Ökad tidspress gör att fallolyckorna ökar

OLYCKOR Arbetsolyckor där man faller från en stege eller i en trappa ökar markant. Störst är ökningen bland städare, lastbilschaufförer och omsorgspersonal, visar en granskning från Du&jobbet.

Vi faller och skadar oss allt oftare på jobbet. Det gäller såväl fall- och snubbelolyckor från marken som fall från höjder. Siffror som Arbetsmiljöverket tagit fram åt Du&jobbet visar dock att den största ökningen av fall sker från höjder, som trappor, stegar och byggnadsställningar.

De senaste tre åren (2014- 2016) har det i genomsnitt varit 2720 fallolyckor från höjd som lett till sjukfrånvaro. Det kan jämföras med åren innan, 2011-2013, då snittet var 2 260. Innan dess, 2008-2010, var snittet 2 060 fallolyckor. Procentökningen är 20 respektive 24 procent.

Visserligen har även antalet personer på arbetsmarknaden ökat de senaste åren men inte alls i en omfattning som kan förklara olycksökningen. Få tycks  ha noterat förändringen.

– Jag är lite förvånad över att det stigit så fort, säger Martin Miljeteig, arbetsmiljöombudsman på Transport.

Liknande svar kommer från tjänstemän på Arbetsmiljöverket och ombudsmän på flera fack. Med tanke på den byggboom som råder är det lätt att tro att det handlar om att olyckorna på landets byggen ökar. Det är en del av sanningen, men den procentuellt största ökningen finns faktiskt inom vård- och omsorgssektorn. Här har fallolyckorna från höjd ökat med en tredjedel på några få år.

Yeshi Wondmeneh, utredare på fackförbundet Kommunal, är insatt när det gäller fallolyckor. Hon hade dock ingen kännedom om att fallolyckorna från höjd ökat inom vården.

– Den enda teori jag har är att bemanningen blivit tajtare och omsorgstagarna har större behov i dag än tidigare. Att stressen är den stora boven. Det högre tempot ökar bland annat risken att snubbla i trappor, tror Yeshi Wondmeneh.

Hon menar också att lojaliteten med omsorgstagarna kan innebära att man gör fler insatser än vad biståndshandläggaren beslutat om. Man kanske hjälper till att byta en taklampa. Är man då stressad är det lättare att falla från den stol eller stege man står på.

En annan bransch där ökningen av fallolyckor varit stor är det som i statistiken benämns som stödtjänster. I huvudsak handlar det om städare och personer som arbetar med fastighetsservice.

– Jag tror att det handlar om att man inte respekterar att det kan vara farligt att stå på en stege, säger Jenny Parmstrand som är regionalt skyddsombud för Fastighetsanställdas förbund i Västsverige.

Inom städbranschen är det inte ovanligt att man får en stege i handen och uppmanas att börja jobba direkt, berättar hon. Många arbetsgivare informerar inte heller om riskerna med att jobba från höjd och från stegar. Jenny Parmstrand ger också fler exempel på riskmoment från branschen: att det är gamla stegar, att det används stegar när det skulle behövas en lift och att det fattas halkskydd. Många fall sker också i trappor. Men den främsta anledningen till att fallen ökar är en annan, tror hon.

– Det har blivit mer tidspressat, man skyndar sig och kanske sträcker sig för långt. Liknande förklaringar kommer från andra fackliga företrädare och skydds- och arbetsmiljöombud Du&jobbet talar med.

– Tidspressen har ökat, och stressen bidrar till fall och tillbud. Detta kommer som en följd av den osunda konkurrensen inom branschen. Möjligen ökar det omedvetna risktagandet samtidigt, säger Martin Miljeteig på Transport.

Allra flest är fallolyckorna från höjd, inte oväntat, inom byggbranschen. Johnny Rindebrant är arbetsmiljöansvarig på fackförbundet Byggnads i regionen Stockholm-Gotland och som regionalt skyddsombud är han ofta ute på byggen.

– Frågan om fall är högst på vår agenda när vi kommer ut på arbetsplatser. Vi besöker i och för sig huvudsakligen mindre och struligare arbetsplatser men på var och var annan arbetsplats vi kommer till saknas det fallskydd, säger Johnny Rindebrant.

Under de senaste åren har det varit en veritabel byggboom i landet, och främst har tillväxten skett bland de mindre företagen – och det är oftast här det är mest problem med arbetsmiljön.

– Det finns en grym kunskapsbrist på många mindre och mellanstora företag – trots att vi utbildar hur mycket som helst, säger Johnny Rindebrant. Även kedjorna av underleverantörer ställer till det, tror Johnny Rindebrant. Han ger ett exempel: plötsligt har en entreprenör tagit bort ett räcke för att man ska utföra ett arbetsmoment där räcket är i vägen. Ansvaret för att sätta tillbaka räcket hamnar dock lätt mellan stolarna.

Sedan 2014 har Arbetsmiljöverket möjligheten att utdöma sanktionsavgifter på arbetsplatser där arbetsmiljön brister. Den vanligaste anledningen är att det fattas fallskydd på byggarbetsplatser. Under 2016 var hälften av alla sanktionsavgifter kopplade till just brist på fallskydd.

– Troligtvis hade det varit ännu fler fallolyckor om vi inte hade haft dessa avgifter, säger Sten Gellerstedt, arbetsmiljöexpert på LO.

Varje år sker också ett antal dödsolyckor när människor faller och slår ihjäl sig på jobbet. Under de senaste åren har det varit fyra-fem sådana dödsolyckor per år. Under årets tre första månader har dock redan tre människor dött efter fall från höjder på jobbet.

FAKTA/Fallolyckor från höjd som lett till sjukfrånvaro

Hela arbetsmarknaden
Genomsnitt 2014-2016: 2 720
Genomsnitt 2011-2013 2 260
Genomsnitt 2008-2010: 2 060

Inom vård och omsorg/sociala tjänster
Genomsnitt 2014-2016: 330
Genomsnitt 2011-2013 231
Genomsnitt 2008-2010: 220

Inom stödtjänster (främst städpersonal och fastighetsservice)
Genomsnitt 2014-2016: 228
Genomsnitt 2011-2013 183
Genomsnitt 2008-2010: 143

Inom byggbranschen
Genomsnitt 2014-2016: 482
Genomsnitt 2011-2013 426
Genomsnitt 2008-2010: 357

Transporter (främst chaufförer, brevbärare, flyttgubbar)
Genomsnitt 2014-2016: 402
Genomsnitt 2011-2013 337
Genomsnitt 2008-2010: 315

Källa: Arbetsmiljöverket

Fotnot: Definitionen av ”fall från höjd” är att fallet inte skett från marken/golvet.

//OSCAR MAGNUSSON