Jag vill slåss för schyst arbetsmiljö

Skyddsombuden har en hög medelålder och det är svårt att få unga att på sig uppdraget. Elektrikern Claes Melkersson har nyss fyllt 25 och är skyddsombud. – Jag och mina kollegor vill ha en schyst arbetsmiljö och jag ville slåss för att vi ska få det, säger han.

Han är ett av de nya skyddsombuden som vill kämpa för en bättre arbetsmiljö. Elektrikern Claes Melkersson har nyss fyllt 25 år och utsågs till skyddsombud för ungefär ett år sedan på ett klubbmöte. Han har jobbat i drygt fem år i yrket, efter att ha gått elektrikerutbildningen på gymnasiet.

– Jag såg många exempel på dålig arbetsmiljö i mitt jobb. Det var inte många som ville ta på sig uppdraget som skyddsombud. Jag och mina kollegor vill ha en schyst arbetsmiljö och jag ville slåss för att vi ska få det. Därför ställde jag upp, säger Claes Melkersson.

Jag träffar honom när han är inne på Elettans expedition i Solna. Ett par stenkast från hans nuvarande arbetsplats, Mall of Scandinavia, där han nyligen lade sitt första skyddsombudsstopp. Mall of Scandinavia, som ligger i anslutning till Friends Arena, ska bli en gigantisk affärsgalleria – Skandinaviens största, sägs det. Här jobbar omkring tusen byggnadsarbetare, elektriker och målare.

– Jag tvekade lite innan jag sade ja till att bli skyddsombud. Det är ett tufft uppdrag och det kan vara jobbigt att stå upp mot arbetsgivaren om det behövs. Men jag har känt ett jättestöd från mina kollegor och det är skitviktigt att ha dem med sig.

Han berättar om reaktionerna efter att han stoppat jobbet, hur höga chefer på byggherren Peab skällde ut honom inför andra vid en skyddsrond, men hur arbetskamraterna och lagbasen sade: ”Claes, vi stöttar dig.”

– Då kändes det alldeles varmt i hjärtat, säger han.

Claes Melkersson får också ett gott stöd av de regionala skyddsombuden i Elektrikerförbundet, och av skyddsombud från andra fackförbund som arbetar på bygget, tycker han.

Han tror att många drar sig för att ställa upp som skyddsombud för att det är ett utsatt uppdrag. Han tycker inte heller att utbildningen alltid räcker till.

– Jag skulle behöva mer kunskap och egentligen gå en massa utbildningar. Nu sitter jag på kvällarna och googlar på Arbetsmiljöverkets föreskrifter för att lära mig mer.

Elektrikerförbundet provar nu nya vägar att jobba med arbetsmiljön och sina skyddsombud.

– De som tycker att arbetsmiljöfrågor är intressanta brukar väljas till skyddsombud. De är förbundets spjutspets i arbetsmiljöarbetet. Men att de blir valda brukar inte alltid innebära att de kommer igång med det lokala skyddsarbetet, säger ombudsman Jimmy Åsberg, arbetsmiljöansvarig på Elektrikerförbundet.

Förbundet satsar på de lokala skyddsombuden genom en utbildning av mentorer.Mentorskapsmodellen införs nu under våren. Det är 15 regionala skyddsombud, från förbundets olika verksamhetskretsar, som utbildas under tre dagar för att kunna coacha de lokala ombuden.

Förhoppningen är att de lokala skyddsombuden ska bilda nätverk på de platser där de är verksamma. Allt för att lära sig av varandra, hitta kontakter och få idéer och tips från andra. Samtidigt ska de få stöd av sina personliga mentorer.

– Mentorerna har en dialog med sina skyddsombud. De kan exempelvis bestämma möten både med ombudet och med dennes chef, för att diskutera arbetsmiljöarbetet. De kan vara med på skyddsronder, göra enkäter till de anställda, allt utifrån det behov som finns lokalt, säger Jimmy Åsberg.

Han räknar med att det nya systemet med mentorer ska underlätta rekryteringen både av skyddsombud och regionala skyddsombud. Förbundet har idag cirka 800 skyddsombud.

– Får vi för mycket av snabba, akuta utryckningar så kan det bli ett motstånd mot att ta på sig uppdraget. Man kan få en stämpel av att vara för obekväm. Det blir lättare om man jobbar mer förebyggande, med mer struktur och planering av arbetet, säger Jimmy Åsberg.

Nille Thorsell, arbetsmiljösamordnare vid Elektrikerförbundet, Region Mitt, är en av dem som gått mentorsutbildningen.

– Jag tror mycket på den här modellen. Nu får varje nytt, lokalt skyddsombud ett ansikte och ett namn som de har som mentor, någon att ringa till och fråga om de är osäkra på något. Som mentor ska jag kunna ge dem böcker, informationsmaterial, träffa dem och cheferna på arbetsplatsen, tipsa om hur man går skyddsronder, föreslå kurser och utbildningar med mera. Jag kan också vara ett stöd för dem om de anser att de måste stoppa arbetet.

