Storstäderna drar – här blir det brist på arbetskraft

Andelen invånare i arbetsför ålder minskar i flera delar av landet. Flest invånare tappar småkommuner på landsbygden och för att arbetskraften ska räcka måste kommunerna ta vara på utrikes födda. Något som kommer bli en stor utmaning, enligt de kommuner som Du&jobbet pratat med.

Vi blir allt fler i Sverige – men inte överallt och inte i alla åldrar. Skillnaderna är stora mellan olika regioner och när invånare i arbetsför ålder rör sig mellan olika delar av landet påverkar det tillgången på arbetskraft. Just detta har Arbetsförmedlingen tittat på i en ny rapport om befolkningsutvecklingen fram till år 2030.

För även om befolkningen generellt sett ökar i landet – år 2028 beräknas vi till exempel passera 11 miljoner invånare – ökar inte invånarna i arbetsför ålder i samma takt som resten av befolkningen. Dessutom är den här gruppen yrkesverksamma, dvs invånare i åldern 16–64 år, ojämnt fördelade över landet.

I 6 av landets 21 län minskar invånarna i den här åldern – och skillnaderna är stora inom länen. Medan de ökar i framför allt huvudorter, storstadsregioner och storstadsnära pendlingskommuner minskar de generellt sett på landsbygden och i små kommuner.

Utvecklingen ställer till det för landsbygdskommunerna, enligt rapportförfattarna. Det handlar framför allt om kommuner i de norrländska länen, även om mönstret också finns i bl a Dalarnas, Värmlands, Gotlands och Kalmar län.

– Arbetsgivare runt om i landet upplever stor brist på arbetskraft inom framför allt vård, skola och omsorg. Allra störst är bristen i kommuner och län där invånarna i åldern 16-64 år minskar och befolkningen blir äldre. Samtidigt går många inom vård och omsorg i pension. Det innebär stora problem i många kommuner, eftersom det inte finns personal som kan ta hand om de gamla, säger Maria Salomonsson, som är analytiker på Arbetsförmedlingen och en av rapportförfattarna.

Totalt sett växer antalet 16–64-åringar med 450 000 personer fram till 2030. Av dessa är 30 000 inrikes födda medan 420 000 är utrikesfödda. Och medan de inrikes födda i arbetsför ålder främst väntas öka i storstadsregionerna ökar gruppen utrikes födda i alla delar av landet, men procentuellt mest i små kommuner. Därför är det extra viktigt för små kommuner att ta vara på den resurs som utrikesfödda är, menar Maria Salomonsson, eftersom de annars riskerar att få mycket svårt med arbetskraftsförsörjningen.

– De utrikes födda står för nästan hela ökningen av personer i arbetsför ålder och är en stor arbetskraftsreserv. Utan dem hade utvecklingen varit ännu mer negativ i vissa kommuner. Därför gäller det att locka de här personerna att också stanna kvar.

I t ex Norrbottens län har det funnits ett visst inflöde av utrikes födda, menar Maria Salomonsson, men många har också valt att flytta därifrån. Andra län, t ex Jämtland, har i stället haft bättre förutsättningar för att locka nyanlända att stanna kvar i kommunerna, bl a till följd av de många företag inom restaurang- och servicenäringen som bildats runt t ex Åre-regionen.

Hur ser det då ut i några av de kommuner som påverkas som mest av den demografiska utvecklingen? Arjeplog i Norrbottens län väntas tappa 16 procent av invånarna i yrkesverksam ålder, enligt rapporten. Enligt kommunchefen Peter Andersson kommer dock bristen på bl a sjuksköterskor, undersköterskor och lärare vara stor redan inom ett par år, eftersom många invånare som arbetar inom offentlig sektor då går i pension. Kommunen har inte någon direkt plan för att motverka utvecklingen, menar han, men jobbar så gott man kan med den kompetensförsörjningsstrategi som finns.

– Vi är högst medvetna om problemet och försöker bl a få ungdomar att söka de utbildningar som inte finns här genom universitetens distansutbildningar. Samtidigt bor vi och verkar där vi gör och det påverkar givetvis möjligheten att locka hit människor, säger han.

Den biltestnäring som biltillverkarna driver i Arjeplog under vintersäsongen suger dessutom upp alla arbetsföra invånare från december till påsk, menar han, vilket gör det svårt att skapa en ordentlig utbildningsplan för de få utrikes födda som kommer till Arjeplog. Ändå skulle kommunen gärna ta emot många fler utlandsfödda än de cirka fem per år som blir anvisade hit, menar Peter Andersson.

