Förseningar påverkar e-handelns arbetsmiljö

Hela e-handelskedjan påverkas när varor försenas och trycket är högt. FOTO: Colourbox

BLACK FRIDAY Nu börjar e-handelns högsäsong och trycket på dem som arbetar i den breda branschen ökar. Under hösten synar såväl Arbetsmiljöverket som forskare vid Karolinska Institutet villkoren på arbetsplatserna.

Under pandemin har kunder blivit allt mer vana att klicka hem varor – och ibland skicka tillbaka dem, ofta med fri frakt.  Det tredje kvartalet 2021 växte näthandeln i Sverige med 11 procent, enligt E-barometern som PostNord tar fram tillsammans med Svensk Digital Handel och HUI Research.

Det är inte en lika stor tillväxt som tidigare under pandemin, men den sker från en redan hög nivå – förra året samma period växte e-handeln med 39 procent. Dessutom har brist på komponenter, containrar och arbetskraft i hamnarna fått som följd att leveranser försenats, men trots det har e-handeln fortsatt att öka.

När allt fler handlar på nätet blir också riskerna inom arbetsmiljön fler. Kunden riskerar att få sitt paket till priset av slitna kroppar, truckolyckor och intrång i den personliga integriteten för dem som arbetar inom e-handeln.  

Arbetsmiljöverket inspekterar under hösten arbetsmiljön inom e-handeln. Det är en fortsättning på den tillsyn som inleddes 2019 och som gäller hela e-handelskedjan. Den här gången ligger fokus på transporter, e-handlare och terminaler. Tidigare inspektioner har även gällt utlämningsställen.

Black Friday startar högsäsong

Under de senaste åren har det blivit en stor volymökning i e-handeln under perioden kring Black Friday, säger projektledaren Eric Storbjörk på Arbetsmiljöverket.

– Det är början på högsäsongen och det blir ett väldigt tryck, ända fram till julafton som är en konkret deadline. Det finns latenta risker inom branschen och när mer ska göras på kortare tid gäller det att arbetsgivarna tar höjd för det i till exempel bemanningen.

Eric Storbjörk. Foto: Eric Eskilsson/Arbetsmiljöverket

Arbetsgivarna behöver även ta hänsyn till förseningar som bland annat beror på pandemin, om varor kommer sent ökar det trycket i hela kedjan; e-handlare, terminaler, transporter och utlämningsställen, påpekar Eric Storbjörk.

Sedan 2019 då Arbetsmiljöverket senast inspekterade e-handeln har det kommit fler transportnav där man samlar in och sorterar paket som ska gå vidare, direkt till kund eller till ett annat nav.
– Vi anar att kunskaperna om arbetsmiljö är lite si så där hos huvudmännen. Man fattar beslut utifrån produktionen och behöver få bättre kunskaper om arbetsmiljö.

Inspektionerna kommer att pågå fram till februari 2022. En positiv sak som Arbetsmiljöverket sett vid de inspektioner som hunnit genomföras är arbetsgivarnas inställning.
– Inspektörerna märker att arbetsgivarna de möter ser behovet av att jobba med frågan.

Eric Storbjörk hoppas att de terminaler som byggts de senaste åren ska ge bättre förutsättningar än de äldre som byggdes innan pakethanteringen blev så stor.

Aktörerna inom e-handeln har valt ganska olika upplägg. En del har genomgående egen verksamhet och personal.

– Men vanligast är att andra bolag går in och sköter delar av verksamheten. Paketföretaget kan äga terminalen, bilarna kan ha företagets namn, men lagerarbetarna och chaufförerna är inte deras anställda.

Många krav på arbetsmiljön

De tidigare inspektionerna av sektorn har lett till många krav som rör det systematiska arbetsmiljöarbetet.

– Vi vet sedan tidigare tillsyn av snabbt växande sektorer att de lätt kan halka efter när det gäller arbetsmiljö. Man hänger inte alltid med när verksamheten förändras och det uppstår risker.

En av arbetsmiljöfarorna i branschen är belastningsergonomin.

– I hög utsträckning hanterar man paket manuellt. Det är inte så vanligt med automatiserade system. Man tömmer bilarna för hand. Mycket manuell hantering på kort tid innebär en hög belastning.

Arbetsmiljöverket har i sina tidigare förelägganden ställt en rad krav på tekniska hjälpmedel, som lyfthjälpmedel, vagnar och trappklättrare. Även lätta paket kan innebära belastningsergonomiska risker.

