Skev könsfördelning i 9 av de 10 vanligaste yrkena i Sverige

Den sneda könsfördelningen består inom de vanligaste yrkena – trots tio års arbete för att jämna ut den. – Det går väldigt långsamt, säger forskaren Marie Gustafsson Sendén.

Sverige toppar ofta listor över världens mest jämställda länder. Nyligen fick vi t ex full poäng på Världsbankens jämställdhetsskala, som bl a jämför arbetsvillkor, pension och löner i världens länder.

Men jämställdheten till trots – när det gäller de vanligaste yrkena på den svenska arbetsmarknaden är könsfördelningen väldigt ojämn (se tabell nedan).

Av de tio yrken där flest antal svenskar jobbar, totalt drygt en miljon, är det bara ett yrke – butikssäljare inom fackhandel – som klarar den sk 60/40-regeln. Med det menas att yrket till högst 60 procent är dominerat av ett kön.

Alla övriga är antingen väldigt mansdominerade eller väldigt kvinnodominerade.

Räknat på samtliga yrken är bara 17 procent jämnt könsfördelade.

Mycket lite har också hänt de senaste tio åren, visar Du&jobbets genomgång, baserad på SCB:s yrkesstatistik från 2007 respektive 2017.

I de tio största kvinnoyrkena, som så gott som alla rör omvårdnad, har männen bara blivit några procentenheter fler. Samma sak i de största mansyrkena, som framför allt hittas inom byggbranschen och industrin. Här har kvinnornas närvaro bara ökat med några få procentenheter.

Undantag finns förstås. När det gäller vårdbiträden och personliga assistenter har andelen män gått från 16 till 24 procent, vilket är en betydligt större ökning än inom andra omvårdnadsyrken.

En hyfsat stor förändring har också skett i mansdominerade yrket maskinställare och maskinoperatörer, metallarbete. Där har kvinnorna ökat från 11 till 15 procent av arbetsstyrkan.

Störst andel kvinnor finns inom yrket förskollärare, 96 procent. Det är samtidigt ett av våra största bristyrken och kommunerna satsar hårt för att lyckas rekrytera tillräckligt med personal.

Hur kommer det sig då att männen fortfarande bara utgör 4 procent av förskollärarna? Till stor del handlar det om de normer som finns i samhället om vad kvinnor respektive män förväntas göra och som barnen lär sig redan i förskolan, menar Elsa Mattsson, som arbetar med kompetensförsörjning på Sveriges kommuner och landsting (SKL).

– Att få pojkar och män att bryta mot de normerna och välja utbildningar som leder till jobb i förskolan är inte gjort i en handvändning. Samtidigt har vi ett otroligt stort kompetensförsörjningsbehov i förskolan, så egentligen har vi inte råd att bara rekrytera ur halva befolkningen.

En annan fråga som diskuteras i branschen är det stigma män i förskolan har att förhålla sig till när det gäller risken att bli betraktad som en presumtiv pedofil.

Hur ska kommunerna göra för att rekrytera fler män till förskolan?

– Ett sätt är att få fler unga män att testa yrket, genom feriejobb t ex. Ett annat är att locka till sig män som vill byta bana mitt i livet efter att t ex ha arbetat inom handeln eller industrin. Då kan barnskötare passa bättre, som har en kort utbildning.

I de vanligaste mansyrkena sticker gruppen träarbetare, snickare m fl ut som det mest mansdominerade med endast 1 procent kvinnor, precis som för tio år sedan. Tittar man på hela gruppen byggarbetare har det hänt mer, då har kvinnorna gått från 0,7 till 2,5 procent.

Regeringen har satt som mål att 25 procent av alla nyanställda inom bygg- och anläggningsbranschen ska vara kvinnor år 2030 – och flera satsningar har gjorts både från fackligt håll och arbetsgivarhåll för att locka fler.

Varför är det fortfarande så få kvinnor i byggbranschen?

