Verksamhetens webbplatser:

”Läkarna tar inte sitt ansvar”

Sjukskrivningarna för psykisk ohälsa sticker åter snabbt uppåt. Läkaren och författaren Åsa Kadowaki menar att kundtänket har fått slå igenom för mycket på vårdcentralerna.

På ett antal år har antalet som är sjukskrivna för psykiatriska diagnoser mer än fördubblats. I dag står psykiska besvär för 44 procent av alla längre sjukskrivningar (längre än 14 dagar) enligt en färsk rapport från Försäkringskassan.

– Den mest anmärkningsvärda ökningen är för kvinnor. 2009 handlade det om 24 000 kvinnor, 2016 var det 64 000, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan.

De psykiatriska diagnoser innehåller allt från depression, oro, ångest till schizofreni. Den största ökningen har skett i de lindrigare diagnosgrupperna, ”anpassningsstörningar och reaktion på svår stress”. Här är utmattningssyndrom vanligast.

Sjukskrivningarna vid psykisk ohälsa är också längre, i snitt 75 dagar, mot 44 dagar för en genomsnittlig sjukskrivning. Risken att bli sjukskriven på nytt är också större för den som varit sjukskriven i en psykiatrisk diagnos.

Så hur ska man vända trenden med de ökande sjukskrivningarna för psykiska besvär?

Ulrik Lidwall menar att åtgärderna beror helt på vem det handlar om. En högutbildad person i en storstad med många järn i elden kan behöva skära bort vissa delar i privatlivet för att orka med. För en undersköterska som jobbar delade turer i vården däremot kanske det bara är arbetsvillkoren som är problemet, och det man måste försöka komma åt. Så lösningarna ser olika ut för olika grupper i samhället.

Läkarna på vårdcentralerna, där de flesta sjukskrivningar görs, spelar också en viktig roll, anser Ulrik Lidwall.

– Det är viktigt att läkarna tar sig tid tillsammans med individen. Så man kan reda ut vad som är problemet, och se om  det hänger samman med förhållanden på jobbet eller yttre förhållanden, utanför jobbet

Kersti Eyeby är chef på Gustavsbergs vårdcentral, och deltog nyligen i ett seminarium som Försäkringskassan arrangerade kring frågan.

– Det här är svåra diagnoser som läkarna inte riktigt lärt sig än. Vi behöver bli bättre på att sätta diagnoser. Jag tycker också att det behövs mer terapeutisk kunskap, kanske fler psykiatiker, på vårdcentralerna, sa hon.

Läkaren och författaren Åsa Kadowaki deltog på samma seminarium. Hon menade att problemet i dag är att patienterna blivit mer av kunder till läkarna – och kunden ska helst bli nöjd. Då blir det lätt att man accepterar patientens verklighetsbeskrivning utan att ifrågasätta.

– Man har inte lärt läkarna att ta sitt ansvar här, sa hon.

I grunden handlar det om att Sverige är ett land där vi vill undvika konflikter, tror Åsa Kadowaki. Vi väljer gärna lösningar där vi undviker det som är jobbigt. Det gäller även för läkare som ska ta ställning till någon som önskar att bli sjukskriven.

Ann-Marie Begler, generaldirektör på Försäkringskassan säger till TT, att hon tror att lösningarna måste vara flera man ska få bukt med de ökande sjukskrivningarna i psykiatriska diagnoser. Dels mer av anpassningar på arbetsplatsen för den sjukskrivne som kommer tillbaka, dels att vissa heltidssjukskrivningar antagligen kan ersättas av deltidssjukskrivningar.

– Och om man pratar om dem som har de lättare psykiska diagnoserna – anpassningssvårigheter och lättare depressioner – så bör man kunna diskutera om det är det alltid rätt att sjukskriva de här personerna, säger hon.

//OSCAR MAGNUSSON

Kommentarer (1)

  1. Kanske dags att gå på källan och titta på arbetsplatserna
    varför det blir så!

Lämna en kommentar

Epostadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Publiceringsregler

 
Bildelar-ONLINE.Se