Modellen med mentorer gillar även Claes Melkersson.

– Jag tror att det kommer att fungera jättebra. Man bröstar upp sig när man vet att de regionala skyddsombuden stöttar och backar upp en.

Elektrikerförbundet är ett stridbart fack, där skyddsombuden ofta är i hetluften och driver arbetsmiljöfrågor och inte tvekar att agera. Ifjol stoppade skyddsombuden i förbundet jobbet 35 gånger, alla i Stockholmsområdet. Det har gällt sådant som farlig asbest och utrymningsvägar som blockerats. Vid hälften av stoppen kopplades Arbetsmiljöverket in. Förbundet ligger därmed bakom en femtedel av alla skyddsombudsstopp som kom in till Arbetsmiljöverket från samtliga branscher.

Trenden är den samma även i år. Hittills har elektrikernas skyddsombud lagt 13 stopp, enbart i Stockholm. Men det är en bild förbundet vill ändra på. Man vill bort från brandkårsutryckningarna.

– Vi vill jobba mer förebyggande för att minska riskerna för olyckor och tillbud. Vi har nolltolerans mot arbetsplatsolyckor. Därför är det viktigt att få en hög säkerhetskultur på arbetsplatserna. Mentorer och skyddsombud kan få igång ett systematiskt arbetsmiljöarbete så det inte behöver leda till ett stopp, säger Jimmy Åsberg.

Det spelar ingen roll hur många stopp elektrikerna lägger, menar Nille Thorsell. Förr skämdes arbetsgivaren när det hände, inte nu längre. Därför måste förbundet jobba på ett annat sätt.

– Bara två av de trettiofem stoppen har överklagats av arbetsgivaren. Det tyder ju på att de varit befogade, säger Nille Thorsell.

Stoppet som Claes Melkersson lade på Mall of Scandinavia handlade om säkerhetsbrister vid utrymningsvägar. De var dåligt skyltade och blockerade. Hade bygget behövt utrymmas skulle det ha inneburit stora risker. Inget hände när han påpekade farorna med detta.

– Peab ville att vi skulle fixa problemen själva, men vi vägrade eftersom vi inte kan något om nödutgångar, säger han.

Till slut stoppade Claes Melkersson arbetet tillsammans med andra skyddsombud på bygget.

– Det var tur att vi var flera som tog striden. Sedan tog El-ettan över och drev stoppet. Jag är tacksam för att de tog på sig det och blev ’the bad guys’, säger han.

Claes Melkersson har funderat på hur man ska få fler att ställa upp som skyddsombud.

– Det gäller att förklara för alla på en arbetsplats hur viktigt det är med skyddsombud. Kollegor och arbetslaget måste visa uppskattning och stötta ombudet. Man kan inte ha dem emot sig. Sedan får man vara lite taktisk och inte gå på för hårt, då blir man osams med för många.

Som ungt skyddsombud får han sina gliringar av de äldre, rutinerade elektrikerna. ”Pojkvasker”, är väl ett av de mildare uttrycken han får höra. Inte så kul, tycker han, och jobbets machojargong vill han arbeta med att få bort. Men han försöker ta det med en nypa salt. Det viktiga är att vara ordentligt påläst.

– Jag har nördat ner mig och pluggat föreskrifter. Därför kan jag säga åt en sextioåring som gör fel och visa vilka regler som gäller.

Den viktigaste arbetsmiljöfrågan för elektrikerna just nu tycker han är kvartsdammet på byggarbetsplatserna.

– Vi måste jobba i de miljöerna och ska leva länge. Det är viktigt att få reda på vad som finns i dammet.

MEST ÄLDRE MÄN

Enligt en kartläggning från Du&jobbet 2012 finns det ungefär 101 000 skydds- och arbetsmiljöombud i landet. Exakt antalet är svårt att få fram, eftersom ombuden inte längre registreras av Arbetsmiljöverket.

Att det går trögt med föryngringen visar tidigare undersökningar bland LO-förbunden. Skyddsombudens genomsnittliga ålder har legat fem år högre än bland medlemmarna. Huvudskyddsombuden är äldre än övriga, i snitt 50 år. De ensamma skyddsombuden är yngre än övriga skyddsombud. En tredjedel av ensamskyddsombuden är under 40 år. Inom Hotell- och restaurangfacket är skyddsombudens medelålder 42 år, bland Målarna 52 år.

Det är också något av ett gubbvälde. Enligt LO-rapporten ”Skyddsombudens erfarenheter 2012”, är 71 procent av skyddsombuden män och 29 procent kvinnor. 2006 var andelen 64 respektive 36 procent.