Nya krav för att minska risker med arbetstider

Allt fler rön visar att arbetstider kan vara hälsofarliga. Nyligen kom en studie som visade på skiftarbetets faror. Det gör att Arbetsmiljöverket nu ställer fler krav för att minska riskerna.

Mer än var femte svensk arbetar på oregelbundna arbetstider. Under de senaste åren har skiftarbete och andra arbetstidsscheman kopplats samman med ökade risker för olika hälsoproblem.

Arbetstider har därför blivit något som Arbetsmiljöverket lyfter fram i den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. Föreskriften anger några exempel på arbetstider som kan vara riskabla:
1. Skiftarbete
2. Nattarbete
3. Delade arbetspass
4. Övertid i stor omfattning
5. Långa arbetspass
6. Förväntningar på att vara ständigt nåbar, som en följd av att anställda får stora möjligheter att jobba på olika tider och platser.

Varför ställer ni krav på hur man förlägger arbetstiden?
– Det finns forskning som stöder att arbetstidens förläggning har betydelse för hälsan. Vi vill minimera riskerna med till exempel nattarbete. Störningar i människans naturliga dygnsrytm kan orsaka sömnstörningar som i längden kan leda till hälsoproblem, förklarar Ulrich Stoetzer, handläggare och psykolog på Arbetsmiljöverket. ’

Hur bör arbetsgivaren agera för att minska riskerna?
– Återhämtning är viktigt, att se över pauser och raster och att exempelvis flytta farliga arbetsuppgifter till dagtid kan vara en sådan åtgärd. Innebär verkligen rasten att man kan koppla av, är det ostört? Eller när man är hemma, kan man bli störd av mejl eller jobbmobilen? säger Ulrich Stoetzer.

I många jobb går det ju inte att undvika skift- eller nattarbete, till exempel inom vården. Det är också där de största hälsoriskerna finns.

– Arbetsgivarna ska i enlighet med föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka och riskbedöma arbetstidens förläggning och om den innebär en risk för hälsan, åtgärda det. Det skulle som exempel kunna leda till att planerna på nattarbete läggs ned eller om det genomförs så ses möjligheterna till raster och pauser över och medicinska kontroller erbjuds, säger Ulrich Stoetzer.

Det förekommer på många håll att anställda själva får välja skiftschema. På papperet en gynnsam utveckling, men som kan få negativa följder, om anställda väljer scheman som kan vara skadliga på sikt. Ulrich Stoetzer betonar att arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och att minimera risker och ohälsa.
– Om arbetstiden riskerar att öka risken för ohälsa ska arbetsgivaren motverka detta. Det kan innebära att arbetsgivaren väljer att ändra arbetstiderna, säger han.

En aktuell studie av Jonas Hermansson, doktorand i hälsovetenskap vid Mittuniversitet, visar på nytt att skiftarbete på olika sätt är förknippat med en ökad risk för framför allt hjärtinfarkt. (Skift räknas här som arbetstid utanför dagtid kl 6-18).
– Men det vi framför allt har visat är att det finns en interaktion mellan skiftjobb och andra etablerade riskfaktorer för hjärtinfarkter, det är något som varit relativt okänt, förklarar Jonas Hermansson.

Hälsoforskaren Jonas Hermansson välkomnar därför att Arbetsmiljöverket tar upp arbetstider som en viktig arbetsmiljöfråga i den nya föreskriften.
– Det är jättepositivt och inte en sekund för tidigt. Nu gäller det bara att kraven omsätts i verkligheten, säger han.

Jonas Hermansson menar att mycket kan avhjälpas om arbetsgivaren ser till att skiftarbetarna har så hälsosamma villkor som möjligt. En åtgärd för att minska riskerna för hjärtinfarkt är att få dem att röra sig mer. Gör det enklare för skiftarbetarna att utnyttja friskvårdserbjudanden, uppmanar han.

– Friskvårdstimmar och liknande bidrag räcker inte. Sådant når bara de som redan är aktiva. Det kan också vara svårt att utnyttja för den som arbetar till fyra på morgonen.

Hans Lundgren

DE  VANLIGASTE HÄLSORISKERNA

Det finns flera exempel hur arbetstider kan vara hälsofarliga:

Skiftarbetare utvecklar högt blodtryck och stroke i något större utsträckning än andra. De har mer sömnstörningar och utvecklar mer ryggbesvär än andra.

Personer som har nattarbete eller som arbetar långa arbetsveckor utvecklar hjärtsjukdom i något större utsträckning.

Källa: SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Annan forskning kring arbetstider har visat att skiftjobb kan leda till sämre minne, att ungas skiftarbete ökar risk för ms, att nattarbete under lång tid ökar kvinnors risk för bröstcancer, att män som arbetar natt har större risk att få prostatacancer, att risk för stroke ökar vid långa arbetsdagar.

SÅ MÅNGA JOBBAR OBEKVÄMA TIDER

Drygt en av fem anställda (22,5 procent) arbetar skift eller efter schema, en av tre arbetar på kvällstid och en av sex arbetar natt. Både skift-, kvälls- och nattarbete är vanligare bland personer med förgymnasial eller gymnasial utbildning, än bland personer med eftergymnasial utbildning.

Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC),2014.