Till Kalix kommun i Norrbotten anvisas fler utrikes födda än till Arjeplog, men enligt kommunalrådet Tommy Nilsson (S) följer dessa samma flyttmönster som andra yngre invånare. Många flyttar helt enkelt till storstadsregioner som erbjuder fler utbildnings- och jobbmöjligheter.

– Folk flyttar i regel direkt efter gymnasiet och bara en mindre del flyttar tillbaka när de bildat familj. För att motverka den trenden har vi sett till att ha ett bredare programutbud på gymnasieskolan än vad kommunens storlek motiverar. Vi satsar också på fiberutbyggnad och på att bygga nya bostäder, eftersom vi har brist på det.

Till syvende och sist handlar det dock mycket om attityden till att bo kvar. Det finns en föreställning om att man måste flytta för få en framtid. Den föreställningen försöker kommunen nu arbeta bort med hjälp av sina satsningar, menar Tommy Nilsson.

En kommun som satsar hårt på att lindra effekterna av den demografiska utvecklingen är Bräcke kommun i Jämtlands län, där tillgången på 16–64 åringar väntas minska med drygt 11 procent. I kommunens kompetensförsörjningsstrategi tittar man bl a på hur man kan få unga invånare att börja jobba tidigare, möjliggöra för äldre att arbeta längre och på vad som krävs för att få invånare som jobbar deltid att gå upp tid.

Huvudfokus är dock att lyckas behålla de medarbetare kommunen redan har genom olika utvecklingsmöjligheter – men också att attrahera nya medarbetare. Det menar kommunens ekonomichef Henrik Kvist.

– Det gäller till stor del utrikes födda, som ofta står långt från arbetsmarknaden. Där har vi en arbetsmarknadsenhet som har en dialog på individnivå med de här personerna för att hjälpa dem att komma ut i jobb. Det handlar bl a om att ordna fram rätt utbildningar. En strategi vi har är att berätta att vi i princip kan garantera jobb om man utbildar sig till ett visst yrke.

Men hur mycket glesbygdskommuner än arbetar för att locka till sig invånare kommer arbetskraftsförsörjningen ändå bli en stor utmaning, menar Henrik Kvist. För att kunna erbjuda den service som kommuninvånarna behöver måste man därför även att se över själva servicen som erbjuds. Det kan bl a handla om att börja använda ny teknik som sk nattkameror i stället för nattliga hemtjänstbesök hos äldre vårdtagare.

– Det svåra är hur mycket ansvar vi som kommun ska ta på oss av det som egentligen är statens uppgift. Det kan t ex vara att kompetensutveckla barnskötare till förskollärare genom att erbjuda studier med delvis bibehållen lön. Det är en svår balansgång, säger han.

I höstas föreslog en statlig utredning förändringar i det kommunala skatteutjämningssystemet där glesbygden och delar av landet med just den här typen av befolkningsförändringar ska gynnas mer än i dag, på bekostnad av rika kommuner och större städer. Förslaget, som just nu är ute på remiss, är något flera av kommunerna hoppas på.

– Det är en förändring vi verkligen skulle behöva. För även om vi vet att vi framöver kommer att ha höga kostnader för äldreomsorgen kan vi inte bara flytta över alla resurser från andra områden dit, som t ex fritidsverksamheten. Då mister vi ju attraktionen bland de yngre invånare vi så väl behöver, säger Kalix kommunalråd Tommy Nilsson.

//ZANDRA ZERNELL

FAKTA:

Här minskar 16–64-åringarna mest fram till 2030:

Strömsund                          -11,7%
Kalix                                   -12,4%
Ånge                                   -12,5%
Haparanda                          -12,8%
Vilhelmina                         -13,4%
Hagfors                               -15,0%
Pajala                                  -15,7%
Arjeplog                             -16,1%
Överkalix                           -20,9%
Övertorneå                         -21,9%

Här ökar 16–64-åringarna mest fram till 2030:

Knivsta                               +24,8%
Sundbyberg                        +20,2%
Järfälla                               +18,3%
Upplands-Bro                     +18,2%
Haninge                              +17,3%
Burlöv                                +16,8%
Botkyrka                             +16,6%
Sigtuna                               +16,2%
Huddinge                            +15,8%
Nykvarn                              +15,7%

Källa: Arbetsförmedlingen/SCB.