Tio nya faror i arbetslivet

FRAMTIDA HOT Mycket har förbättrats på jobbet: Dödsolyckorna är färre, skyddsutrustningen säkrare och farliga ämnen har förbjudits. Men nya orosmoment uppstår ständigt. Du&jobbet har läst rapporter och talat med forskare om framtidens risker. Här är tio aktuella faror i arbetsmiljön.

1. Nya konserveringsmedel
Ökningen av kontaktallergi och eksem av vissa ämnen är så stort att hudexperten Carola Lidén beskriver det som en epidemi. Målare, frisörer och VVS-arbetare är bland de yrkesgrupper som är hårdast drabbade. Kontaktallergi orsakas av hudkontakt med allergiframkallande kemiska ämnen. Konsekvensen är eksem. Det kan synas som rodnad, blåsor, sprickor eller fjällning.

Under senare år har den här typen av allergi ökat i vissa yrkesgrupper. Carola Lidén, som är professor emerita vid Karolinska Institutet, har följt utvecklingen av kontaktallergier under lång tid. En av de yrkesgrupper hon haft mycket kontakt med är målare.

Tidigare använde de lösningsmedelsbaserade färger som bland annat kunde ge hjärnskador. De vattenbaserade färgerna som ersatt är dock inte heller problemfria. För att färgerna inte ska mögla eller ruttna tillsätts konserveringsmedel.
– Det introduceras nya konserveringsmedel hela tiden. Många har ökat i användning och är starkt allergiframkallande, säger Carola Lidén. Ett av de konserveringsmedel som ökat stort under senare år är det starkt allergiframkallande ämnet methylisothiazolinone, ofta förkortat MIT eller MI, som bland annat används i målarfärg och kosmetika.

2. Monotona arbetsuppgifter
Allt fler får enahanda arbetsuppgifter. En LO rapport från 2011 visar att både antalet arbetare och lägre tjänstemän med monotona jobb ökade ordentligt mellan 1991 och 2009. Framförallt var det kvinnliga arbetare som fick en större andel enahanda arbetsuppgifter.

Belastningsskador är en av baksidorna med monotona jobb. Om samma rörelser upprepas ständigt får musklerna inte vila, vilket ökar skaderisken. Många som arbetat länge med monotona arbetsuppgifter får också värk. På 70- och 80-talen prövade många arbetsplatser arbetsrotation, bland annat för att komma ifrån monotonin. Hårdare konkurrens och högre krav på produktivitet har dock gjort att den sortens satsningar ofta blivit bortrationaliserade.

KÄLLA: LO med flera

3. Nanopartiklar
Under senare år har det som kallas nanopartiklar börjat användas i allt fler produkter – trots att kunskapen om deras hälsoeffekter är begränsad. Främst används de små partiklarna som antibakteriell beläggning, exempelvis i hudvårdsprodukter, bilar, kosmetika, elektronisk utrustning, kläder och leksaker.

Eftersom partiklarna är så små tar de sig in i kroppen och via blodet in i hjärnan, till näthinnan och eventuellt också via moderkakan till foster i magen. Forskarna oroar sig också för att partiklarna ska påverka lungorna, på liknande sätt som asbest gör. Fortfarande återstår dock mycket forskning kring dessa små partiklars hälsopåverkan.

KÄLLA: Bl a Fokus Forskning, Lunds Universitets forskningsmagasin

4. Gränslöst arbete
Många tjänstemän tar i dag med sig jobbet hem. Genom sin mobiltelefon kan man både bli nådd av samtal, SMS och e-post. Många uppskattar möjligheten att kunna göra vissa arbetsmoment hemifrån, men samtidigt suddas gränsen mellan arbete och fritid ut. Denna gränslöshet ökar risken för stress och många har svårt att stänga av tankarna på jobbet. Forskning visar dock att de flesta med flexibel arbetstid tycks arbeta normala kontorstider.

KÄLLA: Bl a rapporten Gränslöst arbetsliv, Arbetsmiljöverket

5. Vibrationer
De flesta fysiska arbetsrelaterade problem har minskat, det gäller dock inte vibrationsskadorna. Mer än var tredje arbetsskada beror i dag på vibrationer, exempelvis att man arbetat med slagborr. Vita fingrar, domningar och värk i fingrarna är vanliga symptom.

