Monotona industrijobb ökar

Det är en vanlig uppfattning att andelen enkla jobb minskar i Sverige . Det stämmer inte i industrin, enligt en rapport från IF Metall. Här ökar de enkla jobbens andel och de s k cykeltiderna blir kortare. Cykeltid är den tid det tar att utföra ett arbetsmoment från början till slut, innan arbetaren börjar om igen. Det har blivit vanligare med arbetsuppgifter som tar 90 sekunder att utföra.

Rapporten visar att 2012 arbetade hälften av de tillfrågade i Metalls undersökning på arbetsplatser där cykeltiderna kortats den senaste femårsperioden. Den mest negativa utvecklingen finns i de största företagen och inom vitvaru-, bil- och elektronikindustri.  Arbete vid löpande bandet hade blivit vanligare.

Bara tio procent av industriarbetarna arbetade på arbetsplatser där arbetsinnehållet blev rikare, dvs. med allt längre cykeltider. När IF Metall gjorde samma mätning i mitten av 90-talet gjorde 72 procent detta.
– Det här är en negativ trend och den görs ofta i namn av det sk leankonceptet, kommenterar enhetschefen Svante Bylund på IF Metall.

IF Metall vill ha variation och utveckling i jobbet dels för de anställdas skull, men också för företagen så att människor får en chans att bidra.
– Vi vill inta bara ha rotation mellan olika monotona uppgifter, utan även att planering, förberedelser och efterarbete ska ingå i jobbet.

Samtidigt ökar detaljstyrningen, enligt IF Metalls rapport. Över hälften av arbetarna jobbade 2010 på arbetsplatser där styrningen ökar, även här handlar det om vitvaru- och bilindustrin.

Risken att drabbas av belastningsskador är fortsatt hög, främst för kvinnor. 40 procent av kvinnorna och 30 procent av männen har jobb med risk för detta. Kvinnor har allmänt en sämre utveckling i arbetet än männen.

Den mest positiva utvecklingen av arbetsinnehållet märks inom processindustri som gruv- och stålverk, visar rapporten.

Mikael Brännmark, doktorand vid KTH:s avdelning för ergonomi och HELIX  vid Linköpings universitet tycker att resultaten är intressanta, men att det behövs en bred forskningsöversikt för att bekräfta dem.
– Skulle det visa sig att det är som IF  Metall beskriver så måste inte kortare cykeltider i sig innebära ett problem, under förutsättning att det finns möjlighet att rotera.

Det är viktigt att inte bara få rotera mellan olika enahanda uppgifter utan också att arbetet berikas, framhåller han.
– Att 25 procent av tiden  ägnas åt annat än kortcykliga jobb, som facket eftersträvar, låter principiellt rimligt.

Per-Agne Andersson, huvudskyddsombud vid Electrolux i Mariestad, beskriver en arbetsvardag som blivit mer låst och enahanda.
Arbetscyklerna ligger på en minut, men det är inte där de största försämringarna har skett. Framför allt handlar det om sämre möjligheter till rotation och mer enahanda arbetsuppgifter.
– Du lägger i fyra glashyllor, sedan byter du och lägger in fyra plastlådor. Det blir inte jättestor variation.

Efter ett antal varsel är medelåldern kring 50 år i fabriken.
– Många har förslitningar efter att ha stått och monterat skåp sedan de var tjugo år. De har värk i axlar och nacke, många äter värktabletter. Sedan kan folk känna förtvivlan när det gör ont, ”vad händer om jag inte klarar det här, blir jag arbetslös då?”

Andel industriarbetare på arbetsplatser som fått kortare cykeltider senaste fem åren

Vitvara 100 %
Bilindustrin 84 %
Verkstadsindustri  61 %
Elektronik 53%
Gummi 37 %
Plast 30 %
Byggnadsämnes 19%
Gruv 18%
Kemisk 13 %
Process 13 %
Bilverkstäder 13 %
Läkemedel  5 %
Teko 5 %
Tvätt 5%
Hela Metall 52 %

KÄLLA: IF METALL, TRENDER I INDUSTRIARBETARNAS VILLKOR

Undersökningen bygger på fackklubbarnas bedömning av utvecklingen på 383 arbetsplatser med totalt 80 000 industriarbetare.