer. Målet är nytta för medborgarna och att bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Men ingen vet hur ofta krav på t ex bra arbetsmiljö, bra arbetsvillkor eller miljö ställs. Och uppföljningen av inköpen har stora brister, visar flera studier.

– För många kommuner saknar viktiga rutiner när det gäller offentlig upphandling. Det tycker Sophia Andersson, ombudsman på LO-distriktet i Stockholm. 21 av länets 26 kommuner har svarat i LO:s Upphandlingsindex.

Nio av tio upphandlingsansvariga anser att kommunen saknar tillräckliga resurser för att följa upp kraven i avtalen på vad som ska levereras. Fyra av tio saknar rutiner för att hantera ovanligt låga anbud. Lika få kontrollerar löpande att alla underleverantörer betalar skatter och avgifter.

– Den viktigaste slutsatsen är att uppföljningen alltför ofta inte fungerar. Det betyder att vi inte vet vart skattemedlen går och det öppnar för alla slags missförhållanden som dåliga arbetsvillkor och utslagning av seriösa företag, säger Sophia Andersson.

Sophia Andersson, LO.

Kommuner borde rutinmässigt ställa tydliga krav på t ex bra villkor för arbetstagarna och se till att sådana aspekter räknas in vid beslut om vem ska vinna upphandlingen, tycker hon.

– Att bara gå efter lägsta pris är ingen framgångsväg. Politiker måste bli mer delaktiga i upphandlingsprocessen och ta ett större ansvar. Alla tjänar på en upphandling som främjar sund konkurrens och goda villkor för anställda.

Upphandlingsmyndigheten saknar statistik över hur ofta krav rörande t ex social hållbarhet ställs. En enkät från myndigheten 2019 visade bl a att 55 procent hade ställt arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal de senaste tolv månaderna. Hur ofta framgick inte.

En studie från Statskontoret 2020 gällande 175 myndigheter gav liknande resultat, nästan sex av tio har någon gång ställt arbetsrättsliga villkor. Vanligast var detta vid upphandling av lokalvård. Statskontoret pekar på flera svårigheter, bl a kan det vara besvärligt att fastställa nivån på villkoren och även att veta när de behövde ställas.

Fackförbundet Vision gjorde i höstas en undersökning bland 300 upphandlare. Nästan samtliga tyckte att upphandling ska användas för att nå sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsmål. Däremot uppgav 74 procent att hög arbetsbelastning, otydliga mål och brist på kompetensutveckling gjorde det svårt att jobba för detta. 57 procent tycker inte att det är tydligt hur de ska väga olika aspekter och krav vid hållbara upphandlingar. Många påtalar bristen på uppföljning och att kravställningen känns bortkastad utan ordentlig utvärdering av det som upphandlats.

Uppföljning är väldigt viktigt, framhåller Lisa Sennström, Hållbarhetsenheten på Upphandlingsmyndigheten.

– När den inte blir av handlar det ofta om brist på resurser, beställarna har inte tid. Detta är en ledarskapsfråga, beställande myndigheter måste bli bättre på uppföljning.

Upphandlingsmyndigheten har bl a tagit fram mallar för arbetsrättsliga villkor, olika hållbarhetskriterier och checklistor.

Ett fåtal idéburna organisationer deltar i upphandlingar, 204 av de 100 000 som är ekonomiskt aktiva. Det är en önskan från regeringen att få med fler, säger Lisa Sennström.

Att så få deltar beror på olika hinder som också kan begränsa småföretagare. Underlättar gör bl a mindre upphandlingar, att färre onödiga krav ställs och att myndigheterna informerar lokala producenter om hur man gör.

Yalla Trappan som skapar jobb för kvinnor långt från arbetsmarknaden, är en av de ideella organisationer som deltar. Ordföranden Christina Merker-Siesjö tycker att mycket positivt har hänt.

– Upphandling handlade om 100-tals miljarder som företag med särskilda staber hade möjligheter att hantera. Vi kunde inte göra oss gällande.

Yalla Trappan har deltagit i två upphandlingar. Första gången vann de en om att leverera mat. Intresseorganisation Nätverket Social Ekonomi i Skåne hade förhandlat fram kriterier som gjorde det möjligt att delta.

– Det gällde t ex att kunna ta en mindre del av en upphandling, att priset skulle vara fast och kvalitet ha större betydelse, och att vissa krav gällande miljö mm kunde ordnas under tiden och inte behöva vara på plats från början.

Det som bl a hänt sen dess är att Malmö stad reserverar en del av upphandlingen för idéburna sektorn, berättar hon.

– Det gör det än lättare för oss att vara med.

Upphandlingar av tjänster är ett riskområde när det gäller regelöverträdelse och fusk med arbetsmiljön, enligt Arbetsmiljöverket.

– Vi vill att alla som upphandlar ska ställa arbetsmiljökrav, säger Viveca Wiberg, Arbetsmiljöverket. Förstudier vi gjort visar att upphandlingar av tjänster ibland sker utan någon tanke på hur arbetsmiljön ser ut hos företagen. Det kan leda till osund konkurrens och farlig arbetsmiljö.

Viveca Wiberg, Arbetsmiljöverket.

Den som får ett avtal bör kunna visa upp sin arbetsmiljöpolicy och beskriva sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Det är bra om beställaren har möten med leverantören t ex varje halvår för uppföljning. Idag är det oklart hur ofta detta sker eller hur ofta krav på arbetsmiljö ställs.

Ett samarbete påbörjades med Upphandlingsmyndigheten 2018, för att ta fram ett kriteriebibliotek för arbetsmiljö, men omorganisation och pandemin har kommit emellan.

– Vi hoppas på en fortsättning. Om det ställs krav på arbetsmiljö förebyggs arbetsolyckor och ohälsa.

//EVA BERLIN

STORA FÖRETAG MER AKTIVA
1168 myndigheter annonserade minst en upphandling år 2019 enligt Upphandlingsmyndigheten. Stora företag tilldelas fler avtal än små, de är mer aktiva.De svenska upphandlingslagarna bygger på EU:s upphandlingsdirektiv och innebär bl a att alla kontrakt över ett visst värde (615 312 kronor 2020) måste annonseras i EU:s annonsdatabas, TED.

Syftet är bl a att öppna marknader och undanröja hinder för den fria rörligheten. Det är inte tillåtet att kräva att leveranser ska komma från lokala företag för att gynna bygden. Däremot är det tillåtet att ställa sk hållbarhetskrav och ibland ska det göras.

Sedan 2017 är myndigheterna skyldiga att i vissa fall ställa arbetsrättsliga villkor på lön, semester och arbetstid för att motverka oskäliga arbetsförhållanden och osund konkurrens. Det går också att ställa t ex krav på arbetsmiljö, att långtidsarbetslösa ska anställas, mm. Krav på ansvarsfulla leveranskedjor, alltså krav på ILO:s kärnkonventioner är också obligatoriskt i vissa fall.

LÄS MER OM HÅLLBAR UPPHANDLING

Du&jobbet har tidigare skrivit om frågan här och här.