Verksamhetens webbplatser:

Personalflykten från välfärden allt större

Du&jobbet kan visa hur stor personalflykten varit i två viktiga yrken: I snitt har den fördubblats bland socialsekreterare och tredubblats bland grundskollärare. Malmö och Helsingborg är i topp.

Personalbrist. Rekryteringsbekymmer. Massuppsägningar. Så har det låtit från många kommuner och landsting under de senaste åren. Du&jobbet kan nu visa hur mycket personalomsättningen har ökat bland två av de yrkesgrupper som varit i centrum för diskussionen – socialsekreterare och grundskollärare.

Resultatet visar att personalomsättningen mellan 2010 och 2015 ökat både bland lärare och socialsekreterare i alla de tio största svenska kommunerna (se faktaruta, längst ner). I snitt har den fördubblats bland socialsekreterare och tredubblats bland lärare. I siffrorna räknas inte personer som gått i pension, utan bara anställda som själva valt att säga upp sig.

2010 hade ingen av kommunerna en högre omsättning än fyra procent bland lärarna. Fem år senare valde exempelvis tolv procent av Malmös lärare att sluta. I flera andra kommuner låg omsättningen på sju-åtta procent. Ännu större var omsättningen bland socialsekreterare. 2010 hade ingen kommun större omsättning än tio procent och flera låg under fem procent. 2015 hade siffrorna skjutit i höjden. Exempelvis valde 20 procent av socialsekreterarna i Västerås och 19 procent i Malmö att sluta under året.

Även i Helsingborg slutade 20 procent av socialsekreterarna under 2015.

– Det var flyktinganstormning i hela Sverige, då. Många hoppade på konsultjobb, och många gick till andra kommuner, säger Martina Elofsson, HR-chef på socialförvaltningen i Helsingborg som också säger att personalomsättningen sedan dess minskat.

Kommunen har också satt in flera åtgärder för att få socialsekreterarna att stanna. Det har bland annat handlat om introduktionsprogram, att man anställt fler chefer och fått mer administrativt stöd.

– För att bromsa massflykten gav vi också erfarna socialsekreterare som stannade ett tillfälligt lönetillägg som fortfarande finns kvar, säger Martina Elofsson.

Det finns många förklaringar till att så många socialsekreterare slutar, menar Josefine Johansson, professionsstrateg på fackförbundet SSR. Fler anmälningar och lagändringar som ökar arbetsbelastningen är två faktorer hon nämner. Det är också svårare att höja sin lön om man sitter stilla i båten.

– När man byter jobb, det är då man får upp lönen. Det lönar sig i för låg utsträckning att vara lojal med sin arbetsgivare, säger Josefine Johansson.

Wanka Astvik

Genom stora enkätundersökningar har Wanja Astvik, docent i psykologi vid Stockholms universitet och Mälardalens högskola, kommit fram till ytterligare en faktor som har stor betydelse för om en socialsekreterare väljer att stanna på sin arbetsplats. Det handlar om kulturen på arbetsplatsen, om det är högt i tak eller om en tystnadskultur råder.

– Brist på öppenhet i en organisation är ett starkt skäl till att man vill sluta, säger Wanja Astvik.

Hon menar också att den politiska ledningens signaler spelar stor roll. Om inte signalen är att kvalitet i arbetet ska stå i fokus är det svårt att motivera socialarbetare att stanna.

Omsättningen bland landets grundskollärare är inte lika hög som hos socialsekreterarna men ökningstakten är högre. Att 38 000 utbildade lärare inte arbetar i yrket tyder också på att allt inte står rätt till. Anledningarna till lärarflykten är i mycket desamma som gäller för socialsekreterarna. Det menar i alla fall Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet.

– Folk lämnar yrket för att belastningen är för hög och lönen bättre på annat håll, konstaterar han. På flera håll i landet har kommuner bestämt sig för att den lärare som byter tjänst inom en kommun inte ska få högre lön på grund av bytet. Den sortens lönekarteller används, enligt Mathias Åström, bland annat i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Indirekt säger man då att man måste lämna kommunen för att få upp lönen. Istället borde kommunerna inse att lärarkåren nu har en ny, högre prislapp, och se om sitt eget hus, säger han.

Men för att läraryrket ska bli attraktivt igen behövs också fler åtgärder. Mathias Åström upprepar det som ofta hörs i debatten, att man måste rensa bland lärares administrativa uppgifter. Dessutom pekar han på att det måste finnas resurser till alla elever.

– Om jag har en elev som behöver särskilt stöd ska eleven kunna få det. Det ska inte hänga på mig som enskild lärare att den här eleven ska klara sig genom skolan. Att vi befinner oss i en högkonjunktur med huggsexa efter både socialsekreterare och grundskollärare är också en bidragande orsak till att personalomsättningen ökat.

En kommun som lyckats hyggligt med att bromsa personalomsättningen är Jönköping. Under 2015 var det bara fem procent av socialsekreterarna som sade upp sig, lägst av de tio största kommunerna.

– Det är jättepositivt att vi ligger lågt i jämförelse med andra, säger Annika Åberg, funktionschef på individ- och familjeomsorgen i Jönköpings kommun.

Samtidigt påpekar hon att även Jönköping har och har haft problem med många som slutat. Därför har man också gjort stora insatser. Bland annat har man nyligen nyanställt 15 socialsekreterare och gett rejäla lönehöjningar till delar av yrkesgruppen. I höst sker ytterligare en satsning.

– Då inför vi sju timmars arbetsdag för alla handläggare med myndighetsutövning, säger Annika Åberg.

//OSCAR MAGNUSSON

Så här mycket ökade personalomsättningen på fem år.

Så här stor andel (i procent) av socialsekreterarna och grundskollärarna i Sveriges tio största kommuner valde att sluta på egen begäran 2010 respektive 2015. Personer som slutat på grund av pension har inte räknats med.

Uppdatering: Helsingborgs stad har i efterhand ändrat uppgiften gällande socialsekreterare. Rätt uppgift är 20 procent, inte 24 procent.

Källa: Du&jobbet/respektive kommun.

Lämna en kommentar

Epostadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Publiceringsregler

 
Bildelar-ONLINE.Se