Inhyrning påverkar arbetsmiljön för alla

Bemanningsanställda har en större osäkerhet kring inkomst, anställning och arbetsuppgifter än fast personal. Dessutom påverkas hela arbetsplatsen när personal hyrs in. Det visar en avhandling av Pille Strauss-Raats, doktorand i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Hon har studerat två arbetsplatser inom ett multinationellt tillverkande företag, i Sverige och i Polen. Länderna har olika regelverk för inhyrd personal. I Polen syftar reglerna till att begränsa användandet av inhyrda, medan Sverige har en mer liberal reglering.

Intervjuer, observationer och enkäter visar att de skilda regleringarna får effekter på arbetsförhållanden och arbetsmiljö – både för de bemanningsanställda och de fast anställda.

Den svenska regleringen bygger på kollektivavtal. På den arbetsplats som Pille-Strauss-Raats studerat hade inhyrda och ordinarie liknande arbetsuppgifter och snarlika möjligheter till kompetensutveckling.

Det är troligen generellt lättare att få kompetensutveckling för bemanningsanställda i Sverige, säger hon.

– I min fallstudie hade en del gått som inhyrda i över fem år. Det gör att det finns ett incitament för företaget som hyr in att se till att även de bemanningsanställda får kompetensutveckling. Men det varierar förstås från företag till företag.

De fast anställda på den svenska arbetsplatsen reagerade på att deras mångåriga kollegor inte har samma anställningstrygghet.
– De tyckte att det var orättvist att de som jobbade lika bra inte hade en fast anställning som skulle ge större trygghet.

Företag ser det som en fördel att kunna anpassa arbetsstyrkan efter orderingången. På pappret har bemanningsanställda trygghet genom att ha garanterad lön och möjligheten att fortsätta till en annan arbetsplats. Men i praktiken känner sig många ändå osäkra, visar studien.

I Polen får inhyrda inte jobba mer än ett och ett halvt år på samma arbetsplats. Men den restriktiva lagstiftningen har inte förhindrat inhyrning av personal. I stället har den fått till följd att de används som en flexibel buffert och får utföra lågkvalificerade uppgifter. De utesluts från formella sociala sammanhang och får inte kompetensutveckling.

Detta leder till att belastningen ökar på den ordinarie personalen, säger Pille Strauss-Raats.

– Deras uppgifter blir mer komplexa och de får lära upp nya bemanningsanställda. Företagen behöver också ägna mer tid åt kvalitetskontroll när bemanningspersonalen byts ut.

I båda länderna tycker de inhyrda att de osäkra förhållandena gör det svårt att tacka nej till nya arbetsuppgifter, av rädsla för att uppfattas som problematisk.

Tar de mer risker kan det påverka hela organisationen, säger Pille Strauss-Raats.

– De fast anställda som inte ville ta samma risker kunde ses som mindre samarbetsvilliga. Risktagande kan också utgöra en fara för hela arbetsgruppen.

Pille Strauss-Raats slutsats är att användandet av bemanningsanställda bör tas upp i riskbedömningar hos företag.

– Även om svenska inhyrda objektivt sett har säkra anställningar kan de uppleva hög osäkerhet. Detta kan ha konsekvenser för arbetsmiljön på företag som hyr in arbetskraft. Säkerhetskulturen kan påverkas och vi vet redan från tidigare forskning att inhyrda är med om fler olyckor och tillbud, något som även kom fram i den här studien.

//ANN PATMALNIEKS

Avhandlingen Temporary safety. Contextual factors behind job quality in using temporary agency work går att läsa här.