Sju sätt att förhålla sig till den digitala stressen

Forskare har definierat sju olika strategier för hur vi förhåller oss till den flytande gränsen mellan arbete och privatliv. Vilken av strategierna stämmer in på dig?

Att den nya digitala tekniken skapar både nya möjligheter och nya utmaningar i yrkeslivet är väl känt. Ofta talas det om att arbetsmöjligheterna blivit mer gränslösa, att vi är nåbara utanför arbetsplatsen och att vissa yrkesgrupper kan arbeta hemifrån.

Däremot talats det inte lika mycket om hur tekniken gör att våra privatliv sipprar in på jobbet. Det kan vara barn som ringer eller sms:ar, praktiska saker kring hämtningar på förskolan eller andra privata intressen som sköts från arbetsplatsen.

Vi bär helt enkelt med oss massa privata känslor och plikter in på våra arbetsplatser.

– Det är inte bara att arbetslivet spiller över i privatlivet. Även privatlivet spiller in i arbetet. Och att vara stressad på jobbet måste inte ha med jobbet att göra, det kan även vara frustration över privatlivet, säger Calle Rosengren, forskare från Lunds Universitet.

Och att våra privatliv märks mer på jobbet är inte okomplicerat.

– Det kan skapa gnissel mellan kollegor, säger forskarkollegan Kristina Palm från Karolinska Institutet.

Tillsammans med Ann Bergman från Karlstad universitet har Kristina Palm och Calle Rosengren studerat hur den digitala tekniken gör att arbete och fritid mer och mer flyter ihop, och hur anställda och chefer hanterar frågan.

De tre forskarna har också identifierat sju olika strategier för hur anställda och chefer hanterar gränsdragningen mellan arbete och privatliv. Så här ser strategierna ut:

1. Totalsepareraren. Håller isär privatliv och yrkesliv helt. På jobbet arbetar man och på fritiden släpper man jobbet helt.
2. Platssepareraren. Arbetet sker på en viss plats och man tar inte med arbetet hem. Hellre sitter man kvar längre på arbetsplatsen om det behövs.
3. Tidssepareraren. Låter arbetstiden styra. Man arbetar så länge man har arbetstid, platsen är inte lika viktig. Man kan likaväl jobba hemma som på kontoret.
4. Privatlivsintegreraren. Gör vissa privata angelägenheter på jobbet men inget jobb utanför arbetet.
5. Arbetsintegreraren. Låter arbetet följa med hem och till andra privata sammanhang. Kollar exempelvis jobbmejl hemifrån. Gör däremot inga privata saker på jobbet.
6. Totalintegreraren. Arbetet och privatlivet blandas fritt utifrån behov.
7. Växlaren. Har ingen tydlig strategi och byter ibland förhållningssätt.

I studien har forskarna låtit anställda på ett antal företag föra aktivitetsdagböcker. Och de konstaterar att vissa arbetsplatser inte överhuvudtaget diskuterar frågan om gränsdragningar mellan arbets- och privatliv, vilket kan skapa problem.

– Många arbetsgivare är ganska dåligt förberedda på att hantera dessa frågor. Man är fast i en erfarenhet som bygger på att man kan separera jobb och arbete, säger Ann Bergman, professor i arbetsvetenskap vid Karlstad universitet

Kollegan Calle Rosengren beskriver en laddad stämning i vissa arbetsgrupper han besökte under forskningsstudien. Ofta handlade det om förhållningssättet till den uppluckrade gränsen mellan arbete och fritid.

– Det var starka känslor och hätsk stämning i vissa fokusgrupper, exempelvis när vi pratade om att komma sent eller gå tidigt från jobbet. Det visar att det här är något man borde pratat om tidigare på dessa arbetsplatser, säger han.

Ann Bergman fortsätter:

– Det finns många tysta överenskommelser mellan chefer och enskilda anställda. Men det som inte är öppet för alla skapar spekulationer på arbetsplatsen.

I studien, som finansierats av AFA Försäkring ingick medarbetare, chefer och HR-personal från Södra Cell, Valmet och Astra Zeneca.

Utöver aktivitetsdagböcker, intervjuer och fokusgrupper har forskarna även intervjuat familjemedlemmar till vissa av dem som ingått i studien.

//OSCAR MAGNUSSON