Nu tar Östersund tåget – så minskade kommunens klimatpåverkan

Östersunds kommun och Region Jämtland bestämde sig för att försöka styra över tjänsteresorna från flyg till tåg. Avgifter lades på flygandet, och pengarna används till klimatinvesteringar. Åtgärderna har fått effekt.

Går det verkligen för en Norrlandskommun att få personalen att välja tåget före flyget när det ska resas till Stockholm? Ja, det tycks faktiskt så. Östersunds kommun och Region Jämtland har kommit en bit på vägen.

2016 inledde Östersunds kommun arbetet med ett klimatprogram. Målsättningen är att kommunen ska vara fossilfri år 2030. Strategin kommer att stå på flera ben – förnybar energiproduktion, effektiv energianvändning, fossilfria arbetsmaskiner och mycket mer.

Det fanns dock en elefant i rummet som inte gick att undvika. Det insåg alla. När Östersunds politiker och tjänstemän gav sig ut på arbetsresor valde de ofta flyget. Avstånden är långa till Stockholm. En resa med snabbtåg tar drygt fem timmar. Restiden till Göteborg och Malmö är ännu längre.

Ändå borde det finnas en del att göra, säger Maria Olsson, rådgivare hos kommunen på Grön Trafik, som arbetar för att minska klimatpåverkan från resor och transporter.

Östersund hade sedan länge haft en resepolicy som sade att personalen i första hand skulle välja digitala möten eller tåg vid längre resor. Ändå hade tjänsteresorna med flyg ökat, år för år. Under perioden 2010-2016 ökade utsläppen från flygresandet med 145 procent.

– Även om man tar hänsyn till att antalet tjänsteresor har ökat till följd av att vi fått en större organisation så såg vi att utsläppen från tjänsteresor hade mer än fördubblats per anställd. Därför behövde vi pröva nya grepp.

Lösningen blev en ”klimatväxling”. Flygresorna skulle göras dyrare. I juni 2017 klubbades beslut om detta i kommunfullmäktige. Modellen började gälla från september 2017 och blev som följer:

Kommunen tar ut en avgift på 400 kronor för en enkel flygresa inom Sverige. Inom Europa blir avgiften 800 kronor, och för resor till länder i övriga världen får man betala 1 600 kronor för enkelbiljetten. Pengarna betalas av berörd förvaltning, som sätter in beloppen på ett särskilt konto, vars behållning används till investeringar som ska minska kommunens klimatpåverkan.

– Under perioden 1 september 2017–31 december 2017 kom det in 337 000 kronor på kontot. Det räckte till inköp av 21 elcyklar med hjälm och vinterdäck, som delats ut till förvaltningarna.

Hur har det då gått med flygresandet? Jo, för första gången på länge har det faktiskt minskat. Det totala antalet tjänsteresor har ökat något, men flygresorna har gått ner. Flygets andel av tjänsteresorna har minskat till 25 procent 2018 jämfört med 40 procent föregående år.

Resultatet är minskade utsläpp. 2016 genererade kommunens tjänsteresor 427 ton koldioxid. 2018 uppgick utsläppen till 275 ton.

–Vi har fått hjälp på traven genom att SJ återinförde permanent nattågstrafik till Stockholm och Göteborg under 2018. Det gör det lättare att resa med tåg när man har tidiga morgonmöten.

Region Jämtland Härjedalen införde en liknande klimatväxling i samma veva som Östersund. Regionen var i sin tur inspirerad av Västernorrland som alltså var först på banan med denna sorts modell. Åsa Paletun, miljöstrateg i regionen, säger:

– Hos oss betalar förvaltningarna 20 procent extra för flygresor, medan det blir en intern rabatt på 20 procent för tågresorna.

Eftersom flygresorna står för större kostnader blir det pengar över, vilka liksom i Östersund ska användas till klimatinvesteringar.

Åsa Paletun har räknat på hur klimatväxlingen påverkat tjänsteresorna till Stockholm, som står för hälften av regionens långväga resor. Förändringen är tydlig. Andra kvartalet 2017 gjordes 10 procent av dessa resor med tåg och 90 procent med flyg. Sista kvartalet 2018 var andelarna 32 procent respektive 68 procent.

– Förändringen syntes redan innan nattågen kom tillbaka. Och flygresorna har fortsatt att minska även under 2018 och 2019.

Regionens koldioxidutsläpp från tjänsteresor har minskat med 22 procent de senaste två åren. Och det är den minskningen som står i fokus för regionens miljöarbete, betonar Åsa Paletun.

– Det här handlar i grunden inte om tåg respektive flyg, utan om att så långt som möjligt minska regionens klimatpåverkan. Skulle flyget en gång lyckas att bli fossilfritt kommer saken i ett annat läge.

//JONAS FOGELQVIST

 

STORA SKILLNADER I UTSLÄPP

I Sverige som har en i huvudsak fossilfri elproduktion är skillnaderna mellan flygets och tågets klimatpåverkan enorm.

2017 släppte inrikesflyget ut cirka 550 000 ton koldioxid. Tågets utsläpp var knappt märkbara. När ETC tillsammans med forskare på Chalmers förra året räknade på utsläppen från sträckan Stockholm-Göteborg kom man fram till att de årliga flygresorna orsakade utsläpp av 174 000 ton. Om motsvarande resor gjorts med tåg hade utsläppsnivån stannat på 1,3 ton.

Svenskarnas flyg utrikes orsakar dock betydligt mer utsläpp än inrikesflyget. Av alla koldioxidutsläpp från flyget står inrikesresandet för ca 7 procent och utrikesresorna för 93 procent.

Naturvårdsverket uppskattar den samlade klimatpåverkan från svenskarnas flygresor in- och utrikes till motsvarande 10 miljoner ton koldioxid. Då räknas den s k höghöjdseffekten in. Denna innebär att utsläpp på hög höjd ger en starkare växthuseffekt. Utsläppen motsvarar ca 10 procent av svenskarnas klimatpåverkan.

FLYGET SATSAR PÅ NOLLUTSLÄPP

Flygbranschen har inom ramen för projektet Fossilfritt Sverige antagit en färdplan för att bli oberoende av fossila bränslen. Fokus ligger på ett storskaligt bränslebyte. Målen är att inrikesflyget ska vara fossilfritt år 2030 och att allt flyg som startar vid svenska flygplatser ska tankas med biobränslen år 2045.

Stora mängder biobränslen skulle behövas för omställningen, liksom teknisk utveckling som gör biobränslen billigare än idag. Det pågår debatt om huruvida detta är möjligt.