Du&jobbet har bytt namn!

Allt om arbetsmiljö logga
Nyheter

Magnus slåss för spelarnas trygghet

Foto: Oscar Magnusson

Publicerad: 2017-06-29

Han är en av bronshjältarna från fotbolls-VM 1994. Nu arbetar Magnus Erlingmark för att de svenska elitfotbollsspelarna ska få tryggare villkor. Att utse skyddsombud i klubbarna kan öka tryggheten på matcherna, tror han.

Under förra året inträffade tre händelser som väckt diskussion inom Fotbolls-Sverige.

  • En 29-årig man kastade in ett knallskott som detonerade precis bredvid Malmöspelaren Tobias Sana. Sana fick en brännskada på benet och en tillfällig hörselskada. Matchen avbröts.
  • Östersunds målvakt Aly Keita blev nedslagen av en åskådare i matchen mellan Jönköping Södra och Östersund. Matchen bröts.
  • Minst ett 20-tal personer sprang in på fotbollsarenan Olympia i Helsingborg i samband med att Helsingborg åkte ur allsvenskan. De slet bland annat av Jordan Larsson hans tröja innan de blev bortfösta.

Dessa tre händelser var de mest dramatiska under fjolåret. Men många spelare vittnar om hur fotbollsvardagen innehåller ständiga glåpord från motståndarlagets supportrar. Alltför ofta får både spelare och den fridsamma massan på läktaren uppleva hur mindre delar av publiken sprider en aggressiv stämning på och kring arenan.

– Efter det som hänt har vi funderat. Vad har spelarna för möjligheter att skydda sig? säger Magnus Erlingmark, som i dag är generalsekreterare i Spelarföreningen, en intresseorganisation som arbetar för tryggare villkor för fotbollsspelare i de högsta divisionerna.

Spelarföreningen har diskuterat frågan med fackförbundet Unionen och förslaget som kommit fram är att alla klubbar i de högsta divisionerna ska ha var sitt arbetsmiljö- eller skyddsombud. Unionen ska stå för utbildningen av ombuden.

– Sedan får man fundera på om det ska vara en spelare, eller en anställd i klubben, som ska vara ombud. Uppgiften för skyddsombudet ska vara att vaka över säkerheten på matcherna. Om situationen är på väg att gå över styr ska ombudet kunna ta det tuffaste av beslut i dessa sammanhang.

– Som en sista utväg, om man inte kan garantera säkerheten, ska denna person kunna avbryta matcher, säger Magnus Erlingmark.

Det var i IFK Göteborg Magnus Erlingmark spelade under större delen av sin aktiva karriär, på alla positioner i laget dessutom (ja, även målvakt vid ett tillfälle). Han fick vara med om lagets gyllene generation i mitten på 1990-talet och var också med och tog hem det bejublade VM-bronset i USA 1994. I USA märktes knappt mästerskapet, berättar Magnus Erlingmark och därför blev chocken desto större när man kom hem. Två Viggenplan eskorterade spelarplanet den sista biten och i Rålambshovsparken i sid Stockholm sjöng över 50 000 personer ”när vi gräver guld i USA” till spelarnas ära.

Från fotbollsplanen minns de flesta Magnus Erlingmark som en slitstark lagspelare med stort spelsinne, ofta på mitten i laguppställningarna. När vi träffas utstrålar han lika mycket lugn som han en gång gjorde på planen. Han är eftertänksam, seriös och det är inga yviga gester – lite samma intryck som han en gång gav på fotbollsplanen.

Men alla fotbollskarriärer har ett slut. 36 år gammal blev Magnus Erlingmark sjuk och fick sedan aldrig tillbaka sin plats i IFK Göteborgs startelva. Och istället för att bli en ”gnällig gubbe” valde han att lägga skorna på hyllan. Kontakterna med Spelarföreningen hade han haft sedan tidigare och kort efter att han slutat sin aktiva karriär fick han ett erbjudande om att börja verka för föreningen.

Det är ett speciellt jobb att arbeta för förbättrade villkor för fotbollsproffs. I Allsvenskan kan lönerna vara höga och en snittlön ligger runt 70 000 kronor. Men några minimilöner finns inte och en division ner är lönerna avsevärt lägre. I Damallsvenskan är snittlönen bara kring 12 000 kronor. Men lönefrågan är inte det viktigaste för föreningen. Snarare är det tryggheten när karriären inte går som det är tänkt.

– Det sägs att en fotbollsspelare löper 1000 gånger större risk än en industriarbetare att skadas på jobbet, säger Magnus Erlingmark.

Här har Spelarföreningen också arbetat aktivt. 2012 lade man med Unionen i ryggen ett strejkvarsel, bland annat för att få bättre ersättningar vid skador. Varslet gav effekt och ersättningarna vid sjukskrivningar höjdes. Kollektivavtalet gäller spelare i de högre divisionerna som dessutom tjänar mer än 10 000 per år på fotbollen.

Annars är rådgivning föreningens viktigaste arbete. Det kan handla om hjälp med kontraktsskrivning och agentavtal eller problem med a-kassan när ens kontrakt gått ut. Ibland kan det handla om djupa personliga kriser. För fotbollen kan vara skoningslös mot den som har otur.

– Många satsar enormt mycket på fotbollen. Men om man som 22-åring får en skada som gör att man blir fotbollsinvalid och samtidigt inte hunnit fullfölja gymnasiet, då kan man sitta ganska illa till, säger Magnus Erlingmark.

Just livet efter den aktiva karriären är också en viktig del i föreningens arbete. Även om Magnus Erlingmark själv fick arbete ganska snart efter den aktiva karriären var det ingen enkel övergång.

– Det var märkligt. Från att ha varit och tränat 1-2 gånger per dag till att sitta hela arbetsdagar bakom ett skrivbord. Det tog närmare nio månader innan jag landat. Jag tränade mycket samtidigt för att klara av det.

//OSCAR MAGNUSSON

Detta är en förkortad version av en text från Du&jobbet 4/17. Intresserad av att prenumerera? Läs mer här.

Publicerad: 2017-06-29

Så här jobbar vi på Allt om arbetsmiljö med journalistik. Redaktionen är oberoende från vår ägare och vi arbetar opartiskt. Vi stödjer inte något politiskt parti eller organisation och vi tar inte ställning. Det vi publicerar ska vara sant och ha hög kvalitet.

Mest lästa

Tipsa redaktionen

Prenumerera ikon

Missa inget

Få de viktigaste nyheterna som rör arbetsmiljön sammanfattat varje vecka. Testa vårt premiumbrev kostnadsfritt!