Så kan arbetsplatserna få äldre att vilja stanna kvar längre

Efterfrågan på arbetskraft är mycket stor inom många sektorer – och politikerna vill lösa det genom att få fler att jobba längre upp i åren. Men arbetsplatserna måste arbeta mycket hårdare för att få äldre att vilja stanna kvar, menar forskaren Ewa Wikström.

Vi lever allt längre i Sverige idag. De senaste hundra åren har medellivslängden ökat från 57 år till 80 år för män och nästan 84 år för kvinnor. Det innebär också att den äldre delen av befolkningen ökar mer än den arbetsföra – något som väntas få behovet av välfärdstjänster att växa kraftigt och samtidigt orsaka en stor brist på arbetskraft på många håll.

Den här gigantiska utmaningen för välfärden har fått politiker att verka för att fler svenskar ska arbeta längre upp i åldrarna. Äldre sitter också på kompetens och erfarenheter som skulle kunna komma till användning i arbetslivet. Dessutom visar studier att äldre blir allt friskare, även om det också finns stora skillnader i hälsa.

Hur redo är då arbetsplatserna för fler äldre medarbetare?

Inte särskilt, menar Ewa Wikström, professor på Handelshögskolan i Göteborg och forskare vid AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, som bedriver multidisciplinär forskning om åldrande och arbetsliv.

– Våra studier från AgeCap pekar inte på att vi har den beredskapen idag. Fokus ligger mer på hur organisationer kan nyrekrytera än hur de ska behålla den äldre arbetsgruppen. Forskare har använt vampyrmetaforer för att beskriva den här upptagenheten av att ha in ”nytt, friskt blod”, eftersom det är så talande.

Tillsammans med fyra forskarkollegor leder Ewa Wiktröm sedan fyra år projektet ”organisatorisk kapabilitet med fokus på åldersmedvetet ledarskap för fördröjd pensionering”. Där följer de sju organisationer i både offentlig sektor och det privata näringslivet som arbetar med ett åldersmedvetet ledarskap, dvs ett ledarskap som tar hänsyn till den anställdes ålder i den dagliga arbetsledningen och arbetsplaneringen.

– Tidigare studier har framför allt tittat på individen, men vi ville undersöka vilken betydelse arbetsplatserna har för att äldre ska vilja stanna kvar, säger hon.

En slutsats är att arbetsplatser måste bli bättre på att ta vara på äldres kompetens och kunnande genom olika former av samarbete, där äldre och yngre kan utbyta kunskap med varandra. Det finns nämligen en hel del tyst kunnande som inte bara går att skriva ner på ett papper.

Det kan t ex handla om produktutveckling inom industrin, där äldre medarbetare sitter på ett slags situationskunnande som inte yngre har. Inom vården kan det i stället handla om en äldre sjuksköterska som använder alla sina tidigare erfarenheter för att göra snabba bedömningar och kunna hantera komplexa och kritiska situationer.

– Här har arbetsgivare ibland en ganska förlegad syn på kunskapsöverförande när de tror att äldre ska kunna skriva ner alla sina kunskaper tre månader innan de slutar. Det behövs nya modeller där äldre upplever att arbetsplatsen tar vara på deras erfarenheter, eftersom det också påverkar viljan att stanna kvar.

En annan sak som måsta förändras är personalledningsrutinerna, som måste anpassas efter medarbetaren. Det kan t ex handla om utvecklingssamtal som ofta är väldigt standardiserade, men som istället skulle kunna ändra fokus och för äldre medarbetare handla om vad som kan få dem att vilja vara kvar i arbetslivet.

– Det kan vara allt från möjlighet till kompetensutveckling till att enbart arbeta vissa dagar eller kanske hemifrån några timmar om dagen, säger Ewa Wikström.

Trots utmaningarna arbetsplatserna har framför sig för att lyckas behålla sina äldre medarbetare finns det ändå positiva tendenser, menar hon. T ex har Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö varit betydelsefullt för att få chefer att jobba mer hälsofrämjande och det läggs idag mer fokus på en hållbar arbetsmiljö.

– Det finns också en pågående debatt i samhället om hur man ska kunna behålla äldre medarbetare, så förhoppningsvis kommer vi att få se en förändring i organisationerna framöver.

Forskarna håller just nu på att skriva på sin slutrapport som ska lämnas in vid årsskiftet.

//ZANDRA ZERNELL

 

Internationell konferens om åldrande i Göteborg

Frågan om åldrande och hur vi påverkas av den demografiska förändringen är på tapeten. Mellan den 23 och 25 maj pågår en internationell mässa om åldrande på Svenska mässan i Göteborg, International Association of Gerontology and Geriatrics European Region Congress (IAGG-ER). På konferensen, som arrangeras i samarbete med bl a AgeCap vid Göteborgs universitet, samlas drygt 1 600 äldreforskare från hela världen och det övergripande temat är ”hur vi vill leva och hur vi kan få ett gott liv när vi blir äldre utifrån vad vi själva vill uppnå”.