Människans bästa kollega

Sverker Lindblad och hunden Mc-Coy

Sverker Lindblad är hundansvarig intruktör hos Securitas i Göteborg. Här tillsammans med sin hund Mc-Coy, av rasen malinois, en belgisk vallhund. Mc-Coy är expert på att hitta sprängämnen.

De älskar att jobba, särskilt efter en ledighet. Man kan inte ha bättre arbetskamrater! Det berättar Sverker Lindblad som är hundansvarig instruktör hos Securitas i Göteborg. Här med kollegan Mc-Coy, av rasen malinois, en belgisk vallhund.

Det har blivit vanligare att väktare använder hund, efter några års nedgång.

Hundar lever i en värld av dofter som människor inte vet något om. Deras överlägsna luktsinne kan användas för att t ex märka om obehöriga är i en lokal eller för att spåra sprängämnen vid en hamn. Mc-Coy kan konsten och är en sk EDD-hund, en Explosive Detection Dog.

Vi befinner oss i ett gammalt hamnområde på Hisingen. Sverker Lindblad ber hunden söka vid ett skåp på kajen. Mc-Coy reser sig på bakbenen och sniffar snabbt och ivrigt runt. Inget denna gång.

Han lägger sedan ut ett ämne som hunden är tränad att hitta. Istället för att rafsa runt med tassarna sätter sig Mc-Coy ner och pekar med nosen mot fyndet. Belöningen är en boll, klappar och beröm.

– Det är viktigt att hunden inte rör något som kan vara explosivt, säger Sverker Lindblad. Mc-Coy rör sig tätt intill honom.

Hunden behöver också få lyckas, därför lägger hundföraren ibland ut något att leta efter.

Det finns en uppsjö sprängämnen, men några beståndsdelar är gemensamma. Det är dessa hundarna lär sig att känna igen. Alla raser kan användas, det viktiga är rätt läggning; att de gillar att leta.

– EDD-hundarna kan snabbt genomsöka lokaler för att se till att där inte finns sprängämnen eller vapen. Det är ett effektivt skydd. Det kan vara viktigt inför något prominent besök, eller om man t ex vill veta att allt har detonerat vid ett vägbygge.

Vill då hundarna gå till jobbet?
– Ser de att jag tar på arbetskläderna blir de väldigt ivriga. De tycker om att något händer.

Förutom EDD-hundar använder Securitas skyddshundar. Då handlar det ofta om brukshundar med rätt anlag; de ska vara kampvilliga, vilja försvara hundföraren och kunna lyda. Securitas har totalt 170 hundekipage i landet, varav 27 i Göteborg. Väktare går t ex nattetid in i lokaler som ska vara tomma, de kollar att fönster och dörrar är stängda, kontrollerar personerna som uppehåller sig på platsen och de rycker ut på larm, mm.

– Med hund känner sig väktaren mycket säkrare. Den visar om det är någon i lokalen, stannar upp och vädrar. Det är viktigt att kunna läsa hundens signaler och förstå, säger Sverker Lindblad.

Vad gör väktaren då?
– Det beror på situationen. Det kan ju vara personal som är kvar sent och jobbar. Väktaren får göra en bedömning om det är ett läge som går att klara av själv, eller om det är bäst att tillkalla kollegor eller polis. Han ger ett exempel.

– Det kom ett inbrottslarm från en skola. Ofta är det falska larm, men man vet aldrig. Jag öppnade en glasdörr, det var halvmörkt. Hunden markerade stark doft. Jag beslöt att ringa polisen och det visade sig att tre personer brutit sig in.

Man ska alltid se till att man har ryggen fri och jobba försiktigt, tillägger han.

– Man ska komma hem igen och äta frukost, som vi säger. Många väktare fäster sig oerhört vid sin hund. Det kan innebära svåra beslut om fara hotar. Man jobbar så att ingen ska komma till skada.

Hundförarna har andra uppdrag, t ex bo-miljöbevakning för trygghet i bostadsområde, då väktaren t ex rapporterar skadegörelse, eller kan följa boende hem.

