Krafttag krävs för nyanlända med låg utbildning

Krafttag krävs för nyanlända

 

Cirka varannan flykting som kommer till Sverige har högst grundskola – de riskerar stora svårigheter på arbetsmarknaden – som ökat under 2000-talet. Komvux når främst utlandsfödda med högre utbildning, visar Du&jobbets granskning.

Antalet unga vuxna med mycket låg utbildning växer i Sverige som en följd av främst ökat flyktingmottagandet. Bland 25-44-åringarna fanns t ex 60 000 utlandsfödda med kortare utbildning än 9 år 2014 – en fördubbling jämfört med år 2000. Totalt finns nu ca 117 000 utlandsfödda i arbetsföra åldrar med så låg utbildning, enligt SCB.

Lägst utbildad är gruppen anhöriga – de flesta kvinnor: 59 procent har en utbildning kortare än nio år.

Det är samtidigt bland lågutbildade som integrationen går sämst, under 40 procent får jobb trots flera år i Sverige, enligt Arbetsförmedlingen. Sverige är ett land med få enkla arbeten – ca 5 procent kräver endast kort utbildning/introduktion.

Komvux når främst utlandsfödda som redan har redan gymnasie-eller högskoleutbildning från hemlandet. Bara var femte – eller ca 17 000 – med högst grundskola pluggade där 2013.

– Vårt utbildningsväsende är inte riggat för den här situationen, säger Mathias Wahlsten, enhetschef för integration och etablering på Arbetsförmedlingen.

Han konstaterar bl a att de två åren i det sk etableringsuppdraget inte räcker för att lågt utbildade ska få ihop en gymnasiexamen. Få – nio procent – studerar vidare. Ännu färre har ett reguljärt arbete utan stöd.

Han påpekar att Sverige behöver ett tillskott på arbetskraft – ca 40 000 per år – för att bl a klara vård och omsorg framöver.

– Men det gäller att människor får rätt utbildning.

·Lycksele har lyckats bättre än många andra kommuner med att få nyanlända i arbete.

·Läs mer i Du&jobbet nr 5/15.

(Bild: Mathias Wahlsten. Foto: Camilla Veide.)