Verksamhetens webbplatser:

Arbetstrenderna som går åt rätt håll

Känns det dystert att läsa arbetsrelaterade nyheter? Tycker du att allt tycks gå åt fel håll? Som tur var är det inte sant. Du&jobbet räknar upp elva trender som går i rätt riktning.

Barnmorskor trivs på jobbet.

1) De flesta är nöjda med jobbet. Sju av tio som jobbar är nöjda med sitt arbete, en av tio är missnöjd. Så har det sett ut under hela 2000-talet. År 2009 nåddes en toppnotering då 78 procent var nöjda med arbetet i stort. Kvinnor och män är lika nöjda. De som är 30 år eller äldre är mer nöjda än yngre. Bland dem med hög inkomst är fler nöjda än de med låg. Mest nöjda är barnmorskor och civilingenjörer, men även chefer för särskilda funktioner, sjukgymnaster och dataspecialister. Bland städare är knappt 60 procent nöjda. Mest nöjd hade

2) Färre dör på jobbet. Varje dödsolycka på jobbet är en för mycket, målet måste vara noll. Men arbetslivet har blivit säkrare, antalet dödsolyckor sjunker stadigt sett över tid. Det handlar om en minskning med 33 procent sedan år 2 000 och med 70 procent 1990. 1990 dog 139 förvärvsarbetande – 116 anställda och 23 företagare. 2000 dog 61 förvärvsarbetande (43 plus 18) ‚ 2010 dog 54 förvärvsarbetande (49 plus 5) ‚ 2017 dog 41 förvärvsarbetande.

3) Renare och mer kvalificerat i industrin. Kapitalintensiteten per industriarbetare ökar i Sverige, dvs värdet av maskiner och inventarier per arbetare. Om index år 2000 är 100, har talet ökat till 197,6 år 2015. Som industri räknas gruvor, mineralutvinnings- och tillverkningsindustri.

Detta är tecken på ökad automationsnivå, något som med all sannolikhet innebär såväl renare som mindre tunga jobb, enligt Robert Tenselius, som är ekonom och utredare på Teknikföretagen. Jobben har dock blivit färre under perioden, de har minskat med 24 procent. Andelen tjänstemannajobb har ökat något.

4) Kortare arbetstid. Många anställda, framförallt tjänstemän, har fått sin arbetstid sänkt, antingen genom centrala eller lokala kollektivavtal. Anställda inom finansbranschen har exempelvis en veckoarbetstid på 38,5 timmar istället för lagens 40 timmar i veckan. Liknande avtal finns i många branscher. Under senare tid har många kommuner valt att sänka arbetstiden för socialsekreterare till 35 timmar i veckan.

Det finns också arbetsplatser som kortat arbetstiden ännu mer, som Toyota Center i Göteborg som sedan många år använder sig av sextimmarsdag, uppdelat på ett tidigt och sent skift. Arbetssättet har gjort att man kan ta emot kunder under en större del av dygnet vilket gjort arbetstidsförkortning lönsam.

Färre dricker alkohol på jobbet.

5) Mindre alkohol på jobbet. Som journalist har man fått höra många historier om reportrar som hade spritflaskor i skrivbordslådan. På 80-talet låg också tobaksröken tät från bolmande skribenter på många redaktioner. I dag är både alkoholen och inomhusrökandet historia på alla redaktioner. Även byggbranschen har haft problem med alkohol på jobbet, men också där har kulturen ändrats.

Inom många organisationer har rutinerna kring alkohol på personalfester och konferenser skärpts upp. Fri alkohol på jobbets bekostnad blir alltmer sällsynt. Blickar man västerut är inte alla ense om att den alkoholfria arbetsplatsen är ett gott mål. 2010 strejkade arbetarna på Carlsbergs fabriker i Danmark för att få behålla sin rätt att dricka tre öl per arbetsdag. Efter två veckor lades strejken ner.

