Våld mot polis vanlig olycka

Våld mot polis vanliga olycka

Poliser är en utsatt grupp vad gäller risker för allvarliga olyckor på jobbet. Det gäller både män och kvinnor i yrket. Allra vanligast är olyckor inom industri och hantverk. Se risken i ditt yrke.

Det framgår av AFA Försäkrings nya rapport om arbetsskador och sjukfrånvaro.

Räknat per 1 000 sysselsatta råkar manliga poliser ut för 9,   5 allvarliga arbetsolycksfall. (Med det menas en olycka som lett till minst 31 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet.) Bland kvinnliga poliser är den relativa frekvensen 8, 5 olyckor per 1 000 sysselsatta i yrket. Det gör att poliser tillhör de mest utsatta för att skadas i jobbet.

En aktuell undersökning bland Polisförbundets medlemmar visar också på en stressfylld arbetsmiljö för poliserna. Mer än fyra av tio har svårt att sova på grund av jobbet. Var tredje har fysiska besvär som huvudvärk och magont och varannan olika psykosociala besvär, t ex irritation och nedstämdhet till följd av arbetssituationen.

Av AFA Försäkrings rapport om arbetsskador och sjukfrånvaro framgår att under 2014 godkändes 53 700 arbetsskador, varav cirka 10 500 var allvarliga arbetsolycksfall. Räknat per 1 000 sysselsatta i åldrarna 16-64 år motsvarar det 2,5 allvarliga olyckor. Den ökning av svåra olycksfall som skett sedan 2010 har avstannat.

När det gäller poliserna har dock ökningen fortsatt även 2014.

Som tidigare är det traditionellt manliga yrken inom industri och hantverk som är de farligaste. Allra farligaste jobbet, räknat på risken för allvarliga olyckor, har manliga byggnadsträarbetare med 11,4 skador per 1 000 sysselsatta.

En förklaring till att poliser är så olycksdrabbade är risken för hot och våld. Drygt 6 procent av arbetsolyckorna orsakades av hot och våld eller rån. Ett exempel på ett händelseförlopp som redovisas i AFA-rapporten: Polis, kvinna, 38 år: ”Annan person bär blodsmitta, suger i sig sitt eget smittade blod och spottar sedan blodet i den försäkrades mun”. Diagnos: Kontakt med och exponering för smittsamma sjukdomar.  Allvarlighet: Sjukskriven mer än 30 dagar.

  • AFA Försäkrings uppgifter om sjukfrånvaron visar att antalet nya sjukfall ökar. Mest bland kvinnor och med psykiska diagnoser.

Det gör att de långa sjukskrivningarna ökar. För kvinnor har längden för de långa sjukfallen ökat från 288 dagar 2013 till 299 dagar 2014. Männens sjukskrivningar har ökat från 231 dagar till 239 dagar under samma period.

Det högsta antalet fall av långvarig sjukskrivning per 1 000 sysselsatta finns inom gruppen städare och fönsterputsare med 43 långa sjukfall per 1 000 sysselsatta. Därefter kommer textil­, skinn­ och läderindustriarbete 41 och förskollärare och fritidspedagoger 36,5.

Kvinnor och män som arbetar inom socialt arbete har flest fall per 1 000 sysselsatta av långvarig sjukskrivning på grund av en psykisk diagnos.

Enligt AFA Försäkring har kvinnor, oavsett yrke, mer än tre gånger så hög relativ frekvens som män att drabbas av en långvarig sjukskrivning på grund av psykiska besvär.

TABELL: Allvarliga arbetsolycksfall per 1 000 sysselsatta i yrket 2014.

Byggnadsträarbetare 11,5
Träindustriarbete 9,7
Brandpersonal 9,5
Poliser 9,2
Livsmedelsarbete 8,6
Betong-, bygg- och anläggningsarbete 7,9
Däckspersonal, lotsar och fartygsbefäl 6,4
Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 6,3
Isolerings- och VVS-montörer 6,2
Gruv- och bergarbete, stenhuggare 6,0
Övrigt industriellt arbete 5,5
Metallarbete 5,4
Byggnadsmålare 4,9
Pappers- och pappersmassearbetare 4,9
Yrkesförare 4,8
Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m.fl. 4,7
Väktare, ordningsvakter 4,6
Kriminalvårdare 4,5
Restaurang- och storköksarbete 4,3
Elektriskt arbete 3,8
Städare och fönsterputsare 3,8
Godshanterings- och lagerarbete m. m. 3,5
Textil-, skinn- och läderindustriarbete 2,9
Grafiskt arbete 2,8
Brevbärare och tidningsdistributörer m.fl. 2,5
Försäljare inom handel m.m. 2,5
Undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 2,5
Militärt arbete (endast anställda) 2,4
Förskollärare och fritidspedagoger 2,3
Barnskötare, fritidsledare m.fl. 2,2
Socialt arbete 1,8
Övrigt hälso-, sjukvårds-, vård- och omsorgsarbete 1,7
Lärare och skolledare 1,6
Sjuksköterskor och barnmorskor 1,2
Tandvårdsarbete 1,2
Samtliga yrkesgrupper 2,5