Subventionerade jobb förstärker segregerad arbetsmarknad

Det är många anställningsbidrag inom restaurangbranschen.

Det finns risk för att anställningsbidrag förstärker en etnisk uppdelning på arbetsmarknaden. Det konstaterar forskarna Olle Frödin och Anders Kjellberg vid Lunds universitet, som pekar på flera fall av oskäliga arbetsvillkor som drabbar utrikesfödda på subventionerade jobb.

De subventionerade jobben har blivit allt fler i Sverige. De fördubblades mellan 2007 och 2014 till drygt 100 000 och har sedan dess legat kvar ungefär på den nivån. Under samma period har andelen bidragsanställda som är födda utomlands blivit allt fler: De har ökat från en av fyra 2007, till sex av tio 2018. Bakgrunden är ökad flyktinginvandring och stora svårigheter för lågt utbildade att få ordinarie arbeten.

Olle Frödin och Anders Kjellberg studerade alla nya anställningsbidrag 2016 i Helsingborg. De redogör för resultaten i forskningsartikeln ”Anställningsbidrag: integration eller etnisk segmentering?”. Av dem som fått dessa bidrag var i snitt 25 procent födda i Sverige, fem procent i annat EU-land och cirka 70 procent utanför EU. Majoriteten, runt sju av tio av de utrikes födda, hade sin bidragsanställning hos en arbetsgivare som också hade utrikes bakgrund.

Däremot fanns fyra av fem inrikes födda hos arbetsgivare med inrikes bakgrund. De inrikes födda hade i mycket högre grad något funktionshinder.
– Vi blev förvånade över att den etniska segmenteringen var så stor, att utrikes födda i så stor omfattning fick subventionerade jobb hos arbetsgivare med utländsk bakgrund, kommenterar Olle Frödin.

Framför allt fanns många utrikesfödda i städ- och restaurangbranscherna, medan det var mer jämnt i bemanningsbranschen. Tre av fyra bidragsanställda med utrikes bakgrund arbetade i mindre företag utan kollektivavtal. De flesta stod utanför a-kassan och få var medlemmar i något fack.

Utan kollektivavtal har facket mycket små möjligheter att kontrollera de villkor som tillämpas på arbetsplatserna, konstaterar Olle Frödin.

– På pappret ser allt bra ut i anställningshandlingarna hos Arbetsförmedlingen, men verkligheten kan vara en helt annan. I vår studie fanns problem särskilt i mindre företag ägda av arbetsgivare med utrikes bakgrund.

En annan nackdel med utvecklingen är att nyanlända får begränsade kontakter med det övriga arbetslivet och små möjligheter att öva svenska, konstaterar de.

Av intervjuerna framgår att det tycks förekomma ren exploatering med arbetstider upp till 50-60 timmar i veckan, ingen lunchpaus och utebliven semester, tillägger han.

– Oskäliga arbetsvillkor förekommer även hos arbetsgivare med svensk bakgrund, men vi tror att utrikes födda arbetstagare löper högre risk att bli exploaterade på det här sättet.

Inom vissa delar av handeln och restaurangbranschen föreföll anställningsbidragen vara ett medel för ”etniska företag” att klara sig i konkurrensen genom att minska lönekostnaderna. En större snabbmatskedja beviljades inte mindre än 21 nya anställningsbidrag i Helsingborg år 2016, en restaurang hade sex, osv.

Vissa företag verkade ha satt i system att anlita bidragsanställda som byttes ut efterhand. Vad kan då göras för att bryta utvecklingen?
– Man kan tydligare informera arbetstagarna om deras rättigheter och gå i riktning mot bindande anställningsavtal. Man kan också tänka sig att anställningsbidrag endast kan utgå till personer som anställs av arbetsgivare som kan garantera skäliga villkor, t ex stora och väletablerade företag. Eller kan man kräva att arbetsgivare som anställer på detta sätt tecknar kollektivavtal.

// EVA BERLIN

Här kan du läsa studien.