Det globaliserade arbetslivet
Idag har jag tillbringat hela dagen i Norrköping på Arbetets museum. Där pågår för närvarande museets höstkonferens som i år arrangeras för tionde gången i rad. Temat för årets konferens är Det globaliserade arbetslivet. Det smärtar att erkänna att för mig var detta den andra konferensen jag deltar i. Innan dess kände jag faktiskt inte till att dessa intressanta evenemang fanns, otroligt nog, med tanke på att jag är forskare inom arbetsliv och hälsa. Men det är aldrig för sent att inleda nya och goda vanor i livet.
Publicerad: 2011-11-10
Årets konferens handlar om globalisering och dess effekter på arbetsmarknad, yrken och arbetsliv. Informationsteknologin har krympt avstånden i tid och rum. En global arbetsmarknad har fortsatt att växa fram. Konferensen undrar hur denna utveckling har påverkat arbete och arbetsliv utifrån nationellt och internationellt perspektiv. Det globaliserade arbetslivet belyses utifrån tre teman: Den globala arbetsmarknaden; Föreställningar, bilder och ideal om det globala; Vinnare och förlorare i globaliseringens kölvatten.
Årets huvudtalare var Donald Storrie från Eurofound i Dublin som är ett EU-organ med uppdrag att bidra till planeringen och utformningen av bättre levnads- och arbetsvillkor i Europa. Dr Storries tal på flytande svenska handlade om globaliseringens effekter på arbetsmarknaden, bl a om hotet från låglöneländer där tillväxtekonomier såsom Kina har timlöner kring 35 kr för höginkomsttagare inom elektronikbranschen som utgör endast en bråkdel på ca 3 miljoner av den totala kinesiska arbetskraften. Resten av arbetskraften har betydligt lägre löner. Att investera i humankapital, främst i utbildning, är det klokaste världens länder kan göra för att leva upp till den strukturomvandling som globaliseringen innebär för arbetsmarknader.
Årets konferens hade lockat deltagare även från de nordiska länderna. Frank Meyer från Högskolan i Oslo berättade om hur modern aluminiumproduktion kan gå till i en globaliserad värld. Bauksit från Pará i Amazonas i Brasilien skeppas med stora lastfartyg till Norge där det förädlas till aluminium. Frank berättade om arbetarna i dessa två länder som är involverade i aluminiumproduktionen och de skilda levnads- och arbetsvillkor som gäller i de olika ändorna i produktionskedjan.
Globalisering är inget nytt, men dess effekter känns och syns kanske tydligare än tidigare och framförallt är processen snabbare idag på grund av den tekniska utvecklingen. Globaliseringen är en av vår tids största utmaningar och den genomsyrar och påverkar världens alla samhällen. Det är viktigt att undervisa om globalisering och det gör man bl a vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitets där Bill Sund utvecklat kurser inom ämnet sedan tidig 2000-tal.
Dagen fortsatte med flera intressanta programpunkter och jag hann även med en guidad visning av utställningen Äntligen måndagmorron som på ett lättsmält sätt förmedlar information främst om den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för vår hälsa och välbefinnande på jobbet.
För den som undrar ifall det blir flera konferenser av detta slag har jag goda nyheter. Museets forskningschef Sofia Seifarth berättade i sitt välkomsttal att museet fått finansiering från FAS, Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, att ordna ytterligare tre konferenser de kommande åren. Dessa är redan spikade i varje fall i min kalender: Det hållbara arbetet (2012), Det ifrågasatta arbetet (2013) och Det älskade arbetet (2014). Arbetets museum arrangerar konferenserna tillsammans med Rådet för yrkeshistorisk forskning i samarbete med Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA) vid Malmö högskola och konferenserna är avgiftsfria tack vare stödet från FAS.
Publicerad: 2011-11-10
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
