Aktuellt reportage

De hade den bästa idén
för arbetsmiljön

GRATTIS  Nu är vinnaren utsedd i Du&jobbets tävling om Bästa arbetsmiljöidén. Det är personalen på Öjebyns Vårdcentral som har skapat en gemensam jourmottagning.

Vinnare

Jourmottagning i samarbete

Arbetsplats: Öjebyns Vårdcentral
Idé: Gemensam jourmottagning
Motivering: Nytänkande arbetsorganisation som sätter samarbete i centrum och minskar merarbetet.

– Så trevligt att vi vinner! Det här är en
jättebra idé som har hjälpt oss mycket, säger läkarsekreteraren Åsa Granström, som kom med förslaget om att delta i tävlingen.

På Öjebyns Vårdcentral arbetar 40 personer från blandade yrkesgrupper.
Så här står det i tävlingsbidraget:

”Vi genomförde 2007–2008 en idé om gemensam jourmottagning för våra läkare dagtid, för att minska ensamarbetet. Men vi vann mycket annat på vägen.”

Varför ville man då förändra?
Läkare hade slutat och ensamarbetet hade tagits upp som arbetsmiljöproblem, man hade köer och väntetider, ibland onödiga läkarbesök, berättar verksamhetschefen Camilla Brännström. Man ville få bättre arbetsmiljö och större arbetsglädje.

Det här var målen – och så har det gått.

• Fler och effektivare tider på jourpassen.
  – Har uppnåtts och nu är stressen mindre. Alla patienter sätts upp på en lista, så kan läkarna sortera, dvs den som är bra på hud kan ta emot den som söker av detta skäl, osv.
  
  
• Ökat fokus på att det är en akutmottagning, dvs det som är akut för dagen.
  – Vi har kommit en bra bit på väg.
  
  
• Smidigare rådfrågning.
  – Nu sitter tre läkare som jour i samma rum, det betyder att de mer erfarna kan handleda de yngre. De som kommer som AT- och ST-läkare tycker att det är en trygghet eftersom de har handledning hela tiden.
  
  
• Undvika ensamarbete.
  – Ja.
  
  
• Undvika väntetider i receptionen och på lab.
  – Ibland är det fortfarande trångt, men vi är på god väg.
  
  
• Ha närmare till varandra och lättare att hitta varandra i korridoren.
  – Vi har flyttat om rummen så att alla som har akutverksamhet sitter närmare varandra.
  
  
• Rätt patient till rätt vårdgivare vid rätt tillfälle.
  – Vi har kommit en bit på väg.
  
  
• Egna rum till fast anställda mottagnings-sköterskor.
  – Ja.

Några tips från vårdcentralen till andra som vill förändra:
– Gör syftet klart för er. Tänk på att sätta ihop en arbetsgrupp med representanter för olika personalgrupper. När man förändrar kan det få sidoeffekter som man inte tänker på. Utvärdera ordentligt. Tänk på att det är viktigt att få med alla – och att man kan ha kommit olika långt i tanken, säger Camilla Brännström.

Det har nu gått två år – och ingen vill tillbaka till det tidigare systemet.

Nu ska distriktssköterskemottagningen och mottagningssköterske-
mottagningen organiseras på samma sätt.
– Och andra vårdcentraler funderar på att ta efter!
Kostnad: Förutom nedlagd arbetstid cirka 25 000 kronor för nya möbler.     

Hedersomnämnande

Nu har labbet blivit rymligt och lättarbetat

Arbetsplats: PolyPeptide Laboratories, Limhamn
Idé: Förnya laboratoriet
Motivering: Ambitiös ombyggnad som har engagerat de anställda.

– Vi var ett litet gäng tjejer som gnällde över arbetsmiljön på vårt IPC-lab. En av kollegerna sa: ”Men ska vi inte försöka göra något åt vår miljö i stället för att bara gnälla!”  Vi bestämde oss för att agera, berättar Beba Bäckerkvist, administratör för miljö, hälsa och säkerhet (EHS).

Problemet: Det var trångbott och svårt att arbeta i lokalerna. Det var uppenbart att arbetsmiljöförbättringar krävdes.

I februari 2009 startades planerna att slå ihop laboratoriet med ytterligare en lokal.Tanken var att hålla nere kostnaderna genom att själva planera och använda befintliga möbler/utrustning. Detta gjordes:

• Lysrören byttes till annan typ.
• Punktutsug även över riskavfallskartonger.
• Nytt kemikalieskåp för bättre förvaring skaffades.
• All analysutrustning samlades på en plats för att minska spring och transporter av kemikalier långa sträckor.
• Större laboratorieytor med punktutsug och fler dragskåp skapades.
• Nya laboratoriestolar för bättre ergonomi.
• Ventilerad avfallsförvaring.
• Ljudabsorbenter är inköpta, men inte uppsatta än.

– Lokalerna blev mer ändamålsenliga med bättre ergonomi, ventilation, ljud och ljus. Vi spar tid och förvaringen av kemikalier har förbättrats, säger Beba Bäckerkvist.

Hur får man då med sig sina kolleger/chefer för att faktiskt komma igång?
– Vi har väldigt duktiga och driftiga kolleger på alla nivåer på PPLAB, så det är inget problem. Det viktiga är att förslag till förändringar är väl genomtänkta. Frågeställningar som dyker upp får vi ta på pappret först. Vi genomför regelbundet arbetsplatsbedömningar, avdelningsvis.