– I oroliga områden kan väktare gå runt för att ge trygghet och stöd, t ex för personer som slutar sent. De blir glada att se oss, ibland vet de namnet på hunden. Vi har ett omväxlande arbete, ingen natt är den andra lik.

Jobbet kan innebära långa promenader. Han berättar om en runda utmed ett staket som är 1,2 mil lång.

– Man går lätt 20 000 steg under ett arbetspass och får bra kondis.

Har du känt dig rädd när du jobbat ensam nattetid?
– Jag har alltid känt mig trygg. Men arbetsklimatet har blivit tuffare.

– År 2 000 när jag började var det inga problem att parkera bilen i förorterna och gå en runda och prata med folk. Det kändes säkert även i tunga områden. Idag kan du inte lämna din bil, den kan bli vandaliserad, du riskerar att någon tuttar på, eller stenkastning. Vissa klocklag ska vi inte gå in ensamma i vissa områden.

Som hundansvarig instruktör utbildar Sverker Lindblad hundekipage, fn en kvinna och hennes hund. Målet med utbildningen är att klara länsstyrelsens prov och bli godkänd. Hunden ska t ex klara att ligga still en bra stund tillsammans med andra hundar och komma först när ägaren ropar. Den måste tåla att höra skott från en startpistol. Den ska vilja skydda föraren om någon kommer mot dem med ett tillhygge. Den ska bara angripa en hotfull person efter att ha fått en order. Det ska gå att ta loss hunden om den bitit för att försvara föraren.

– Polisen bedömer om du har koll på hunden. Den får inte vara samhällsfarlig.

En teoretisk del ingår också, bl a hundkunskap och juridik; vad väktare och hund får och inte får göra.

– Vi stöder oss på nödvärnsrätten, att vi får försvara oss själva och andra i vissa lägen, till exempel om någon går till angrepp mot person eller egendom eller bryter sig in.

Hund och förare kontrolleras varje år. Om hunden inte klarar provet måste den tas ur tjänst.

Hur hittar ni lämpliga hundar att utbilda?
– Vi har kontakter med olika uppfödare, det finns ett nätverk att höra av sig till.

Själv föder han upp malinois och tävlar också med dem i skyddshundsgruppen i Svenska Brukshundsklubben.

Idag är det vanligast att väktaren äger sin hund själv och får ersättning för foder och veterinärkostnader från företaget. Det betyder hundliv dygnet om.

För närvarande finns det tio EDD-hundar och fler är på väg att utbildas, berättar Johan Ohlsson, ansvarig för Securitas sökhundsverksamhet.

– Hundar kan lära sig att hitta vad som helst; kantareller, likdelar, känna om en person har cancer, osv. Man lär dem genom att belöna när de hittar rätt. De har ett enormt användningsområde.

På sikt kommer troligen hundar som kan spåra narkotika, bedömer han. Idag har inte bevakningsföretagen tillstånd att träna hundar för detta.

– Efterfrågan finns, men det innebär en del komplikationer eftersom vi behöver tillgång till narkotika för att kunna träna. Säkerheten kring detta måste lösas.

Johan Ohlsson har själv jobbat som hundförare ett antal år och har haft tre tjänstehundar.

Det gäller att välja ut hundar som passar för uppdraget.

– Vi har de som älskar att jobba. Mina brukade yla av glädje när jag tog på mig arbetskläderna. De vill vara aktiva. Tjänstehundar är inte nöjda med att ligga i soffan.

Som väktare med hund umgås man nästan mer med den än familjen, konstaterar han.

– Det uppstår väldigt nära band. Hunden är ens bästa vän. Man ser glansen i ögat på hunden när den är ute på uppdrag, och även glansen i ögat på väktaren som ser sin hund. Den går i döden för sin husse. När vi kommer, får vi ofta leenden, hunden har en dämpande inverkan.

Securitas har ca 10 000 anställda i Sverige. Könsfördelningen mellan kvinnor och män är god, även om det är en majoritet män.

– Dock har vi som ambition att få fler kvinnor i ledande positioner på Securitas, berättar han.

//EVA BERLIN