Håll koll på vad som gäller för sommarjobbet

För många ungdomar är det snart dags för första sommarjobbet. Andra har jobbat på loven flera år i rad. För alla gäller: det är viktigt att hålla koll på sina rättigheter.

Många ungdomar har redan ordnat sommarjobb, medan andra söker för fullt. Vi andra kommer att se dem på caféerna, i kioskerna, på badplatserna och på våra egna arbetsplatser.

För de flesta innebär det välkomna extrapengar och tidiga inblickar i hur det fungerar på en arbetsplats. I bästa fall blir det några första positiva erfarenheter av arbetslivet. Men varje år blir tyvärr en del ungdomar lurade på lönen, får gå i förtid eller tvingas jobba i helt olämpliga arbetsmiljöer.

Malin Djuse är ungdomssekreterare på LO och samordnar organisationens stödverksamhet för sommarjobbare. Det handlar bl a om en jourtelefon, en hemsida med frågor och svar samt uppsökande verksamhet på ställen där många ungdomar arbetar.

Hon säger att den vanligaste frågan är vilken lön man bör ha.

– De frågorna kommer oftast i början av sommaren. Då man söker jobb och får veta vad arbetsgivaren erbjuder. Det handlar ofta också om hur anställningsavtalen ska se ut. Allteftersom börjar man undra över arbetstiderna. Kan arbetsgivaren säga att man bara har jobb när det är bra väder? Sådana frågor.

Mot slutet kommer frågorna om man har rätt till semesterersättning (svar: ja) och förstås de riktigt tråkiga ärendena: de där sommarjobbarna helt enkelt blivit lurade på lönen. Det är svårt att säga om fler hör av sig nu än tidigare, säger Malin Djuse. På LO märker man hur fler surfar in på frågor och svar-sidan, medan antalet telefonsamtal blir färre. Men det finns frågeställningar som blir vanligare.

– Vi märker hur fler arbetsgivare kräver att ungdomarna ska provjobba några dagar utan lön. Förr i tiden förekom det mest på restauranger och caféer. Men nu har det börjat sprida sig till fler branscher.

Även de psykosociala problemen ökar för de sommaranställda, fortsätter hon.

– Det ska sägas att de inte är särskilt vanliga. Men de blir fler, främst då trakasserier av både rasistisk och sexuell art.

Det viktigaste för sommarjobbaren är att begära ett anställningskontrakt eller anställningsbevis, säger Malin Djuse.

– Det ska vara skriftligt, och klargöra arbetsvillkoren. Lön och arbetstid ska finnas med, samt garantier för att man är försäkrad. Den som har allt på papper får lättare att hävda sin rätt.

Men hur gör 18-åringen när hen får beskedet att ”här jobbar vi bara när det är bra väder, och om du inte accepterar den här lönen får du söka dig någon annanstans”? Eller när det utlovade villkoren inte stämmer med verkligheten?

– Man tar råd. Den som ringer till vår hjälptelefon får reda på sina rättigheter, och vilka argument som går att använda. I allvarliga fall kopplar vi ihop den som ringer med det förbund eller den avdelning som kan driva frågan.

9 RÄTTIGHETER DU HAR PÅ SOMMARJOBBET

1. GRATISJOBB – NEJ TACK! Du ska absolut inte gå med på att provjobba utan lön. Det är bara alltför vanligt att oseriösa arbetsgivare sätter det här i system. Du kanske provarbetar tre dagar, får reda på att det inte blir mer jobb, och sedan är det dags för nästa person att provjobba.

2. KOLLA AVTAL Kolla om arbetsgivaren har kollektivavtal. Det kan du göra genom ett samtal till facket eller arbetsgivarorganisationen för den bransch det handlar om. Om kollektivavtal finns är du garanterad de villkor som avtalet bestämmer. Du kan även vara säker på att det finns försäkringar om du blir skadad eller sjuk på jobbet. Kollektivavtalet slår även fast minimilöner. Under dem kan arbetsgivaren inte gå.

3. HA ALLT PÅ PAPPER Oavsett om det finns kollektivavtal eller inte, ska du se till att få ett skriftligt anställningsavtal. Det är bra att ha det ni kommit överens om på papper. Då förebygger ni onödiga tvister. Ett anställningsavtal bör innehålla följande:

• Arbetsgivarens namn och organisationsnummer.
• Ditt eget namn och personnummer.
• Arbetstid per vecka. Om inget annat sägs i avtalet har du rätt till lön för det antal timmar som anges i avtalet.
• Anställningens start- och slutdatum. Då kan arbetsgivaren inte utan vidare säga att du inte behövs längre.
• Lön.
• Arbetsuppgifter.
• Garanti för att du är försäkrad vid olycksfall eller andra skador.

4. LAGARNA SOM GÄLLER Du omfattas av de lagar som finns för arbetslivet. Det innebär bl a att du inte ska arbeta mer än 40 timmar per vecka och att du har rätt till minst 30 minuters rast efter senast fyra och en halv timmes arbete. Du ska kontakta arbetsmiljöansvariga och/eller skyddsombud om du tycker att det finns risk för att du skadar dig i jobbet. Om ingen på jobbet bryr sig kan du ringa till facket eller till Arbetsmiljöverket och fråga vad som bör göras (kontaktuppgifter nedan).

5. VIKTIGT MED INTRODUKTION Du ska få en introduktion på jobbet. Där ska det klargöras vilka dina arbetsuppgifter är och vilka eventuella risker som finns. Informationen ska också berätta vilka arbetsmiljöregler som gäller på arbetsplatsen.

6. INGET NATTJOBB När du fyllt 16 år får du jobba med det mesta. Men det finns vissa begränsningar som gäller tills du har fyllt 18. Du får inte arbeta med farliga kemikalier, utföra tyngre lyft eller jobba vid maskiner där du kan skada dig. Du ska inte arbeta ensam, framförallt inte när det finns risk för rån. Du får heller inte arbeta på nätterna. Du ska även ha en handledare på jobbet, som du ska kunna vända dig till med frågor.

7. BEGRÄNSNING FÖR DIG UNDER 16 När du är under 16 år gäller fler begränsningar. Du får bara ta enkla och riskfria arbeten och ska ha intyg hemifrån om att du får arbeta. Du ska inte arbeta ensam. Arbetstiden är begränsad till högst sju timmar per dag och 35 timmar per vecka. Du får inte arbeta mellan klockan 20 på kvällen och klockan 06 på morgonen.

8. RÄTT TILL SEMESTERERSÄTTNING Även om du inte har rätt till semesterledighet om du arbetar mindre än tre månader, tjänar du hela tiden in de pengar som skulle ha betalats ut vid semester om du varit anställd längre – alltså semesterersättning. Ibland bakas denna ersättning in i lönen, men då ska detta anges i anställningsavtalet. Annars ska semesterersättningen betalas ut senast en månad efter att anställningen avslutats. Om det inte står något annat i kollektivavtalet utgör ersättningen 12 procent av den intjänade lönen. Och: Om arbetsgivaren går med på det kan du förstås ändå ta ut semester.

9. BEGÄR ETT BETYG När du har jobbat klart ska du be om ett arbetsbetyg. Det ska ange vad du arbetat med, under vilken tid och gärna innehålla ett omdöme om hur du skött arbetsuppgifterna. Detta kan vara bra att ha när du söker jobb nästa gång.

MER INFO: LO:s ungdomsinformation. • LO:s hjälptelefon: 020-56 00 56 • Arbetsmiljöverkets sida för unga.