När kaoset hemma blir ett problem på jobbet

Hur gör arbetsplatsen när en anställd inte orkar med jobbet på grund av ett alltför slitigt privatliv? Frågan är inte ovanlig och tillhör det svåraste en chef har att hantera, menar rehabexperten Anna Sporrong.

Föreställ dig följande situation: Du är chef för är en ensamstående kvinna med små barn. Ett av kvinnans barn utreds för en bokstavsdiagnos vilket gör att kontakterna med skolan och psykiatrin är många. Hon har inga nära släktingar som kan backa upp henne och får ta allt vabbande med barnen själv.

Kvinnans slitsamma livssituation, och brist på återhämtning, bidrar till att hon ofta själv är sjuk. Av ekonomiska skäl har kvinnan ingen möjlighet att arbeta deltid och hon har dessutom en bit att pendla till jobbet varje dag. Sedan en tid tillbaka är det uppenbart att det är svårt att lita på att arbetsuppgifterna blir gjorda. Främst för att hon är borta från jobbet mycket. Men som chef upplever du också att kvinnan ibland saknar ork och energi när hon är på arbetsplatsen.

Kort sagt: Det fungerar inte bra på jobbet och främst beror det på faktorer som arbetsplatsen och chefen inte kan påverka. Just denna situation är påhittad men liknande situationer finns på många arbetsplatser.

– Jag har utbildat över 1000 rehab-koordinatorer inom sjukvården. Det är den här frågan många pratar om. Det är den här typen av situationer som vi har svårast att hjälpa till med, säger Anna Sporrong.

Hon har arbetat länge med rehabiliteringsfrågor och konstaterar att dilemmat är vanligt. Det kan vara livssituationer som den som beskrivs ovan, men i en del fall handlar det om personer som helt enkelt har för mycket att göra utanför jobbet.

Utöver att ta hand om barnen, ska man vara engagerad i barnens aktiviteter, kanske ta ansvar för gamla föräldrar, vårda sin egna intressen, se till att hemmet är i toppskick, uppdatera sitt Instagram-konto, etc.

Slutklämmen ovan kan låta raljant men bär – åtminstone för en del – på spår av sanning, menar Anna Sporrong. För kraven kommer inte alltid utifrån. Ofta är det snarare kombinationen av många olika måsten som gör att man inte riktigt orkar med jobbet.

– Kortare perioder är det inga problem att ha det så här. Men om vi aldrig får tid för återhämtning så går det inte ihop. Någonstans tar det ut sin rätt och går då ut över jobbet, säger Anna Sporrong.

Det är här det blir knepigt för en arbetsgivare. För om det finns tydliga hälsoproblem så kan man som arbetsgivare be den anställde att vända sig till företagshälsovården eller sjukvården. Och om problemen finns på arbetsplatsen finns det ofta konkreta åtgärder att ta till.

– Men den stora utmaningen är om livet i sig är det som påverkar arbetet. Här står arbetsgivaren ofta handfallen. Här kan man inte peka med hela handen, man kan inte säga till en anställd att den inte får ha gamla föräldrar. Man kan inte heller säga att någon måste flytta eller att personen inte får ha så många barn, säger Anna Sporrong.

Som arbetsgivare är det viktigaste att ha en bra och tillitsfull kommunikation med den anställde, ofta låter vi det gå för länge utan att agera, menar Anna Sporrong. Cheferna har ofta ett ben på varje sida vid en sådan här situation. Dels känner man för den anställdes situation, dels finns arbetsplatsens krav på att den anställde ska klara av att göra sitt jobb.

– Svårigheten är att få balans i frågeställningen, så att inte någon känner sig uthängd. Vi måste våga prata om det här samtidigt som vi har respekt för ämnet.

Annika Elmér arbetar som advokat på byrån Emplaw som är specialiserade på arbetsrätt. Även hon har i många sammanhang stött på frågan om anställda som inte klarar av jobbet beroende på omständigheter i privatlivet. Både bland klienter och på utbildningar har hon mött chefer och arbetsgivare som upplever att det är en svår fråga att hantera.