För att möta detta har det kommit maskiner som vibrerar mindre. Det är dock inte givet att teknikförbättringen ger färre skador. Först måste arbetsgivarna övertygas om att köpa in de nya verktygen. En paradoxal effekt är också att det leder till att vissa jobbar längre tid med de vibrerande verktygen – och då försvinner hälsovinsten.

KÄLLA: Swerea, Sveriges Byggindustrier, Arbetsmiljöverket med flera

6. Härdplaster
Härdplaster är starkt allergiframkallande och ett enda stänk kan utlösa allergi. Numera används dessa plaster, som inte smälter vid uppvärmning, inom nya områden. Konstgjorda naglar och ögonfransförlängning inom skönhetsbranschen är ett exempel.

Eftersom de allra flesta inom skönhetsbranschen är egenföretagare gäller heller inte de föreskrifter som gäller vid arbete med farliga ämnen, som cyanoakrylat som finns i många vanliga lim.

Även i VVS-branschen har användningen av härdplaster ökat. Ett exempel på ett relativt nytt arbetsmoment är så kallad relining av stammar i flerbostadshus. Relining innebär att man renoverar rör och lägger in ett nytt inre rör eller yta i stället för att göra stambyte. Ofta används härdplasten epoxi i detta inre lager.

Carola Lidén, professor emerita vid Karolinska Institutet, ger ett exempel på hur starkt epoxi kan vara. – Det tränger igenom vanliga engångshandskar på mindre än en minut, säger hon.

7. Buller för gravida
Är du gravid? Då ska du se till att du inte utsätts för buller på din arbetsplats. Tidigare har man trott att foster varit väl skyddade för buller under graviditeten. Men färska studier från Karolinska Institutet visar att risken för hörselskada hos barnet ökar med 80 procent om modern arbetat i en miljö med höga bullernivåer (över 85 decibel). Arbetsmiljöverket rekommenderar gravida att inte arbeta i miljöer med ljudnivåer över 80 decibel.

KÄLLA: Karolinska Institutet

8. Asbest
Asbest, tillhör inte det 1970-talet? Så tänker många. Ja, ämnet som bland annat användes som isolering och brandskydd är förbjudet att använda, men finns i många hus från 1950- och 60-talen där det nu pågår renoveringsarbeten. När man renoverar eller river hus frigörs asbestfibrerna som kan orsaka allvarliga lungsjukdomar, som cancer.

Skyddsutrustning då? Jo, visst finns det sådan, men med långa entreprenadkedjor och underleverantörer där alla inte kan språket är det inte säkert att rätt utrustning används. Under senare år har det flera gånger larmats om rivningar i asbesthus där arbetarna inte använt munskydd och annan skyddsutrustning.

KÄLLA: Du&jobbet, Byggnadsarbetaren

9. Svetsrök
Svetsrök är numera klassat som cancerframkallande. Det är FN:s cancerinstitut IARC som för en tid sedan gick ut med en ny bedömning av cancerrisken på grund av svetsning. Tidigare har bedömningen varit att svetsröken ”möjligen är cancerframkallande”. Efter att ha gått igenom ett 50-tal studier kring svetsning slår expertorganet nu fast att det finns vetenskapligt stöd för att svetsrök och UV-strålningen från svetsningen är cancerframkallande.

Den risk som berör flest är svetsröken, som ökar risken för lungcancer, en vanlig cancerform. Röken kan också orsaka andra lungsjukdomar som KOL, astma och andra hjärt och kärlsjukdomar. Även UV-strålningen som uppkommer vid svetsning är farlig och ökar risken för cancer, i detta fall malignt melanom i ögat. Till skillnad från lungcancer är denna cancerform dock sällsynt.

KÄLLA: Yrkeshygienikern Håkan Tinnerberg

10. Samverkande faktorer
Samverkande faktor är en arbetsmiljörisk som det pratats allt mer om inom forskningsvärlden. Telefonförsäljare är ett yrke som stämmer in väl på vad som menas. Det är ofta ett yrke med mycket sittande, med bakgrundsbuller, med låg kontroll över arbetsinnehållet och en press att sälja mycket.

På den här typen av arbetsplatser har det konstaterats att både fysiska och psykiska problem är relativt vanliga. Det kan handla om muskelsjukdomar, men också om röstproblem samt psykisk stress och trötthet.

KÄLLA: Europeiska arbetsmiljöbyrån