Sjukfrånvaron högst för dem utan gymnasieutbildning

Sjukfrånvaron är högre i grupper där färre arbetar än vad som brukar framgå. En sådan grupp är lågutbildade. Flest sjukpenningdagar, 21,8, har de utan gymnasieutbildning. Det framgår av en ny rapport från Försäkringskassan.

De som inte har gått gymnasiet har flest sjukpenningdagar. FOTO: Colourbox.

Sjukfrånvaron i grupper där få arbetar framstår ofta som låg i statistiken. Det beror på att sjukfrånvaron ofta relateras till hela befolkningen i arbetsför ålder. Om den i stället relateras till dem som faktiskt arbetar och tjänar tillräckligt för att ha haft mer än en halvtidsinkomst under året, eller tjänat minst 182 000 kronor, blir bilden annorlunda, konstaterar Försäkringskassan.

Enligt SCB:s definition förvärvsarbetade 71 procent av kvinnorna och 73 procent av männen år 2018 i åldrarna 16 till 69 år. Räknat på dem som tjänat minst 182 000 kronor under året handlar det i stället om 61 procent av kvinnorna och 64 procent av männen.

Relaterat till hela befolkningen i arbetsföra åldrar var sjukfrånvaron 10,6 sjukpenningdagar för kvinnor och 5,6 dagar för män. Utgår man från dem med större arbetsinkomst blir dagarna i stället 17,4 för kvinnor och 8,7 för män. Skillnaden mellan män och kvinnor ökar alltså ytterligare något då.

Majoriteten har inga ersatta sjukpenningdagar alls under ett år. Det är först efter 14 dagars sjukskrivning som den allmänna försäkringen med sjukpenning träder in.

I åldrarna 16−69 år finns det 1,1 miljoner personer som saknar gymnasieutbildning. Bara var tredje tjänar mer än 182 000 kronor. Här blir det också stora skillnader i sjukfrånvaro beroende på vad man relaterar till. Tar man med hela befolkningen med kort utbildning är sjukfrånvaron 7,2 dagar. Den blir tre gånger större, eller 21,8 dagar, om man tar gruppen som tjänar minst 182 000.

Det finns 783 000 personer med enbart grundskola i åldrarna 20-69 år. Av dem är 38 procent födda utomlands.

Av studien framgår att utrikesfödda som varit i Sverige mer än 10 år har högre sjukfrånvaro än dem som varit här kortare tid. Enligt Försäkringskassan beror det på att utrikesfödda i högre grad arbetar i yrken med sämre arbetsmiljö. Det som varit här längre har exponerats för problemen under längre tid.

//EVA BERLIN