Enormt behov av kompetensutveckling

Unionen har i en ny rapport granskat hur automatisering och ökad användning av robotar kommer att påverka tjänstemannajobben inom branscherna it, kommunikation, handel, kunskapsintensiva tjänster och tillverkningsindustri.

Slutsatsen är att det skiljer sig mycket åt. För arbeten som innehåller mycket rutinartade, repetitiva inslag kan så mycket som 30 procent av arbetsuppgifterna vara bortrationaliserade inom fem år. Det kan exempelvis handla om assistentjobb, som sälj- och löneassistenter.

Till skillnad från många arbetaryrken, där männen drabbats hårdare av automatiseringar, är det bland tjänstemännen framförallt kvinnor som riskerar att bli överflödiga.

– De arbetsgrupper där det finns stora möjligheter att automatisera på tjänstemannasidan är dominerade av kvinnor, konstaterar Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.

I tjänstemannayrken där det krävs minst tre års högskoleutbildning är möjligheterna att rationalisera bort arbetsmoment mindre – bara 3 procent – enligt Unionens beräkningar.

Samtidigt kan inte en högskoleingenjör – eller någon annan högutbildad tjänsteman – luta sig tillbaka i tron om att arbetslivet är kirrat till pensionen.

– Tidigare kunde man nog tänka att har man en ingenjörsutbildning, då är man safe. I dag kan man inte tänka så. Det gäller att hänga med i den tekniska utvecklingen, annars blir man mindre relevant på jobbet, säger Katarina Lundahl.

Unionen pekar på kompetensutveckling som sättet att möta kommande automatiseringar. Och ansvaret för att möjligheterna till omskolning och vidareutbildning växer hos flera olika aktörer, menar fackförbundet.

Arbetsgivarna har ett ansvar för att leta nya arbetsmöjligheter inom företagen/organisationerna om arbetsmoment försvinner. Unionen talar om ”jobbkorridorer”, att kombinera den erfarenhet man har med ny kunskap för att kunna ta sig vidare, främst inom det egna företaget.

Från statens sida är det viktigt att man gör det mer ekonomiskt generöst att ta studiemedel om man har arbetat under en längre tid tidigare. Även andra utbildningsmöjligheter måste bli bättre för den som är mitt i livet.

Från fackens sida handlar det främst om att jobba för att fler ska få möjlighet till omställningsstöd. Idag är det fast anställda som förlorar jobbet som har möjlighet till stöd genom organisationer som Trygghetsrådet och Trygghetsfonden, TSL.

– Vi vill att dessa organisationer även ska hjälpa människor som har visstidsanställningar, och att man ska kunna få hjälp även innan man förlorat jobbet, säger Katarina Lundahl.

Slutligen har också individen ett ansvar att själv se vilka kompetenser man måste stärka för att vara intressant på arbetsmarknaden.

Katarina Lundahl tror att corona-pandemin både snabbar på och bromsar automatiserings- och robottrenden. Det som skyndar på utvecklingen är att företag i en ekonomisk svår sits får extra motivation att sänka sina lönekostnader.
– Samtidigt är det svårt med komplicerade utvecklingsprojekt när man inte kan träffas på samma sätt som tidigare. Mycket sådant arbete pausas just nu tillfälligt.