–Traditionellt sett har få tjejer sökt sig till bygg- och anläggningsprogrammen i gymnasiet, både för att de ofta är väldigt mansdominerade med få kvinnliga lärare och för att många hellre väljer ett gymnasieprogram som man uppfattar håller fler dörrar öppna efteråt. De senaste två åren har dock den trenden vänt något, säger Elin Kebert, som jobbar med branschrekrytering på Sveriges byggindustrier.

För att öka rekryteringen av kvinnor har flera större byggbolag i stället startat särskilda lärlingsutbildningar som bara riktar sig till kvinnor – som alla haft ett mycket högt söktryck, säger hon.

– Men även arbetsmiljön är givetvis en viktig fråga, att det t ex finns omklädningsrum för kvinnor samt anpassade kläder och skyddsutrustning.

Trots att könsfördelningen alltså fortfarande är mycket ojämn tycks vi tro det motsatta. När en grupp psykologiforskare nyligen undersökte vad vi svenskar har för uppfattning visade det sig nämligen att en majoritet till stor del överskattade hur mycket jämnare fördelningen blivit.

Ett yrke där deltagarna trodde att mycket hade hänt är just förskolläraryrket. De trodde att 26 procent av alla förskollärare idag är män – att jämföra med verklighetens 4 procent.

–Vi blev väldigt förvånade över de här stora felskattningarna, som jag tror beror på framför allt två saker. Det ena är att vi hela tiden får höra att Sverige är världens mest jämställda land. Det andra är att media är väldigt bra på att lyfta fram icke-typiska personer, t ex kvinnor inom försvaret, och att det bidragit till att göra minoriteterna mer synliga, säger Marie Gustafsson Sendén, som är en av forskarna bakom studien.

Det finns givetvis yrken där det hänt mer vad gäller fördelningen män/kvinnor, bl a flera av de yrken som kräver högre utbildning. Både läkar- och juristyrket har nu en majoritet kvinnor, andelarna har ökat från 47 till 52 procent respektive 51 till 58 procent.

Även i det mer mansdominerade civilingenjörsyrket har kvinnorna ökat, från 20 till 24 procent. Skillnaderna är ännu större om man går 20 år tillbaka i tiden.

– Det finns helt enkelt mer motivation för kvinnor att ta sig till de här yrkena, eftersom de är förknippade med högre lön och mer status. För att minska den skeva könsfördelningen i yrkeslivet krävs att vi får vetskap om hur verkligheten ser ut idag, tror Marie Gustafsson Sendén.

– Det är synd om kön blir en parameter som gör att människor väljer bort ett yrke de annars skulle trivas med.

//ZANDRA ZERNELL

Sveriges 10 vanligaste yrken

Andel kvinnor i procent                                         2007:      2017:

Undersköterskor                                                           93           92

Vårdbiträden och personliga assistenter                 84           76

Grundskollärare                                                            77           75

Butikssäljare, fackhandel                                             62           60

Företagssäljare                                                              28           27

Barnskötare                                                                    89           89

Butikssäljare, dagligvaror                                             69           67

Lager- och terminalpersonal                                       19           22

Övriga kontorsassistenter och sekreterare               79           78

Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl.                       21           20

De 5 vanligaste yrkena bland kvinnor

Andel kvinnor i procent                                             2007:    2017:

Undersköterskor                                                               93         92

Vårdbiträden och personliga ass                                   84         76

Barnskötare                                                                       89        89

Grundskollärare                                                                77         75

Förskollärare*                                                                   92         96

(*inkluderar även fritidspedagoger 2007)

De 5 vanligaste yrkena bland män

Andel kvinnor i procent                                              2007:     2017:

Företagssäljare                                                                   28          27

Lager- och terminalpersonal                                           19          22

Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl.                           21          20

Lastbilsförare m.fl.                                                              3            6

Träarbetare, snickare m.fl.                                                1             1

Källa: SCB:s yrkesregister. Eftersom alla yrkeskategorier inte ser likadana ut före år 2014 har i vissa fall några kategorier behövt slås ihop för att få jämförbara tal.