Möjligt ställa sociala krav i upphandling

Seminariet ”Upphandling eller nerköp?” hölls av Europeiska socialfondens temagrupper Tema Likabehandling och Tema Entreprenörskap och Företagande.
Anette Sjödin, projektledare på Tema Likabehandling, inledde seminariet med att påpeka att upphandling som verktyg för att uppnå lika rättigheter och möjligheter, används alltför sällan idag.
–    Om man till exempel upphandlar en vårdgivare, varför inte ställa krav på att leverantören har hbt-kompetens? Eller när man upphandlar en lokal, varför inte ställa krav på tillgänglighet?

Anette Sjödin berättade också om Krokoms kommun som drev ESF-projektet ”Pilotmodell för företagshälsovård i Jämtlands län”. Bakgrunden till projektet var väldigt höga ohälsotal i Krokoms kommun och att dubbelt så många kvinnor som män var sjukskrivna. När man då skulle upphandla hälsovården i kommunen ställde man som krav att det skulle finnas ett genusperspektiv hos företagen som tillhandahöll vården. Slutligen slöt man avtal med tre olika leverantörer. Efter 3 år hade man i Krokoms kommun fått en minskad sjukfrånvaro och skillnaden mellan kvinnor och män hade minskat.
–  Krokoms kommun har flera råd att ge när det gäller upphandling och sociala hänsyn. Bland annat är det viktigt att noga tänka igenom vad man frågar efter – och att följa upp det. Det är också viktigt att tydliggöra de olika begreppen man använder. Vad menar man egentligen med ett genusperspektiv eller med antidiskriminering? Och slutligen – för att vara trovärdig som upphandlare är det viktigt att man även inom sin egen organisation arbetar med de frågor som man ställer krav på att leverantörerna arbetar med, sa Anette Sjödin.

Anders Wijkman är utredare i den statliga Upphandlingsutredningen, som just nu håller på att se över lagar och regleringar som rör just upphandling.
–    Upphandling står för 18-20 procent av BNP i hela Europa. Det är alltså en väsentlig del av de offentliga finanserna och av den europeiska ekonomin. När det gäller sociala hänsyn är intresset relativt sett större i andra medlemsländer. Vi har inte kommit så långt i Sverige.

Anders Wijkman påpekade att Upphandlingsutredningen är öppen för alla som vill komma med konkreta exempel på hur man kan arbeta med upphandling utifrån ett perspektiv som rör sociala hänsyn.
–    Vi har fått in för lite konkreta exempel. Vi vill i slutbetänkandet ta fram en exempelkatalog så att vi kan visa hur man kan arbeta i praktiken. Vi ska också konkretisera att man faktiskt FÅR arbeta med sociala hänsyn i upphandlingsprocessen.

Lars Bryntesson, kommunalråd för socialdemokraterna i Värmdö kommun, menade att det är viktigt att utredningen slår fast att det är tillåtet och önskvärt med sociala kriterier i upphandlingsprocessen.
–    En vanligt förekommande uppfattning bland kommuner är att det inte är okej att ställa sådana krav rent juridiskt. Man tror att upphandling enbart handlar om ekonomisk konkurrens.

Stefan Berglund, försäljningsdirektör för Nordisk offentlig marknad på Proffice, sade att det är viktigt med ordentliga resurser för att organisationer ska kunna utforma konkreta förfrågningsunderlag, till exempel när det gäller sociala hänsyn.
–    Kommuner och andra verksamheter har helt enkelt för få upphandlare anställda.

Carina Sándor, ordförande i styrgruppen för Hållbar Jämställdhet på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), berättade att SKL tycker att det är viktigt att ställa krav på att leverantörer ska arbeta med jämställdhetsintegrering.
–    Idag finns det inga ursäkter för att inte ha med jämställdhet i upphandling. Vi har också tagit fram ett dokument för att stötta alla kommuner i att ställa krav på jämställdhetsintegrering i upphandlingar. Jag önskar att hela offentliga sektorn inklusive staten ska integrera jämställdhetsperspektivet.

Anneli Tillberg