Min franska chef
Under promenaden till jobbet jämför jag min mellantid med mannen som arbetar på Starbucks och ställer fram uteserveringens stolar; hans påbörjan av andra raden med stolar ska tangera mitt passerande och 06.51 för att jag ska få en bra sluttid. Väl framme gäller det att hamna i något slags flow och aldrig vara stilla; grädda croissanter, duka fram frukosten, skära pajerna och samtidigt hinna betjäna kunderna och desperat klamra sig fast vid adjektivet ”serviceminded”.
Publicerad: 2012-02-29
I Sverige har förhållandet till mina chefer varit av en ytterst affärsmässig och distanserad karaktär, det har rört sig om något stel artighet och småprat. Här är alla som en stor familj. Jag pendlar mellan att tro att chefen är en given sociopat för att sedan tvingas inse att hon bara är fransk. Morgonens kindpussar och familjära hälsningar kan under slutet av lunchruschen snabbt bytas ut mot yviga handgester, skrik och fula ord. Det är så man gör här. Mina kollegor tar utbrotten med ro och skämtar tillbaka, alltmedan jag, skräckslagen, står och betraktar allt lite från sidan. Livrädd för att kommande åthutning ska gälla mig.
Tack och lov har jag kollegor som är någorlunda lyhörda och därför tar på sig uppdraget att framföra kritik och kommentarer till mig under något mildare former, vilket gör att jag kan undvika storslagen traumatisering och istället nöja mig med konsekvenser i form av flackande blick och stelt leende. Samma kollegor får också stå ut med mina bristfälliga kunskaper i det franska språket; djuplodande konversationer är att glömma utan vi tvingas förlika oss med faktumet att det är utredningar av kulturskillnader eller vad man ska göra i helgen som gäller.
I slutet av dagen har jag i alla fall berikat mitt franska ordförråd med diverse städattribut (sopskyffel, sopkvast och mopp) samt köksgeråd (soppterrin, soppslev och brödkorg). Något som jag glömmer direkt när jag går utanför dörren är emellertid allt vad ”serviceminded” är och står för; åtminstone fram till 06.51 utanför Starbucks morgonen därpå.
Publicerad: 2012-02-29
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
