Nedskärningar gör inte anställda sjukare

Nedskärningar på jobbet leder inte till ökad sjukfrånvaro för dem som blir kvar. Det överraskande resultat framkommer i en ny studie.

Den norske forskaren Ståle Østhus har analyserat uppgifter från norska undersökningar under en fyraårsperiod och kommit fram till att de som blir kvar efter uppsägningar inte får det värre på arbetsplatsen.

Han säger till den norska tidningen, Teknisk Ukeblad, att nedskärningar och omställningar inte har någon effekt på den psykiska hälsan på dem som behåller jobbet. Det har heller ingen påverkan på sjukfrånvaron, på kort eller lång sikt, och inte heller till ökad risk att bli förtidspensionerade. I Norge pågår en intensiv debatt om den höga sjukfrånvaron. Ståle Østhus menar att den i vart fall inte kan skyllas på minskad bemanning.

En förklaring till att nedskärningar inte innebär ökad frånvaro skulle kunna vara att organisationer gör sig av med anställda som har hög sjukfrånvaro, så att de friskaste får behålla jobben.

Men Ståle Østhus menar att han har kontrollerat för detta och inte funnit något sådant samband. Det är de som har störst chans att få ny anställning – de unga och friska - som slutar frivilligt vid nedskärningar.

Ståle Østhus tror mer på att neddragningar fungerar som en disciplinerande effekt på dem som behåller jobbet. Av fruktan för att mista jobbet går man till jobbet trots att man egentligen borde vara hemma, det vill säga sjuknärvaron ökar.

Den norska forskningen går på tvärs mot tidigare rön, bl a från Sverige, som pekat på att nedskärningar leder till sämre hälsa och långa sjukskrivningar. Ståle Østhus menar att dessa studier har många brister, bl a bygger de på anställdas egna beskrivningar av sin hälsa och de flesta handlar enbart från en enstaka organisation, främst i offentlig sektor.

 

hans.lundgren@duochjobbet.se

snabbguide för dela 

    Skriv ut

Kommentarer Stein - 2010-03-04, 16:25:20 Mye nedbemanning skjer også gjennom naturlig avgang og førtidspensjonering . At de eldste og sykeste(?) forsvinner. Så størrelsen og måten nedbemanning gjennomføres på vil trolig påvirke resultatet. Belastningen på de ansatte er kanskje størst i fasen før nedbemanning, - da det råder usikkerhet om hvem som må gå. Så om man sammenligner et halvår før med et halvår etterpå, kan det ha skjedd en forbedring på helsa også. Börje Sjöholm, Unionen - 2010-03-01, 11:41:37 Det är många och komplexa samband som dessutom påverkar oss på olika sätt beroende på varierande individuella livssituationer, men jag är övertygad om att nedskärningarna får långsiktiga, negativa konsekvenser för samhället och de flesta enskilda som berörs. Ståla - 2010-02-25, 19:30:26 Norge har tydligen enligt artikeln hög sjukfrånvaro! En fluga gör som bekant ingen sommar,det är nog inte färdigforskat ännu kring detta och sjuknärvaro är väl också tecken på ohälsa och man kan inte jämföra länder emellan,det är så mycket som spelar in. Danne - 2010-02-25, 13:27:10 Jag tror snarare att det är en kombination av faktorer, var av en är rädslan att bli nästa person som får sluta, så i stället för att vara hemma och sjuk är man närvarande och sjuk, så kallad sjuknärvaro. Marita Larenhjelm - 2010-02-25, 13:24:15 Eftersom vi är de "enda" i världen som har LAS, kan vi i Sverige inte jämföras med något annat land. Tror inte att åldern är det enda som spelar roll. Det viktigaste är engagemang och motivation. Saknar du det, blir du nog lättare sjuk, oavsett ålder. Gammal och kvar efter neddragningar - 2010-02-25, 13:01:49 För de flesta i Sverige gäller först in = sist ut vid uppsägningar, dvs de älsta och tröttaste blir kvar och ska göra samma jobb som förr delades av flera. Om det inte blir ökad sjukfrånvaro så tycker jag det är konstigt. Det är ju den gruppen som är mest sjuk redan idag. Jag undrar om det är annorlunda i Norge? Går det verkligen att dra samma slutsatser i Sverige? Skriv kommentar Redaktionen förbehåller sig rätten att kontrollera/rensa kommentarer. Läs kommentarsregler här » Namn: