Sverige vill lyfta fram hållbara jobb

80 miljarder euro – så mycket pengar finns i EU:s forskningsprogram Horisont 2020. Maria Albin och andra svenska arbetslivsforskare hoppas nu kunna påverka EU att prioritera hållbart arbete i programmet.

Koordinator för den svenska plattformen som ska försöka påverka Horisont 2020 är Maria Albin, docent i arbets- och miljömedicin, vid Lunds universitet.

– Vi vill skapa en plattform, så att behovet av hållbara arbetsplatser ska få en mer framträdande plats i EU:s forskningsprogram, förklarar Maria Albin.

Tanken är att försöka påverka framtida utlysningarna från EU över vilka områdensom ska uppmärksammas i Horisont 2020 och arbeta för att forskningsområdet ”Hållbart arbete” får ett större utrymme.

– Programmet innehåller mycket lite som rör hälsa och arbetsliv. De frågorna har hamnat i bakvattnet. Det saknas ett tydligt fokus på den arbetande människan. Ny teknik och nya produkter lyfts fram mer. Det är få som lobbar systematiskt för arbetsliv och folkhälsa, säger Maria Albin.

Ett hållbart arbetsliv är något som svenska och nordiska forskare studerat flitigt och har bred kunskap om. Det ses som ett svenskt styrkeområde och också som en viktig faktor för att öka ekonomisk tillväxt och konkurrenskraften.

Ett sådant forskningsprojekt är ”Friska, framgångsrika företag”, som drevs av IVA och avslutades 2009. Det betonade att de anställdas hälsa är starkt kopplat till om företaget ska vara framgångsrikt på lång sikt.

För att fortsätta kunna lobba för idéerna och utveckla plattformen har projektet sökt medel från Vinnova, som nu beviljat ett bidrag på 1 miljon kronor, fram till 1 juni 2016, för att arbetet ska kunna fortsätta. I projektet ingår arbetslivsforskare från olika institutioner, men också arbetsmarknadens parter, enskilda företag som LKAB och myndigheter som Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan.

Med plattformen hoppas man också stärka samverkan mellan forskningsmiljöer i Sverige och övriga Europa.

– Nedläggningen av Arbetslivsinstitutet drabbade EU-samarbetet också. Det innebar att kontakterna med övriga Europa försvagades. Europeiska arbetslivsforskare säger att de har problem att hitta vem de ska samarbete med i Sverige, säger Maria Albin.

EU:s forsknings- och innovationsprogram delar ut pengar inom tre huvudområden:

• Spetskompetens. Det ska stärka EU:s globala ställning inom forskning och innovation.
• Industriellt ledarskap. Det ska Europa mer attraktivt för investeringar i forskning och innovation.
• Samhälleliga utmaningar. Här pekas sju områden ut, bl a hälsa, klimatåtgärder och smarta transporter.

Horisont 2020 omfattar 80 miljarder euro som ska fördelas under sju år.