Även små mängder kemikalier kan påverka hjärnan
Historiskt är det bly, lösningsmedel och kvicksilver vi talat mest om. Men det giftiga ämnen som flest svenskar utsätts för på jobbet i dag är sannolikt mangan.
Publicerad: 2019-10-23
Först den goda nyheten: Allt färre svenskar får skador av kemiska ämnen de möter på jobbet. Det konstateras i en ny kunskapssammanställning av Arbetsmiljöverket. Forskarna bakom sammanställningen, Gunilla Wastensson och Rita Bast-Pettersen, har gått igenom vad vi vet om arbetsrelaterade skador av sju kemikalier som är neurotoxiska, det vill säga skadliga för nervsystemet – bly, kvicksilver, mangan, lösningsmedel, aluminium, kolmonoxid och vätesulfid.
För vissa av ämnena, som kvicksilver och bly, har hårda regleringar bidragit till att färre exponeras för ämnet. Historiskt har man exempelvis hanterat kvicksilver inom tandvården när man arbetat med amalgam.
Trots minskningen vill Gunilla Wastensson, överläkare och forskare vid Göteborgs universitet, lyfta ett varningens finger.
– De neurotoxiska ämnena har minskat men de finns fortfarande kvar och dyker också upp i nya sammanhang, som i återvinningsindustri.
Det neurotiska ämne som flest möter i dag är sannolikt mangan, menar Gunilla Wastensson. Svetsare är en av de yrkesgrupper som riskerar att utsättas för ämnet, som kan frigöras när man svetsar i manganhaltigt stål.
– Det är subtila effekter, men det berör ganska stora grupper. Och när arbetslivet skiftar och ställer högre kognitiva krav kan det ha betydelse, säger Gunilla Wastensson.
Hon syftar på att arbetslivet sedan 1990-talet tydligt förändrats i en riktning där fler har arbetsuppgifter som ställer högre på den kognitiva förmågan, det vill säga på hjärnan. Det handlar exempelvis om att fler arbetar i projekt, och att allt mer arbete bygger på att man kan arbeta i grupp. Det är en utveckling som ställer högre krav på hjärnan.
De symptom som kan kopplas samman med för hög exponering av mangan – och flera av de andra neurotoxiska kemikalierna – är en viss försämring av motoriken och av den kognitiva nivån, alltså hjärnkapaciteten.
– Det blir som att man åldras lite snabbare, säger Gunilla Wastensson.
Eftersom effekterna av att ha exponerats för giftiga kemikalier kan hänga kvar kan det förstärka effekter som följer med det naturliga åldrandet. Det är en viktig aspekt, framförallt med tanke på att vi sannolikt kommer att ha längre arbetsliv i framtiden, menar Gunilla Wastensson.
De åtgärder som hon tar upp för att minska exponeringen av kemikalier är klassiska i arbetsmiljösammanhang: systematiskt arbetsmiljöarbete, riskbedömningar, medicinska kontroller, utbildning, lämplig skyddsutrustning och specialregler för gravida och ammande.
Även personburna larm som är kopplade till gasutsläpp (exempelvis kolmonoxid) finns bland de åtgärder Gunilla Wastensson rekommenderar.
//OSCAR MAGNUSSON
Här kan du läsa kunskapssammanställningen (på engelska med svensk sammanfattning).
Publicerad: 2019-10-23
Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.