Annika Elmér menar – vilket kan tyckas motsägelsefullt – att det ofta är unga, ytterst ambitiösa personer som hamnar i situationen. Problemet är ofta att man vill vara ambitiös på många områden samtidigt – arbetet, relationen, barnen, barnens aktiviteter, egna uppdrag och så vidare. I längden kan man inte upprätthålla det och ofta går det då ut över jobbet. Vad ska då en chef göra när man ställs inför en sådan här situation?

– Jag tror att man måste reflektera över sina egna förväntningar på medarbetaren. Chefer har ofta en målbild att alla ska prestera 100 procent hela tiden, men så ser inte livet ut, säger Annika Elmér, som samtidigt poängterar att individen har ett eget ansvar för att lösa sin situation.

Generellt måste chefer också prata mer med sina anställda, för att skapa en förtroendefull miljö, menar Annika Elmér. För när en medarbetare inte längre presterar tillräckligt krävs det att man kan prata uppriktigt om situationen, och det bygger på att det finns förtroende. Detta blir knepigt när få mellanchefer i dag har tid för att skapa dessa nödvändiga förtroendeband.

Att ifrågasätta och diskutera någons arbetsinsatser, eller hens personliga situation, är också bland det svåraste en chef kan göra. Det är lätt att trampa på ömma tår.

– Det är få chefer som har valt att bli chef för att ta dessa jobbiga samtal, det är få som har det naturligt i sig. De flesta bär på en konflikträdsla och då finns det en tendens att skjuta på den här sortens samtal, säger Annika Elmér.

Många chefer hon mött är också osäkra på om de kan fråga medarbetarna om privata saker.

– Jag svarar att det kan man. Men frågan är på vilket sätt man frågar, säger Annika Elmér, som menar att chefer kan hämmas i sitt ledarskap för att de inte vet vilka krav de kan ställa på en anställd.

Mer utbildning kring detta vore bra, menar Annika Elmér.

Så vad händer för dem vars arbetsinsats ifrågasätts på grund av privatlivet? Ibland ordnar livet vid sidan av jobbet upp sig efter en tid och diskussionen om att den anställde inte presterar tillräckligt försvinner. I andra fall lyckas den anställde hitta ett annat jobb som bättre passar med livssituationen. Men i hel del fall blir det ett nödtorftigt lappande som inte är optimalt för någon, menar Anna Sporrong.

– Då blir det ett tråcklande där man försöker hantera situationen från båda sidor. Samtidigt blir det sällan riktigt bra. Det är något som skaver och ingen blir helt nöjd.
För vissa slutar det tyvärr i långa sjukskrivningar.

– Jag ser en trend mot att personer går in i långtidssjukskrivningar, ofta är det kvinnor mellan 30 och 45 år, säger Annika Elmér.

Du&jobbet har också varit i kontakt med LO-TCO Rättsskydd, som bistår fackförbund i arbetsrättsliga tvister. Enhetschefen Sussanne Lundberg konstaterar att hon är bekant med problemet med struliga privatliv som påverkar arbetsinsatsen. Hon känner dock inte till att LO-TCO Rättsskydds jurister haft någon sådan fråga på sitt bord.

//OSCAR MAGNUSSON

Läs mer om vad man kan göra när medarbetare inte mår bra

FAKTA/KAN JAG BLI UPPSAGD?

• En arbetsgivare kan säga upp en anställd av personliga skäl. Bristande prestationer på jobbet kan vara en sådan anledning. Den som beskylls för detta bör ta kontakt med sin fackliga företrädare. En uppsägning får aldrig komma som en överraskning. Arbetsgivaren måste tidigare ha förvarnat den anställde om sitt missnöje.
• Om medarbetaren fortsätter att prestera för dåligt, trots försök från arbetsgivaren att förändra situationen, kan det vara skäl för uppsägning. Innan en uppsägning får ske måste arbetsgivaren dock undersöka om finns andra arbetsuppgifter den anställde kan klara av på arbetsplatsen.
• Arbetsgivaren bör också undersöka om de sämre prestationerna beror på tillfälliga problem i privatlivet. Uppsägning från arbetsgivarens sida måste dock alltid vara sakligt grundat enligt §7 i Lagen om anställningsskydd.
  Källa: Lawline