Mer mat från Sverige!

När jag var liten på landet åkte vi hölass, kliade kalvar och snodde ärtor på fälten. Det är ett drygt halvsekel sedan. Lika länge har utvecklingen med igenvuxna åkrar pågått. Eller så har de täckts med småhus eller asfalterats.

Enligt Naturskyddsföreningen ligger t ex nästan hälften av de skånska kommunernas utbyggnadsplaner på den bästa åkermarken. Idag har Sverige en försörjningsgrad kring 50 procent vad gäller livsmedel. Vi klarar socker, morötter och spannmål, ifall vi nu skulle få tag på drivmedel och gödsel.

Matproduktionen är alltså starkt importberoende. Även för
sådant som växer bra här, som äpplen, är Sverige bara självförsörjande till 20 procent. För sallad är andelen 40 procent och för potatis 70 procent, enligt LRF, Lantbrukarnas Riksförbund. Maten forslas alltså långa avstånd, något som kräver mer energi än vad som finns i äpplena och salladsbladen.

Det vore av många skäl bra med mer mat som produceras nära och flera jobb som inte kräver lång utbildning. I vårt urbaniserade land är det länge sedan man såg jobbmöjligheter inom lantbruk och skog, konstaterar Klaes Hallberg, projektledare för Mer mat – fler jobb. Är då jobben för osäkra? De arbetssökande för ointresserade? Här skiljer sig åsikterna sig åt.

I senaste numret av Du&jobbet granskar vi bland annat hinder och möjligheter för dessa gröna jobb. Vi skriver också om vårdpersonal som är covid-trötta och om farliga kemikalier. Och mycket mer. Vill du läsa mer om arbetsmiljö och arbetsmarknad, prenumerera på Sveriges bästa arbetsmiljötidning.

//EVA BERLIN