Arbetsrätten kan avskaffas vid krigsfara

Avskaffad strejkrätt. Indragna ledigheter. Kortare semester. Begränsad förhandlingsrätt.

Det är några av de inskränkningar i arbetsrätten som kan bli aktuella om det blir krig eller hot om krig. Frågorna regleras i en sällan diskuterad lag från 1987 – Arbetsrättslig beredskapslag. Lagen är nu under översyn.

– Lagen måste ses i skenet av kalla kriget, därför såg man behovet av den här sortens beredskapslagar, säger författaren och arbetsrättsjuristen Tommy Iseskog.

Bakgrunden till lagen var dels den snabba utvecklingen av arbetsrätten under 1970-talet, dels ett försvarspolitiskt beslut 1982, där det förutsattes att beredskapen på arbetsrättens område skulle upp på bordet. Man poängterade att de nyligen stiftade arbetsrättsliga lagarna tog sikte på fredstida förhållanden och inte var anpassade till krislägen.

1982 antogs en lag om skyldighet för näringslivet och arbetsmarknadens parter att delta i totalförsvarsplaneringen. En delegation tillsattes för att se över den arbetsrättsliga planeringen för beredskapsläge. I delegationen ingick myndighetsrepresentanter och parterna. Det var denna delegation som tog fram förslaget till Arbetsrättslig beredskapslag.

Det har aldrig ens varit tal om att tillämpa lagen. Kalla kriget tog slut och själva tanken på vad som ska ske i beredskap glömdes nästan av.

– Därför säger det ju en del om dagens situation att vi nu plötsligt behöver prata om detta, säger Tommy Iseskog.

Lagen ska träda i kraft om Sverige kommer i krig. Men den kan också tillämpas under två andra förutsättningar. Antingen om Sverige är i krigsfara. Eller ”om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara”.

Den första förutsättningen innebär att det måste finnas påtaglig risk för angrepp mot just Sverige, säger Tommy Iseskog.

Hur den andra förutsättningen ska tolkas är lite oklarare. Men i förarbetena till Lag om totalförsvar och höjd beredskap från 1992 ges exempel på vad så kallade utomordentliga förhållanden kan innebära. I propositionen heter det: ”försörjningsläget är ansträngt, att viktiga samhällsfunktioner är utslagna på grund av krigshandlingar eller att det i landet finns stora skaror av utlänningar som söker skydd här.”

Det är regeringen som beslutar om lagen ska tillämpas. Men ett sådant beslut måste läggas fram för riksdagen för godkännande inom en månad.

De begränsningar i arbetsrätten som kan komma att införas syftar till att totalförsvaret ska värnas. Totalförsvaret är ett samlingsbegrepp för alla de samhällsviktiga funktioner som helst ska fungera även i krig och kris. Det handlar om till exempel livsmedels- och energiförsörjningen, samhällsnödvändig industri, transportsystemen, infrastrukturen för digital kommunikation, hälso- och sjukvården samt de statliga, regionala och kommunala institutionerna.

Sammantaget omfattar totalförsvaret en stor del av arbetslivet. Undantagen består av en del privata verksamheter som vi kan undvara för stunden. Lite förenklat skulle man kunna säga att Coop och ICA-butikerna måste ses som samhällsviktiga, däremot inte caféet på hörnet.

Vilka av arbetstagarnas rättigheter är det då som kan komma att inskränkas? Jo, bland annat:

• Rätten till ledighet för utbildning upphör.
• Regeringen tillåts att föreskriva om förbud mot stridsåtgärder.
• Arbetsgivarens förhandlingsskyldighet innan viktigare förändringar av verksamheten försvinner om den skulle innebära störningar i produktionen till skada för totalförsvaret.
• Fackets tolkningsföreträde vid avtalstvister försvinner om det kan leda till skada för totalförsvaret. Detsamma gäller arbetsgivarens skyldighet att förhandla inför entreprenader.
• Fackliga förtroendemän kan nekas ledighet om en sådan skulle innebära påfrestningar på produktionen till nackdel för totalförsvaret.
• Företrädesrätten till återanställning upphävs.
• Totalförsvarets behov ska beaktas när frågan om arbetsgivarens omplaceringsskyldighet innan uppsägning prövas. Detta gäller även när turordningen bestäms.
• Semestern kan begränsas till tio dagar. Resterande semesterdagar ska dock anses vara sparade.
• Föräldraledighet kan inskränkas.

Arbetsrättslig beredskapslag innehåller dessutom en slags gummiparagraf (8 §) som slår fast att regeringen utöver de förändringar som slås fast i lagen får ”föreskriva sådana ändringar och tillägg som behövs för att tillgodose totalförsvarets behov”.

– Det innebär att regeringen i princip kan besluta om vilka förändringar som helst i arbetsrätten. Förutsatt att riksdagen senare godkänner dem, säger Tommy Iseskog.

Beredskapslagen täcker inte in arbetsmiljölagen och arbetstidslagen. Det innebär inte att dessa lagar ska stå orörda i händelse av krig eller krigslagar. Långt därifrån. Orsaken till att de inte omfattas är att de redan innehåller regler som gör det möjligt för regeringen att revidera dem.

I arbetsmiljölagens 1 kap. 5 § och i arbetstidslagens 4 § heter det således: ”Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela särskilda föreskrifter för totalförsvaret med avvikelse från denna lag”. 

Även i dessa fall kan regeringen alltså ändra i princip vad de vill i dessa lagar, när det handlar om att totalförsvarets väl måste gå före. Det kommer i praktiken knappast att handla om att arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön upphävs, eller om att det ställs lägre krav på fallskydd eller på skyddsutrustning vid asbestarbete. Men det går mycket väl att tänka sig möjlighet att ta ut mer övertid och sämre möjligheter för skyddsombud att vara med vid planering av nya lokaler och ny arbetsorganisation.

Tommy Iseskog tycker å ena sidan att det är naturligt att vi har den här typen av beredskapslag, å andra sidan att den är för lite diskuterad.

– I Sverige har vi inte samma möjligheter för regeringen att utlysa undantagstillstånd som man har i andra länder. Därför har vi behov av den här typen av lagar. Och man får nog se dem som nödvändiga. Men det är lite märkligt att vi aldrig har haft någon debatt om dem.

Han tycker att lagen inte verkar särskilt övervägd. Egentligen borde det ha räckt med den bestämmelse som finns i paragraf 8 om att regeringen får föreskriva sådana ändringar som totalförsvaret kräver, säger han.

– Den ger ju faktiskt regeringen frikort att ändra vad man vill.

När lagförslaget diskuterades i Arbetsmarknadsutskottet 1987 kritiserade dåvarande vpk det för att ensidigt begränsa arbetstagarnas rättigheter. Tommy Iseskog anser dock att den invändningen inte håller.

– Egentligen handlar hela arbetsrätten om arbetstagares rättigheter, om begränsningar av arbetsgivarens bestämmanderätt. Den här lagens inskränkningar handlar om att värna totalförsvaret, inte om att stärka arbetsgivarens ställning. Och när krisläget är över ska beredskapslagen upphöra att gälla.