Du&jobbet har bytt namn!

Allt om arbetsmiljö logga
Nyheter

Alla ska inte röra sig mer

VÄLMÅENDE Sitt mindre och rör på dig mer är experternas samstämmiga råd när det gäller fysisk rörelse. Men detta ifrågasätts nu av forskare som vill ta fram rekommendationer för träning anpassat till olika yrken.

Publicerad: 2022-04-04

För den som rört sig en hel dag i arbetet är rådet att sitta mindre och röra på sig mer inte helt rätt, anser forskare på Gymnastik- och idrottshögskolan. Foto: Adobe Stock

Råden att sitta mindre och röra på sig mer kommer bland annat från Världshälsoorganisationen, WHO och bygger främst på forskning om fysisk aktivitet på vår fritid. Men är det rimligt att en städare, byggnadsarbetare eller undersköterska som rört sig under en hel arbetsdag behöver samma råd för fysisk rörelse som en kontorsarbetare? Forskare har börjat ifrågasätta detta och menar att perspektivet för rekommendationer snarare bör vara hur den fysiska aktiviteten ser ut under ett helt dygn.

– För kontorsarbetare verkar råden stämma, de som sitter mindre och rör på sig mer, mår bäst. Då är rekommendationen vettig, men den är inte alls lika självklar för städare eller byggnadsarbetare som tillbringar en stor del av sin arbetsdag i fysisk aktivitet. De skulle kanske behöva röra sig mindre och sitta mer, säger Maria Ekblom som är professor vid Gymnastik- och idrottshögskolanGIH.

Hon och hennes forskarkollegor ska nu undersöka vilken typ av fysisk aktivitet som är bra för olika yrkeskategorier, både de med stillasittande arbete och de som rör sig lågintensivt under dagen.

Ett problem Maria Ekblom lyfter fram är att den som rört sig i arbetet under dagen kanske inte orkar med ett träningspass också. Men det behövs.

– Den som arbetar som till exempel städare får inte sådan fysisk aktivitet som gör musklerna starkare eller konditionen högre. Du behöver öka din maximala kapacitet så att det du gör i vardagen inte är så nära ditt kapacitetstak för om du ligger nära det gör det dig tröttare när dagen är slut, säger hon.

Och det blir på sikt en ond cirkel.

– Den som inte tränar har efter ett år ännu sämre kapacitet. Arbetsbelastningen är däremot densamma och då blir du ännu tröttare på arbetet.

För att höja vår ork behövs träning som ligger i utkanten av vår förmåga, så kallad högintensiv träning som belastar musklerna och som får pulsen att öka ordentligt.

– En rask promenad som får dig att flåsa ger en större effekt på kapaciteten än en promenad där du kan prata. Alla behöver tänja på sina gränser, det är då man kan bli starkare.

För att orka träna efter jobbet kan den som har ett arbete med mycket rörelse behöva vilopauser under dagen, menar Maria Ekblom. Hon tillägger att man förmodligen skulle se goda hälsoeffekter om de anställda kunde träna i större utsträckning på arbetstid.

Maria Ekblom och hennes kolleger ska nu ta fram mer kunskap kring fysisk träning kopplat till olika yrken med målet att kunna ge både arbetstagare och arbetsgivare mer målgruppsanpassade rekommendationer.  

– Arbetsgivare som till exempel har både kontorsarbetare och de som arbetar fysiskt med lager skulle kunna ha olika sätt att arbeta med hälsa för sina medarbetare.

Hon råder arbetsgivare att som ett första steg bygga in hälsofrågorna i utvecklingssamtalet.

– Prata om hur medarbetaren tycker att det går att träna och hur arbetsplatsen kan underlätta det. Kanske behöver lågintensivt arbete bytas ut mot vila så att man orkar göra mer högintensiv träning. Kanske kan man ändra i arbetsrutinen så att det inte blir lika tung hela tiden, till exempel använda hjälpmedel eller få en del sittande arbetsuppgifter, säger Maria Ekblom.

­Obligatorisk träning på jobbet är hon skeptisk till.

– För vissa typer av arbeten där man vet att personer kan bli skadade om de inte har tillräckligt stark fysisk kapacitet då kan jag tycka att det är befogat. Annars kan ett obligatorium förstöra den egna motivationen som är ett mer hållbart sätt att gynna beteenden, säger hon.

Maria Ekblom betonar att förutsättningar kan se väldigt olika ut för olika personer.

– Arbetsgivaren kan därför behöva vara lyhörd för att lyssna in vad som fungerar för olika individer.  


//ELSA FRIZELL

OM PROJEKTET
Projektet fysisk rörelse och yrkesgrupper är en del i ett större projektet om fysisk aktivitet och friska hjärnfunktioner. Det är finansierat av KK-stiftelsen, GIH och tolv företag som tillsammans satsar drygt 120 miljoner på forskningen.
Även ideella organisationer medverkar i forskningsprofilen som heter Center of Excellence in Physical Activity, Healthy Brain Functions and Sustainability, E-PABS.

Foto: Adobe Stock

Publicerad: 2022-04-04

Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.

Mest lästa

Tipsa redaktionen

Prenumerera ikon

Missa inget

Få de viktigaste nyheterna som rör arbetsmiljön sammanfattat varje vecka. Testa vårt premiumbrev kostnadsfritt!