Arbetsgivarna ansvarar för att arbetstagarna ska ha kunskaper om arbetsmiljö och ergonomi, påpekar Eric Storbjörk.

– Ibland saknas kanske kunskap om hur belastning påverkar, att det jag belastar mig med nu kan jag få betala för om tio år.

Tidspress skapar risker

Organisatoriskt och socialt finns också uppenbara risker.

– Hela kedjan utmärks av en väldigt konkret tidsram och det kan bli mycket arbete på kort tid. Under pandemin har vi fått signaler om detta och vi känner till det sedan tidigare Black Fridays.

Att arbeta under en sådan tidspress kan i sin tur leda till andra risker, säger han.

– Har du bråttom när du är ute och kör är det en risk i sig. Det har är något som arbetsgivaren behöver åtgärda.

Truckanvändandet är också stort på terminalerna.

– Där har olyckstalen ökat ganska mycket senaste åren, bland annat påkörningsskador och klämskador. Det kan leda till allvarliga skador med långa sjukskrivningar. Regler för hur man ska köra trucken, finns de, följs de?

En viktig friskfaktor är graden av självkontroll, hur stor frihet man har att styra sitt arbete.

– Vi kan se en antydning till låst arbete. Det är ofta kopplat till storleken på terminalen, tendensen är att ju större desto mer styrt arbete.

Beslut från datorn

En form av styrning inom e-handeln är det som kallas algoritmiskt ledarskap och som har blivit vanligare inom lager- och transportsektorn. Det innebär att de som arbetar får arbetsledning genom en app. Vad som ska göras räknas ut av algoritmer som till exempel avgör vad som ska göras och inom hur många minuter.

Kunskaperna om hur detta påverkar arbetsmiljön inom lager och transport är än så länge små, men Carin Håkansta, doktor i arbetsvetenskap vid Karolinska Institutet, har fått medel från Afa Försäkring för att inleda en stor studie av hur arbetsmiljön påverkas på lager och inom transport.

Carin Håkansta. Foto: Arbetsmiljöverket

Tidigare studier visar att människor litar mindre på beslut som tas av en dator än av de som kommer från en människa. Man vill inte känna att man styrs eller övervakas av en maskin.

Önskan att höja produktiviteten brukar vara anledningen till att algoritmiskt ledarskap införs, säger Carin Håkansta.

– Fokus i företagen ligger inte på den som jobbar. Varorna ska komma så fort som möjligt till kunden och det talas en del om klimatpåverkan. Själva arbetskraften är osynlig.

I studien kommer forskarna att intervjua representanter för fackförbund och arbetsgivare som har infört arbetsledning baserad på algoritmer. Vilka erfarenheter har de av hur modellen påverkar de anställdas arbete och hälsa, samt arbetsgivarens möjligheter att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete?

Nästa steg blir att intervjua medarbetare på företagen, för att sedan utforma en enkät som ska skickas ut till ett stort antal medarbetare.

Det som Carin Håkansta redan nu kan konstatera är att det rör sig om extremt styrt arbete.

– Från andra branscher så vet vi att det finns uppenbara arbetsmiljörisker med det. Men det behöver inte leda till dålig arbetsmiljö, utan beror på hur det läggs upp.

Hårt styrt arbete får följder

LO har en förbundsgemensam arbetsgrupp som i en kommande pilotstudie ska samla exempel från de olika sektorerna på hur algoritmiskt ledarskap påverkar arbetsmiljön.

– Ny teknik ska vara utvecklande och inte utarmande på arbetstagarnas bekostnad. Vi vill undersöka hur individers sociala och organisatoriska arbetsmiljö påverkas, men också hur synen på det egna arbetet påverkas när man är så styrd, säger Linda Larsson, utredare på LO.

Gustav Järsberg, central arbetsmiljösamordnare på Transport, har redan sett följder av det styrda arbetet.

– Fler och fler inom e-handeln vill ha GPS-övervakning i realtid för att kunden ska veta exakt var paketet är. Samtidigt använder sig de stora leverantörerna av mindre underleverantörer, som kanske inte haft en tanke på att sätta GPS i bilarna. En tredje part, någon som inte är arbetsgivare, kan alltså ställa krav som påverkar arbetsmiljön.

Carin Håkansta hoppas nu att studien om algoritmiskt ledarskap ska leda till mer kunskap om ett ännu så länge inte så beforskat område, och på sikt även regler som kan göra att det blir en bra arbetsmiljö inom den växande e-handeln.

//ANN PATMALNIEKS

Läs en tidigare artikel om e-handel och arbetsmiljö.