Verksamhetens webbplatser:

Arbetsrätt


Det finns ett antal rättsfall som kan vara vägledande för skyddsombuden i deras arbete. Här tipsar vi om ett par intressanta:

Skyddsombud frikänns
Ett skyddsombud som stod åtalad för arbetsmiljöbrott vid Umeå tingsrätt frikändes.

Skyddsombudet åtalades för en rasolycka som inträffade i samband med schaktningsarbete vid Tegskyrkan i Umeå augusti 2005. Skyddsombudet var en av dem som arbetade med schaktningen och han skadade själv knät efter raset. Åklagaren åtalade både skyddsombudet och byggföretagets Peabs platschef.

Åtalet gällde arbetsmiljöbrott, framkallande av fara – inte vållande till kroppsskada, eftersom skadan var lindrig. Det var första gången som någon åtalades i sin egenskap av skyddsombud och åtalet väckte hård kritik. Ett skyddsombud har inget straffrättsligt ansvar och det finns inget stöd i lagen för ett åtal, menade kritikerna och skyddsombudets försvarare i rätten.

Åklagaren motiverade åtalet med att ett skyddsombud bör ha bättre kontroll på arbetsmiljön och säkerheten. Ett skyddsombud har stora befogenheter, t ex att stoppa arbetet, och därmed även skyldigheter att agera om det behövs, anser åklagaren. Både skyddsombudet och platschefen friades av Umeå tingsrätt.

Tingsrätten anser visserligen att skyddsombudet varit oaktsam, genom att inte vaka över skyddet mot olycksfall på arbetet. Men han har inte varit så grovt oaktsam att han utsatt andra för livsfara eller fara för svår kroppsskada.
Enligt tingsrätten så utesluter dock inte lagtexten i arbetsmiljölagen och brottsbalken att ett skyddsombud kan vara straffrättsligt ansvarig, även om det säkert är ovanligt, konstaterar tingsrätten.

Vanligtvis läggs ju ansvaret på arbetsgivaren, företagsledningen eller någon anställd som haft delegerat ansvar för arbetsmiljön, t ex en platschef. Domen överklagades inte.

Läs hela domen om Skyddsombud frikänns på Lo’s webbsida (PDF)

Skyddsombud hade inte rätt att stoppa elektriker
Skyddsombudet hade haft tid att kontakta arbetsgivaren för att utreda frågan. Därför hade han inte rätt att stoppa elmontörens arbete.

Om det finns tid måste skyddsombudet ta upp saken med arbetsgivaren innan arbetet stoppas. I ett aktuellt fall anser Arbetsdomstolen(AD) att skyddsombudet hade för bråttom med skyddsstoppet, och att arbetsgivaren därför kunde bortse från det.

Det var i mars 2006 som ett regionalt skyddsombud gjorde arbetsplatsbesök i Ludvika. Han träffade en elmontör hos Midroc Electro Aktiebolag som berättade att han senare under dagen skulle åka till Smedjebacken och bl a flytta lysrörsarmatur – ett arbete som medför risker och kräver att arbetsgivaren har utsett en s k elarbetsansvarig som genomgått utbildning i säkerhetsfrågor. Montören visste inte vem som var elarbetsansvarig för det aktuella arbetet. Det regionala skyddsombudet hade månaden innan tillskrivit bolaget och förvarnat om arbetsplatsbesök då det skulle kontrolleras att elarbetsansvariga utsågs. Nu stoppade han montörens arbete, och ringde omedelbart montörens arbetsledare för att meddela detta. Senare samma dag fick Midroc också ett skriftligt besked.

Bolaget beslöt dock att arbetet ändå skulle utföras, och beordrade montören till Smedjebacken. Elektrikerförbundet stämde därför företaget till AD för brott mot arbetsmiljölagen. Midroc hävdade å sin sida att skyddsstoppet var uppenbart ogrundat. Man hade som rutin vid ensamarbete att elmontören var elarbetsansvarig. Dessutom hade skyddsombudet haft tid att ta upp saken med företaget och få missförstånden utredda. Arbetet skulle inte utföras förrän senare samma dag.

AD går på Midrocs linje. Visserligen var det rimligt för skyddsombudet att utgå från att det inte fanns någon elarbetsansvarig för det aktuella arbetet. Montören visste ju faktiskt inte hur det förhöll sig med den saken. Men för att ett arbete ska få stoppas utan att man först har vänt sig till arbetsgivaren, krävs att det föreligger överhängande risk för arbetstagarens liv eller hälsa. I detta fall var det uppenbart att sådan tid fanns, menar domstolen.

Skyddsombud måste delta i ombyggnader
Elinstallationsfirman Bravida planerade att flytta ett mat- och pausrum för att få fler arbetsplatser, men huvudskyddsombudet fick inte vara med i planeringen. Det var fel, enligt Arbetsdomstolen, AD.

Enligt arbetsmiljölagens sjätte kapitel, fjärde paragraf ska skyddsombud delta vid planering av nya eller ändrade lokaler. Det gäller vid varje stadium av planeringen som är av betydelse för arbetsmiljön. Detta har inte skett, anser AD.

Arbetsgivaren har också brutit mot arbetsmiljölagens sjätte kapitel, tionde paragraf och förtroendemannalagens tredje kapital, som anger att ett skyddsombud inte får hindras att fullfölja sina uppdrag. Företaget tvings nu betala skadestånd till facket och huvudskyddsombudet, samt stå för fackets rättegångskostnader.

Skyddsstopp måste läggas tydligt
En olycka inträffade på en fabrik som tillverkar säkerhetsutrustning för bilar och en person skadades. Tillverkningen stoppades och huvudskyddsombudet satte upp en skylt där det stod: Maskinen/arbetsplatsen avstängd. Information eller upphävande kontakta avdelningens skyddsombud.

Arbetsdomstolen anser att det är styrkt att huvudskyddsombudet anlänt till fabriken vid lunchtid och satt upp skylten. Men enligt AD är skyltens budskap inte tillräckligt tydligt. Det framgår inte att det är skyddsombudet som stoppat arbetet och inte heller av vilken anledning banan stängts av.

AD menar även att extra höga krav på tydlighet bör ställas när stopprätten utövas då arbetet redan står stilla. Därför anser AD att det inte går att bevisa att ett skyddsombudsstopp enligt arbetsmiljölagen 6 kap 7 gjorts. Metall får betala rättegångskostnader på 240 000 kronor