Recensioner utvald läsning 4-19

Håller svenska modellen
för omvärldens tryck?


Arbete och välfärd
Åke Sandberg (red.)
Studentlitteratur
Användbar:    ★ ★ ★ ★ ★
Inspirerande: ★ ★ ★ ★
Lättläst:           ★ ★ ★ ★ ★

För den som år intresserad av hur arbetslivet i Sverige kan te sig om fem eller tio år och inte räds nästan 550 sidor är den här boken en mycket lämplig början, även om den syftar till kunskapsspridning på universitet och högskolor.

Boken är delad i 24 avsnitt – forskningsbidrag om pågående processer sedan 70-talet eller senare – som kan läsas var för sig, och med början i vilket avsnitt som helst eftersom perspektiv och vissa slutsatser är gemensamma. Några förkunskaper krävs inte, däremot underlättar lite egen erfarenhet av dagens arbetsliv.

Det rör sig alltså om en bred, angelägen och områdesvis djup skildring av vad som hänt och fortsätter hända i Sverige. Dels på dess arbetsmarknad, som alltmer förlorar gränser mot omvärlden, dels i organisationerna, där nya styrformer inskränker de anställdas beslutsutrymme.

Den fråga som dominerar bidragen handlar om ”den svenska modellen”. Är den hållbar? Vilken styrka har principer om kollektivavtal, ”lika lön för lika arbete” oavsett företagens bärkraft och därav följande utslagning av ineffektiva företag, parat med offentliga åtgärder för att utbilda och slussa arbetslösa till områden med arbetskraftsbrist?

Också de principer som underbygger ”det goda arbetet”, med frihet, mening och lärande står under korseld från globalisering och digitalisering. Ännu en dominerande fråga är hur mycket ”svenskt” det blir kvar när amerikanska idéer om management tillämpas i svenska organisationer. Hittills har de idéerna måst anpassas för att inte skapa destruktivt motstånd.

Det är i detta faktum några av forskarna ser ett hopp: de amerikanska idéerna är utvecklade för en i USA väsentligt spakare arbetar- och tjänstemannastam än den i Sverige. Den välfärd som titeln syftar på är både den direkt arbetsrelaterade och den på fritiden; lön att leva på eller samhällsstöd.

Inledningsvis citeras Joseph Stiglitz, tidigare chefsekonom på Världsbanken, som tror på fortsatt någorlunda jämnt fördelad välfärd trots globaliseringen: ”De skandinaviska länderna har … klarat sig bäst … Det finns alternativ till utvecklingen i USA.

Och detta i små länder med liten hemmamarknad som alltså är mer utsatta för omvärldens tryck än USA”. Inte oväntat beskrivs Volvos utveckling från tiden för Kalmar-fabriken med dess ”delvis självstyrande grupper” tills idag. Det var både bilmarknadens förändring, med större efterfrågan på större och mer varierat utformade modeller, och nya ägarförhållanden som sänkte fabriken.

Någonstans mitt i den historien tvangs P G Gyllenhammar avgå som vd. Det finns en intressant fotnot i anslutning till detta skede: ”Gyllenhammar upprätthöll till skillnad från de flesta storföretagsledare relationer till samtida samhällsvetare …”. Vilka informationskällor dagens storföretagsledare, som ofta vill skrota svenska modellen, vänder sig till förblir osagt. Att managementkonsulternas inflytande har varit stort står ändå klart.

Frågan vilken information som styr affärseliten är svår för forskarna att komma åt: makten förblir obelyst. Bokens redaktör och drivande i dess tillkomst, Åke Sandberg, uttrycker detta på sidan 46: ”… sådana områden [bl a maktfördelning] … [har] ofta fått mindre forskningsresurser än ämnen och frågeställningar som det varit lättare för intressenterna att enas kring, till exempel hälsa och hållbarhet, innovation och tillväxt.

Läget borde vara det motsatta, att omtvistade begrepp och förhållanden särskilt utforskas, exempelvis makt …” Svarar boken då på frågan om hopp finns för den svenska modellen? Ja, indirekt. Flera av författarna påpekar att förändringarna drivs av teknologiska och sociala processer, som individer och grupper inte omedelbart rår på, och som tenderar till global likriktning.

Ändå, skriver de, är det till sist beslut på olika nivåer – individers om egen konsumtion, gruppers om gemensamma angelägenheter och framför allt nationellt demokratiska beslut – som avgör framtiden när missnöjet med nutiden blir stort nog. Och beslut som tycktes rationella av dem som fattade dem kan få oavsedda konsekvenser – tänk klimatet eller New Public Management – som tvingar fram nya beslut.

Jan Enqvist

tipset


”Kommuner som hjälper företag att göra” rätt finns på www.svensktnaringsliv. se.

RÅD OM HUR KOMMUNER NÅR FÖRETAG
I Sverige finns över en miljon företag. 99,4 procent har färre än 50 anställda, 75 procent är enmansföretag. De möts årligen av 1200 lagar, 2200 förordningar, 8100 föreskrifter och allmänna råd samt 97 miljoner blanketter, enligt Svenskt Näringsliv.

I rapporten Kommuner som hjälper företag att göra rätt finns förslag på hur kommuner kan utveckla sin myndighetsutövning för ett bättre företagsklimat, utan att ge avkall på ändamålet. Här rankas också kommunerna av företag som haft kontakt angående tillstånd, tillsyn eller kontroll. Förstaplatsen när det gäller förtroende har Rättvik.

Tydlighet med hur avgifter är bäst i Surahammar, som efterhandsdebiterar för utfört arbete. Bäst på rimlig handläggningstid är Grästorp. Lättast att komma i kontakt med kommunens handläggare är det i Munkfors. Bäst betyg på digitaliserad hantering får Salem. I rapporten presenteras bl a Rättelsetrappan, en metod för att få företag att följa regler, liksom en checklista för mer rådgivande myndighetsutövning.
Eva Berlin