Här är några goda råd från PPLAB till arbetsplatser som vill förändra:

• Titta hos någon annan via studiebesök.
• Tänk noga efter före, särskilt om förändringen är omfattande.
• Få synpunkter på förslagen och utvärdera.
• Ge positiv feedback till kolleger som anstränger sig.

Hedersomnämnande

Bättre miljö för brukarna till glädje för alla

Arbetsplats: Hantverkargården, Ljusdal
Idé: Utveckla sinnesrum för brukarna
Motivering: Så här bra kan det bli när de anställda får använda sin kreativitet.

– Med enkla medel, men massor av förslag och en sjudande kreativitet har vi brukare och handledare tillsammans skapat en arbetsmiljö som inbjuder till möten, samspel och glädje, berättar Carin Larsson, habiliteringspersonal på Hantverkargården.

Hantverkargården är en daglig verksamhet för funktionshindrade i Ljusdal.  Arbets-gruppen består av ett tjugotal handledare och övrig personal.

Idén är att utveckla innehållet i sinnesrummen för de cirka 60 brukarna. I vita rummet finns till exempel en vattensäng, fiberoptik, lampor som ändrar färg och bubbelrör. Svarta rummet är just svart med enstaka självlysande saker. Det finns också ett guldrum med bubbelbad, ett skogsrum med massage, eldrum med eldstad och stjärnhimmel.
– I matsalen spelar vi lugn musik, har tända ljus, blommor och akvarium. I trädgården sätter vi fröer och driver upp plantor.

En arbetsgrupp har arbetat med förändringen sedan 2001.
– Vi såg att det fanns ett behov av stimulans för personer med grava funktionshinder. Nu har vi förstått och upptäckt att detta är en fantastisk miljö för alla.

En person i personalgruppen har haft huvudansvar och en ”sinnesstimulansgrupp” har skapats med 5–7 personer.  Ansvarig person har fördjupat sig i metoden ”Snoezelen”  och har sedan haft internutbildningar.
– Vi känner stolthet över vad vi kan, har skapat och förmedlat.  Att arbeta med att förbättra miljön för brukarna är en toppenidé som bidrar till en härlig arbetsmiljö, säger Carin Larsson.

Hedersomnämnande

Engångspallar blir holkar

Arbetsplats: Slåttergatans dagliga verksamhet, Vänersborg
Idé: Fågelholkar av engångspallar
Motivering: Utmärkt initiativ som är bra för både miljön och brukarna.

Brukarna fick meningsfulla uppgifter och fåglarna nya bon när Slåttergatans dagliga verksamhet började bygga miljövänliga fågelfrömatare och fågelholkar av engångspallar. Det berättar Jari Laitala, en av tolv handledare.
– Det behövdes arbetsuppgifter för personer med funktionsnedsättningar. Jag kom då på idén med engångspallarna. Pallar finns överallt vid affärer, m m. De fraktas till återvinning när de har använts färdigt och där eldas de upp. Det betyder lastbilar som släpper ut avgaser och att återvinningen behöver köra sina maskiner för att ta hand om dem, säger Jari Laitala.

Nu tas pallarna isär och sorteras. En del går till fåglarna och resten blir hushållsved.
– Av detta har vi skapat 23 olika arbetsmoment och skapat verktyg, mått m m för att våra brukare så självständigt som möjligt ska kunna bygga ihop miljövänliga fågel-frömatare och fågelholkar. Holkarna säljs varje marknad på torget och på ett café inom  den dagliga verksamheten.

Resultat: Arbetsmiljön har blivit bättre med fler meningsfulla uppgifter.
– Kostnaden är 0 kronor för detta och vinnare är alla. Miljön, fåglarna och våra arbetstagare! Vi har fler idéer, vi ska också bygga kubbspel av pallarna.

Hedersomnämnande

Skyddsombud ses i förväg

Arbetsplats: Varberg Energi
Idé: Effektivare skyddskommittémöten
Motivering: Ett lika enkelt som bra sätt att få fart på skyddskommittén.

– Våra skyddskommittémöten kunde vara en riktig långbänk. Ärenden kom upp och bara diskuterades, men det var sällan beslut togs, berättar Daniel Svensson, huvudskyddsombud på Varberg Energi.

Han tycker det är roligt att idén får ett hedersomnämnande.

Daniel Svensson fick uppslaget till förmöten när han blev huvudskyddsombud och skulle sitta med på de ibland sega skyddskommittémötena.

Numera sammankallas alla skyddsombuden på företaget och har ett litet förmöte. Där listas olika ärenden som ska belysas extra noga.

Listan lämnas sedan över till arbetsgivaren, som går igenom skyddsombudens punkter bolagsledningen. Det innebär att arbetsgivaren inte behöver bli överraskad och kan förbereda sig så att beslut fattas snabbare.

Arbetsgivaren kommenterar listan och skickar sedan ut den med kallelsen till skyddskommittédeltagarna. På detta vis vet alla parter om vad som ska komma på mötet och ett beslut kan fattas.
– Det hela handlar egentligen om kommunikation, ganska enkelt men väldigt effektivt. Det är uppskattat från både arbetsgivare och arbetstagare. Det har blivit mer fokus på arbetsmiljön. Kostnaden för företaget är den tid som går åt till möten. Det kan passa de flesta andra arbetsplatser, säger Daniel Svensson.

Det här är exempel på punkter som kan tas upp på ett förmöte:           

• Skyddsronder
• Psykosocial arbetsmiljö
• Utbildning/kurser
• Riskanalysarbete/personlig skyddsutrustning
• Mätarbyte (krav på entreprenör)  

TEXT: EVA BERLIN
FOTO: PETRA HALL OCH LINDIE ELIASSON LOTZNER