Verksamhetens webbplatser:

Regeringen vill begränsa rätten till stridsåtgärder

Konflikten i Göteborgs hamn kan leda till befgränsad strejkrätt.

Regeringen föreslår att strejker bara blir tillåtna om syftet är att få ett kollektivavtal med fredsplikt. Kritiker menar att detta kan bakbinda facken.

Stridsåtgärder ska bara tillåtas när syftet är att få till stånd ett kollektivavtal. Det föreslår nu regeringen i en promemoria som nu skickas ut på remiss.

Förslagen utgår helt från den skrivelse som LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv lämnade över till Arbetsmarknadsdepartementet i somras. Bakgrunden var en långvarig konflikt i Göteborgs hamn. Där har fristående Hamnarbetarförbundet – som saknar kollektivavtal – och bolaget APM Terminals de senaste två åren tillgripit punktstrejker och övertidsblockader respektive lockouter som drabbat hamnen. Stridsåtgärderna handlade bl a om inflytande- och arbetsmiljöfrågor.

Redan i januari sade  arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att strejkrätten troligen behöver inskränkas. När parterna kom överens stod det i princip klart att regeringen skulle gå på deras linje.

Regeringens förslag innebär:

  • När arbetsgivaren redan är bunden av ett kollektivavtal med ett fackförbund, får andra organisationer bara ta till stridsåtgärder om syftet är att få ett eget avtal. Av gällande rätt följer att detta avtal blir i så fall ett hängavtal med samma innehåll som det först tecknade avtalet. Det går alltså inte att strejka sig till bättre villkor än de som finns i det först tecknade avtalet.
  • Det blir inte tillåtet att tillgripa stridsåtgärder för att utöva påtryckning i rättstvister om innebörden av lag eller avtal. Detta gäller även om arbetsgivaren inte är bunden av ett kollektivavtal. Strejker för att till exempel förhindra en uppsägning förbjuds alltså.
  • Rätten till sympatiåtgärder och politiska stridsåtgärder påverkas inte.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Arbetsmarknadens parter har föga förvånande ställt sig positiva till regeringens förslag, som ju utgår från deras eget. Svenskt Näringsliv kritiserar dock tidsramen och menar att ändringarna borde genomföras tidigare.

Mats Glavå, docent i arbetsrätt vid Göteborgs universitet, var i somras en av de talföraste kritikerna av parternas överenskommelse. Han har inte ändrat sig, utan menar fortfarande att förslagen om begränsad strejkrätt hotar grundbultar i den svenska modellen. Om en arbetsgivare tecknar avtal med ett fack som till exempel accepterar lägre ingångslöner, skulle det bli svårt för andra fack att göra något åt saken.  Han säger till Du&jobbet:

– Det här riskerar att bakbinda inte bara Hamnarbetarförbundet, utan alla fack som organiserar majoriteten på en arbetsplats men som saknar kollektivavtal. Det öppnar helt enkelt upp möjligheten för arbetsgivare att teckna avtal med det fack som kräver minst. Och det kan i förlängningen drabba även LO- och TCO-facken.

//JONAS FOGELQVIST

Lämna en kommentar

Epostadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Publiceringsregler