Var 4:e på jobbet är utrikesfödd 2035

Utlandsfödda står för hela ökningen av sysselsättningen till år 2035 i åldrarna 25 till 64 år. Det betyder att 450 000 fler utrikes födda väntas vara sysselsatta i dessa åldrar, att 26 procent av de sysselsatta här då är födda utomlands. De yrkesaktiva kommer i snitt att vara något yngre och utbildningsnivån öka i långsammare takt.

Sveriges befolkning ökar kraftigt jämfört med många länder inom EU. År 2004 var vi 9 miljoner. Vi passerade 10 miljoner i januari 2017. Redan 2028 beräknas vi vara 11 miljoner invånare. Mellan den 8:e och 9:e miljonen gick det 35 år, mellan 9:e och 10:e 13 år, och mellan 10:e och 11:e tar det 11 år. Ökningstakten beror framför allt på migration.

När det gäller den senaste miljonen, från 9 till 10 miljoner, stod invandringsöverskottet för tre fjärdedelar och födelseöverskottet för en fjärdedel. Det framgår av rapporten ”Sveriges framtida befolkning 2018−2070”, som presenterades av Lena Lundkvist, SCB, på ett seminarium arrangerat av AFA försäkring.

Lena Lundkvist påpekade att det är svårt att bedöma framtida invandring, men SCB räknar med en minskning framöver jämfört med dagens nivå kring 100 000 personer årligen. Merparten väntas komma från länder utanför EU. Ökningen är störst från länder med lågt sk Human Development Index, HDI.

Merparten som invandrar är mellan 20 och 35 år. De flesta år har mest män invandrat, det är också fler män än kvinnor som utvandrar. 2015 fanns det för första gången fler män än kvinnor i Sverige och år 2017 var det första gången fler utrikes födda män än kvinnor. Könsfördelningen i åldrarna 16 – 18 år har särskilt påverkats av migrationen de senaste åren, merparten är pojkar, 2017 gick 111 pojkar per 100 flickor. Könsfördelningen väntas framöver bli något jämnare.

Andelen i yrkesaktiva åldrar kommer framöver att minska, de äldres andel ökar och barnen ligger på ungefär samma nivå. Om tio år kommer det att finnas 40 000 fler barn i förskolan, 106 500 fler i grundskolan och 73 400 fler i gymnasiet. De sk äldre äldre (75 år och äldre) kommer att öka med 340 000 personer. De yngre äldre blir däremot färre, eftersom 50-talisterna är en liten generation. Medellivslängden fortsätter att öka, men mer för män än för kvinnor.

När det gäller sysselsättningen framöver bedömer SCB i rapporten ”Trender och Prognoser 2017, befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med sikte på år 2035”, att efterfrågan på eftergymnasialt utbildade ökar mest, bl a på eftergymnasialt datautbildade. Brist väntas bl a på personer med yrkesförberedande gymnasial utbildning, särskilt inom vård och omsorg.

Sysselsättningen inom tillverkningsindustrin beräknas totalt sett minska med cirka 50 000 personer fram till år 2035. Samtidigt väntas en stark utveckling inom byggindustrin med 80 000 fler jobb.

Den största delen av sysselsättningstillväxten bedöms dock ske i tjänstesektorerna, särskilt den offentliga där omkring 400 000 personer behöver anställas. Andelen med någon form av eftergymnasial utbildning i yrkesaktiv ålder fortsätter att stiga, om än i långsammare takt, från dagens 41 procent till 46 procent 2035.

Bland inrikes födda är det främst äldre som har grund eller folkskola som högsta utbildning. Stora pensionsavgångar har bidragit till att andelen minskat kraftigt de senaste decennierna.

– Under de kommande tjugo åren beräknas andelen med folk- och grundskola enbart minska marginellt. Detta hänger dels samman med att pensionsavgångarna inom denna grupp väntas bli mer måttliga fram till år 2035, och dels med ett väntat tillskott av folk- och grundskoleutbildade via invandringen, säger Anna Wilén, SCB.

Av de totalt 650 000 som väntas invandra i åldern 20-64 år väntas 29 procent ha högst folk/grundskola. SCB bedömer arbetsmarknadens efterfrågan på folk- och grundskoleutbildade som mycket låg.

Förvärvsfrekvensen i de mest yrkesaktiva åldrarna 20-64 år kommer att minska med en procentenhet när de utrikes föddas andel ökar, eftersom de har en lägre förvärvsfrekvens än inrikes födda. Skillnaden i förvärvsfrekvens mellan inrikes och utrikes födda har länge legat kring 15 procentenheter för män och 17 procentenheter för kvinnor (16-74 år). SCB tror dock på en utjämning framöver, från en förvärvsfrekvens på exempelvis 44 procent för dem från länder med lågt och medel HDI, till 53 procent 2035. Ett skäl är att många då har bott längre i Sverige, något som ökar chansen till arbete.

//EVA BERLIN

610 000 personer i åldrarna 25-64 år har kortare utbildning än gymnasiet. Av dem arbetar 370 000. Åtta av tio jobbar i yrken där det normalt krävs högre utbildning, t ex inom bygg, handel, vård.

En förklaring är att många är äldre. När de går i pension ersätts de ofta av någon mer välutbildad. Det gör att arbetsmarknaden för lågutbildade krymper än mer, konstaterar Arbetsförmedlingen.

De senaste tio åren har antalet arbetslösa utan gymnasieutbildning fördubblats, från 53 000 till 106 000. Nästan två av tre är födda utanför Europa. Nästan 200 000 personer med högst grundskola/ folkskola väntas invandra fram till 2035.

Arbetsförmedlingen pekar på utbildning, subventionerade anställningar och fler jobb med lägre krav som lösningar. En komplikation är att jobben med låga utbildningskrav (fem procent av samtliga) ofta är upptagna av mer utbildade.