Nyttoperspektivet som framgångsfaktor
Ord som ”åldersdiskriminering” och ”ålderism” syns och hörs alltmer i den allmänna debatten. Jag har till och med stött på ordet ”generationsrasism”(Vad gör man inte för att hänga på 50+tåget?).
Publicerad: 2012-06-14
Orden skickar budskapet att arbetsgivare – eller andra – som inte explicit sjunger 50+gruppens lov åldersdiskriminerar. Uttrycken används inte sällan som tillhygge i syfte att övertyga nuvarande, tidigare och presumtiva arbetsgivare om äldre personers generella fördelar som arbetskraft. Ingen framgångsfaktor – enligt min erfarenhet inom området – om målet är att få fler erfarna att vara välkomna på arbetsmarknaden. Dessutom riskerar man att skapa förväntningar hos individer som lagstiftningen inte täcker.
När det gäller diskriminering finns det en ny lag som reglerar detta i Sverige sedan 2010. Lagen omfattar sju diskrimineringsgrunder. Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck(ny grund), etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder(ny grund).
Ålder som diskrimineringsgrund har i dag det svagaste lagliga skyddet för individen och gäller såväl yngre som äldre. En ny utredning har dock föreslagit att kriterierna för ålder ska likriktas med övriga diskrimineringsgrunder.
Skoglund & Skoglund har skrivit ledarskapsboken ”Diskrimineringslagen. Vad varje chef måste veta” Komlitt, 2010. I den boken ger vi kunskap om lagens sju olika grunder, jämför med arbetsmiljölagen och ger praktiska tips – utan tyngande paragrafer.
Till sist; arbetsgivare och chefer är pragmatiska. Det man har nytta av det använder man – oavsett försök att klistra på diskriminerings- eller rasismetiketter.
Publicerad: 2012-06-14
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
