Sänk gränsvärdet!

I regeringens nya arbetsmiljöstrategi finns en noll-vision vad gäller arbetsorsakad död: Ingen skall dö på eller av arbetet. Detta är en ambitionshöjning gentemot tidigare när noll-visionen vad gäller arbetsmiljö endast gällde dödliga arbetsolyckor.

Det svenska initiativet är inte isolerat. EU-parlamentet uppmanade i en resolution i december 2020 medlemsstaterna att förbinda sig att utrota arbetsrelaterade dödsfall senast 2030 och det är också en tydlig del i EUs strategiska ram för arbetsmiljö 2021-2027.

En stor fördel med att arbetsmiljöstrategin gäller all död orsakad av arbetet är att man kommer bort från att ensidigt fokusera på en effekt, när en exponering i själva verket orsakar flera allvarliga sjukdomar. Det blir nu möjligt att ta ett helhetsgrepp på risken.

Kvartsexponering är ett exempel på när ett sådant helhetsgrepp blir avgörande. Kvartsdamm som är så fint att det kan nå ner i lungorna ökar risken för flera allvarliga, potentiellt dödliga sjukdomar (se faktaruta) Fram till att man i USA gjorde en översyn av gränsvärdet för kvarts, som ledde till ett nytt gränsvärde på 0,05 mg/m3 har man oftast fokuserat på risken för silikos respektive risken för lungcancer. Det amerikanska arbetsmiljöverket, OSHA, sammanställde 2016 de kända livstidsriskerna vad gäller att dö av kvartsorsakad sjukdom efter arbete under ett helt arbetsliv vid 0,1 mg/m3 för alla då kända olika effekter (0,1 mg/m3 är Sveriges nuvarande gränsvärde).

Lägger man samman deras beräkningar med de som samma år gjordes av EUs gränsvärdeskommitté för hygieniska gränsvärden, SCOEL, kommer man fram till att över 100 av 1000 arbetare som utsatts för kvarts vid denna nivå under ett helt arbetsliv kommer att dö av kvartsexponeringen. Alltså mer än 1 av 10.

Beräkningarna var mer i detalj att bland 1000 kvartsexponerade personer inträffar följande extra dödsfall: Lungcancer 17, annan lungsjukdom 85 och njursjukdom 39, det vill säga, totalt 141 extra dödsfall. Det finns en osäkerhet för var och en av dessa siffror och skattningen för njursjukdom har ifrågasatts som alltför hög. Å andra sidan ingår inte hjärtinfarkt som nu är en etablerad risk vid kvartsexponering. Det talar för att den totala skattningen inte är för hög.

Detta är självklart helt oacceptabla risker och ett prioriterat arbete med att förverkliga nollvisionen i arbetsmiljöstrategin bör vara att skyndsamt se över kvartsgränsvärdet.

En möjlig strategi är att man, i likhet med flera andra länder, sänker gränsvärdet till 0,05 mg/m3. Man bör samtidigt avisera att detta är ett temporärt gränsvärde och att man vid en senare tidpunkt, förslagsvis 5 år, avser att göra en ytterligare halvering.

Nivån 0,025 mg/m3 är det hälsobaserade riktvärde som framförts från den ledande amerikanska yrkeshygienikerorganisationen ACGIH.

Genom att göra en snabb sänkning minskar man de tillåtna överriskerna väsentligt, men de kvarstår ändå på en alltför hög nivå. Att därför samtidigt avisera en kommande ytterligare sänkning är att ge företagen möjlighet att hitta långsiktigt hållbara tekniska lösningar och därmed undvika onödiga extra kostnader på grund av åtgärder som inte håller måttet på sikt. Det är också ett sätt att visa att det temporära värdet egentligen inte skyddar tillräckligt utan att arbetsplatser som kan hålla en lägre nivå bör göra det redan nu.

En sådan åtgärdsplan är att visa respekt för individens rätt till skydd mot allvarliga risker på arbetet.

//MARIA ALBIN, PER GUSTAVSSON
Enheten för arbetsmedicin, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

HÄLSOEFFEKTER AV KVARTS

• Kvarts orsakar den välkända lungsjukdomen silikos (stendammlunga). I takt med att dammexponeringen har minskat har också antalet nya silikosfall i Sverige minskat.
• Kvarts orsakar också lungcancer, kronisk obstruktiv lungsjukdom, reumatoid artrit (ledgångsreumatism) och andra s.k. autoimmuna sjukdomar, samt njursjukdom.
• Nyare forskning visar också en ökad risk för hjärtinfarkt bland kvartsexponerade.

VILKA ÄR UTSATTA FÖR KVARTS I SITT ARBETE?
Kvarts förekommer normalt i berggrunden. Vid bearbetning av sten uppkommer kvartshaltigt damm. Exempel på miljöer där kvartsexponering förekommer är gruv- och stenbrytning, vägbyggnad, gjuterier, keramiktillverkning, och byggnadsarbete, särskilt betongarbete.