Misslyckad satsning på rehab

De stora satsningar som genomförts för att få personer med psykiska besvär att komma tillbaka till jobbet har misslyckats. Det konstaterar Riksrevisionen efter en granskning av rehabiliteringsgarantin.

Sex miljarder kronor. Det är den summan som staten sedan 2008 satsat på att fler individer med psykisk ohälsa, t ex stressrelaterade besvär, ska börja arbeta igen. Det har skett genom en rehabiliteringsgaranti, som är en överenskommelse mellan regeringen och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

Riksrevisionens granskning visar att målet med garantin inte har nåtts. Ett skäl till att den inte fungerar är att många patienter inte får någon kvalificerad första psykologisk bedömning. Det är också ofta lång väntetid för att få behandling, eftersom det inte finns tillräckligt med kvalificerad hjälp. En del landsting har en väntetid på fyra månader, andra upp till ett år. Rehabgarantin innehåller heller inga krav på uppföljning.

– Regeringen bör överväga att ändra rehabiliteringsgarantins utformning eller lägga ner den. Patienter drabbas när de får sen eller felaktig behandling som inte ökar chanserna för att de ska kunna börja arbeta igen. För samhället bidrar det till att kostnaderna för sjukfrånvaron fortsätter att öka, säger riksrevisor Margareta Åberg.

• Psykiska diagnoser är den vanligaste orsaken till långvarig sjukskrivning. Kostnaden för psykisk ohälsa i Sverige är ungefär 70 miljarder kronor om året, enligt Riksrevisionen.

En aktuell studie från AFA Försäkring visar att högst risk att drabbas löper personer som arbetar i s k kontaktyrken i kommun och landsting. På fem år har de långa sjukfallen fördubblats inom denna grupp. Det är yrken som t ex socialsekreterare, psykologer och förskollärare.