Norsk metod för att utreda mobbning på jobbet får psykologipris

Faktaundersökning kallas en uppmärksammad norsk metod för att utreda mobbning på arbetsplatsen. Metoden följer samma principer som en polisutredning och nu får grundaren Ståle Einarsen norska priset för årets innovation i psykologi.

”Ståle Einarsen vann årets pris pga hur gediget, relevant och brett hans arbete är i ett område som berör många” heter det bl a i motiveringen från norska Psykologiförbundet.

– Juryn erkänner den betydelse som införande av Faktaundersökning haft för hanteringen av dessa problem i arbetslivet. Inte minst är vi glada över att de ser att Faktaundersökning ingår i en enhetlig modell för att förebygga och hantera mobbningsfall, säger Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi vid universitet i Bergen.

Metoden bygger på de principer polisen använder när de utreder brott. Arbetsgivaren ska ta initiativet till en utredning om det finns skäl att tro att mobbning förekommer. Utredarna kan vara externa eller interna, men ska vara erfarna och utbildade. Sakförhållandena ska utredas objektivt och leda fram till en slutsats: har mobbning förekommit eller inte?

Ståle Einarsen, professor i arbets- och organisationspsykologi

Det ska finnas en mall för hur undersökningen ska gå till och för slutrapporten. Eventuella vittnen ska intervjuas enskilt och utredarna ska undersöka ev dokumentation, t ex på sociala medier. Utifrån slutsatsen ska arbetsgivaren agera.

Om mobbning förekommit är det aldrig den mobbade som ska drabbas. Varningar och omplaceringar kan komma ifråga, eller vid allvarliga fall uppsägning. Ledningen ska dra lärdomar av händelsen och se utredningen som ett sätt att få ny kunskap om hur arbetsplatsen fungerar.

Faktaundersökning har använts sedan 2007 i Norge.

Hur många faktaundersökare har hittills utbildats och hur ofta har metoden använts?

– Runt 700 har gått igenom vår grundutbildning på tre dagar. Dessutom har ca 150 certifierats med undervisning 3+2+2 dagar plus ett genomgånget praktiskt prov. Vi har ingen översikt över hur ofta metoden använts, men vårt intryck är att den är i bruk i stort sett i hela arbetslivet. Det som något bekymrar oss är att den blivit så erkänd att den ibland används – eller påstås göra det – av konsulter m fl som inte utbildats.

Han är lite överraskad över att metoden i liten grad lett till domstolsärenden.

– Vi är också överraskade av att den lett till så få kontroverser. Faktaundersökning handlar ju om att ta ställning till rätt och fel och därmed kan hälften av de inblandade inte få medhåll.

Ståle Einarsen tillägger att det inte handlar om en metod för konfliktlösning, utan för att utreda allvarliga påståenden om kränkningar mm – något som många tycker är svårt att hantera.

– Den ska användas när det finns klagomål och mobbning och kränkande särbehandling, inte i andra slags konflikter. Det kan finnas en risk att man tar till den i situationer där den inte passar.

Faktaundersökning har kommit för att stanna, bedömer han.

– Det är ju strängt taget bara ett sätt att efterleva arbetsmiljölagen i enlighet med rättsstatens principer, inte minst vad gäller opartiskhet, replikrätt och dokumentation.

Ståle Einarsen har utvecklat metoden tillsammans med advokat Harald Pedersen och professor Helge Hoel vid universitet i Manchester.

I Sverige utbildar Metodicum i Faktaundersökning.

Enligt Arbetsmiljöverkets sk OSA-föreskrift (AFS 2015:4) ska policy och rutiner mot kränkande särbehandling finnas på arbetsplatsen. Det ska framgå till vem en utsatt person som känner sig utsatt för mobbning kan vända sig till för hjälp.

/EVA BERLIN

Tre typer av mobbning:

Mobbning handlar om att en person upprepade gånger utsätts för negativa handlingar, som t ex trakasserier eller osynliggörande av kollegor eller chefer. Oenighet eller enstaka utbrott av dåligt humör är inte mobbning.

Ståle Einarsen skiljer på:

  • Konfliktorsakad mobbning i slutskedet av en personlig konflikt mellan människor. ogrundade anklagelser kan användas som vapen i striden.
  • Rovmobbning, underliggande konflikt saknas, någon som avviker drabbas slumpvis, t ex enda mannen i gruppen.
  • Klimatmobbning i grupper med destruktiv umgängeston, exempelvis som följd av svagt ledarskap. Omkring en kvarts miljon människor bedöms årligen vara utsatta för mobbning i svenskt arbetsliv, något som kan få svåra följder för såväl enskilda som för arbetsplatsen.