Verksamhetens webbplatser:

Psykologer har mest psykiska diagnoser

NYHET_psykolog_150604

Psykologer och socialsekreterare är de yrkesgrupper där sjukfallen ökat mest de senaste åren. Det är framför allt de psykiska diagnoserna som ökat.

Det framgår av nya uppgifter från Försäkringskassan över sjukskrivningar i olika yrken.

Psykologer och socialsekreterare har 136 sjukfall per tusen anställda 2014. Det är 21 procent fler fall än 2012, ökningen är större än i något annat yrke, t ex dubbelt så mycket som i vård- och omsorgsyrkena.

Den senare gruppen har största antalet sjukfall, här finns stora yrken som barnskötare, undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, skötare och vårdare. Sjukfrånvaron i gruppen var 171 sjukfall per tusen försäkrade år 2014.

Allra högst andel sjukfall har kategorin övriga servicearbetare, 233 sjukfall per tusen anställda. I den här gruppen ingår ett antal yrken utan krav på gymnasieutbildning.

Yrken som kräver längre utbildning och har hög sjukfrånvaro är förskollärare och fritidspedagoger samt sjuksköterskor. Sjukfrånvaron var 160 respektive 141 sjukfall per tusen anställda 2014.

För samtliga yrken är sjukfallen 103 per tusen anställda. Sjukskrivningarna har ökat stadigt sedan 2009, när antalet var 85 per tusen anställda – en ökning med 21 procent.

Det är framför allt sjukfallen på grund av psykiska diagnoserna som blir allt fler. De har ökat med två tredjedelar sedan 2009. Det är framför allt s k kontaktyrken där det är vanligare med psykiska besvär. Alltså branscher där man arbetar med andra människor, som patienter, klienter, elever och kunder.

HÄR ÄR YRKENA MED FLEST PSYKISKA BESVÄR

Antalet sjukfall 2014 i psykiska diagnoser, per 1 000 anställda.

Störst andel (Inom parentes 2009):

  • Psykologer, socialsekreterare m.fl. 57,7 (32,2)
  • Övriga servicearbetare 55,3 (34,2)
  • Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. 50,4 (28,4)
  • Förskollärare, fritidspedagoger 49,4 (27,4)
  • Präster 45,9 (28,4)
  • Vård- och omsorgspersonal 44,8 (26,4)
  • Biblioteksassistenter m fl 44,1 (21,4)
  • Sjuksköterskor 43,2 (26,6)
  • Agenter, förmedlare m.fl. 42,8 (19,8)
  • Resevärdar 42,7 (23,8)

Lägst andel

  • Piloter, fartygsbefäl 8,6 (5,3)
  • Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 8,6 (5)
  • Skogsbrukare 8,7 (7,5)
  • Malmförädlingsoperatörer, brunnsborrare m.fl. 9,2 (6,6)
  • Maskinförare 9,9 (7)
  • Däckspersonal 9,9 (10,4)
  • Fiskare och jägare 10,4 (ingen uppgift)
  • Djuruppfödare och djurskötare 11,2 (5,5)
  • Processoperatörer, trä- och pappersindustri 11,7 (7,7)
  • Byggnads- och anläggningsarbetare 12,7 (7,7)

Samtliga yrken 26,1 (2009 15,7/1 000)

Kommentarer (5)

  1. kanske man skulle sadla om till djurskötare !

  2. Att psykologer sjukskriver sig i den utsträckningen väcker tankar, som; kan det vara så att många som börjar studera till psykolog börjar studera p.g.a. egna psykiska besvär, och redan från början är en skörare grupp? Borde inte psykologerna, av alla, kunna stå emot påfrestningarna som det innebär att dagligen möta patienter som mår dåligt, de med sin ”gedigna” utbildning? Kan man misstänka att de inte får rätt kunskap och verktyg under sin utbildning för att behandla patienter och ”överleva” själva ?
    Lite undrande blir man allt.
    Jan-Erik Ståhl

  3. En fråga till författaren: Vad är det man mätt? Kan en o samma person t ex vara borta t flera tillfällen och därmed öka siffran för antal sjukfall/1000? Hur långa o korta kan sjukfallen vara o vad blir totala sjukfrånvaron i dagar per yrkesgrupp? Det skulle vara mycket intressant att få ta del av .

  4. Enligt Försäkringskassan anger måttet antal startade sjukfall per 1000 anställda antal startade sjukfall längre än 14 dagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning samt varianter av dessa under ett kalenderår uppdelat på diagnos och yrke.

  5. Att psykologer och socialsekreterare ligger högst vad gäller sjukskrivningstal är enligt mig inte alls konstigt. Utbildningarna innehåller helt olika grad av förberedelser inför ”svåra samtal” men ingen av utbildningarna tror jag förbereder tillräckligt inför det faktum att vi stöter på ledare på mycket hög nivå som inte delar vår ambition att huvudmålet är kvalité i arbetet och att hjälpa människor att må bra. Det är inte nog med att köer är långa, eller att neddragningar sker i för stor utsträckning. Det som prioriteras av många arbetsgivare är ”förmågan att sätta gränser” gentemot hjälpsökande snarare än att hjälpa till med huvuduppdraget. Det handlar om en inställning som går ut på att ”här i vår org har vi gjort rätt” till skillnad från de ”där borta i deras org” där har de gjort fel. Att klara av så många som möjligt på kort tid blir synonymt med att kasta sin utbildning i sjön, att bidra till en samhällsutveckling som man innerst inne inte tror på själv. Att få höra att en som psykolog ”borde vara rustad för detta” är något som spär på oförmågan att säga ifrån till arbetsgivare med krav på kvantitet i stället för kvalitet. Med krav på att i första hand avvisa människor i behov av hjälp för att få ned den egna kön. I själva verket har vi alla misslyckats. Så väl de utbrända som vi som försöker vara kvar. Det fundamentala felet ligger hos oss alla när vi kritiserar svaghet i stället för att hjälpa varandra att vara starka.

Lämna en kommentar

Epostadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Publiceringsregler