Klyftan på arbetsmarknaden växer

Arbetslösheten sjunker för infödda svenskar, men ökar för människor från andra länder. Språkproblem och låg utbildning står i vägen för många.

Trots att den svenska ekonomin går bra minskar inte längre arbetslösheten. Och skillnaderna mellan inrikes- och utrikesfödda ökar. För personer födda i Sverige var arbetslösheten i mars 4,1 procent. Bland personer från andra länder var andelen 22,2 procent. Ett år tidigare var motsvarande siffror 4,7 respektive 21,4 procent.

Svårigheterna är störst bland dem som saknar gymnasieutbildning från sina hemländer.

– Vi har en kvalificerad arbetsmarknad. Har man inte gymnasieutbildning är det svårt att få fäste på arbetsmarknaden, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.

Skillnaderna i arbetslöshet blir ännu större om man även delar upp utrikes födda i dem som är födda i Europa respektive utanför Europa. Bland europeiska invandrare ligger arbetslösheten runt 10 procent. För personer med utomeuropeisk bakgrund är arbetslösheten runt 31 procent.

Den som har fått uppehållstillstånd i Sverige och är över 20 år får del av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag i två år. Programmet syftar till att man ska lära sig språket och hitta en egen försörjning. Just nu ökar antalet personer i programmet väldigt mycket på grund av de stora flyktinggrupper som kom 2015. Ungefär hälften av dem saknar gymnasieutbildning.

– Det kommer att krävas en kombination av åtgärder. Utbildning är centralt men vi behöver också jobba med anställningsstöd och praktik, säger Annika Sundén.

Just bristen på utbildning ställer till det för många. Hela 44 procent av de utrikes födda utan gymnasieutbildning står utan jobb. Men utbildning löser inte allt. För utomeuropéer som har studerat efter gymnasiet är arbetslösheten trots allt kring 23 procent.

I Arbetsförmedlingens statistik räknas alla som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. I siffrorna syns alltså både heltids- och deltidsarbetslösa.