6) Männen tar ut fler föräldradagar. Uttagen ur föräldraförsäkringen är fortfarande ojämlika. Men under 2000-talet har ändå papporna sakta men säkert börjat ta ut fler föräldradagar. År 2016 tog de ut 27 procent av dagarna, att jämföra med 12,4 procent år 2000. Det går långsammare med att uppnå ett jämlikt vabbande. Männen tog 2016 ut 38 procent av dagarna för vård av sjukt barn, jämfört med 34 procent år 2000.

7) Fler yrken med jämn könsfördelning. I och med att det är en högre andel kvinnor på universitetsutbildningar har det kommit in fler kvinnor i jobb som tidigare varit mansdominerade. Exempelvis är numera hälften av alla läkare kvinnor. Jurister, journalister, präster och tandläkare är i dag yrken med avsevärt fler kvinnor än tidigare. Gymnasielärare är ytterligare ett yrke som har i princip helt jämn könsfördelning.

Det ska dock tilläggas att den könsuppdelade arbetsmarknaden i stora delar består. Exempelvis är 99 procent av tandsköterskorna kvinnor. Bland många hantverksyrken är samtidigt den manliga dominansen närmast total.

8) Vi använder skyddsutrustning mer. Många arbetsplatser använder skyddsutrustning mycket mer frekvent i dag. Framförallt inom tillverkningsindustrin är man väldigt noggrann, menar Matts Spångberg, VD på NSA, Nordic Safety Association.

Han nämner exempelvis Astra där man inte får komma in utan munskydd. Även på många byggen har det blivit bättre. Matts Spångberg pekar också på att skydds- och varselkläder fått en mer attraktiv form och design, vilket har ökat användandet.

Reallönerna har ökat.

9) Mer pengar i plånboken. Pengar är inte allt här i livet, men nog spelar de roll. De senaste 20 åren har reallönerna (löneutvecklingen efter inflation) stigit osedvanligt snabbt. Åtminstone för dem som hållit sig friska och sluppit arbetslöshet.

Enligt LO:s lönerapport för 2017 ökade reallönen för arbetare med 45 procent under tidsperioden 1995-2016. Ännu bättre blev det för tjänstemännen. Deras reallöner ökade med 52 procent.

10) Vi pratar mer om sexuella trakasserier. Hösten 2017 präglades av ”MeToo”- rörelsen. Det som började med avslöjanden om hur en amerikansk filmmogul betett sig spred sig snabbt. I Sverige har kvinnor i en rad yrken vittnat om sexuella trakasserier och sexistisk jargong på jobbet.

Det har handlat om allt från skådespelare till byggnadsarbetare. Tystnadskulturer har rämnat och kända män fått stå till svars. Tiden får utvisa om detta leder till en verklig förbättring, men en sak står klar; vi har börjat prata om saken.

11) Bättre arbetsställningar. Vartannat år mäter SCB hur många som utsätts för olika typer av arbetsmiljöproblem. Den som vill leta positiva trender får i ärlighetens namn leta noga. Men några finns. Således tycks vi inte lika ofta jobba i dåliga arbetsställningar som förr.

På frågan om man arbetar med händerna upplyfta i axelhöjd eller högre minst en fjärdedel av arbetstiden svarade 17 procent ja 2015, jämfört med 19,1 procent 2001. 21 procent jobbade i vriden arbetsställning minst en fjärdedel av arbetstiden 2015. År 2001 var andelen 27,2 procent. 2015 arbetade 23 procent framåtböjd minst en fjärdedel av tiden, att jämföra med 27,4 procent 2001.

//REDAKTIONEN

Det här är en text från Du&jobbet nr 1/2018. Nyfiken på att prenumerera?

Kommentarer (2)

  1. Hej,

    Det var mycket roligt att ta del av denna nyhet – bra initiativ!

    Mvh/Peter
    VD Inner Sweden AB

  2. Hej
    jag tycker att det var bra med fakta information om arbetstlivet, det är bra att ha koll på arbetsmarkanaden där människor som utförs arbete obh blir mer och mer tryggare i sin roll, det är därför arbetsmiljöarbete är viktig i långsiktigt.

    Silvio Siles
    Fastighetsklubben Sodexo

Lämna en kommentar

Epostadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Publiceringsregler