Verksamhetens webbplatser:

Fler nyanlända måste sätta sig i skolbänken

GRANSKNING Det tar i genomsnitt åtta år innan hälften av de nyanlända flyktingarna får någon typ av arbete. Vad kan göras för att korta tiderna tills nyanlända kan försörja sig själva? En sak är klar: Vuxna behöver gå i skolan i helt ny omfattning.

Ekvationen är egentligen enkel. Om fler nyanlända flyktingar ska få reguljära arbeten måste Sverige satsa hårt på antingen utbildning eller en massiv tillväxt av så kallade enkla jobb. Någon omväg finns inte. Fakta är tydliga. Sedan 2009 har cirka 300 000 flyktingar fått permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd i Sverige. I siffran ingår deras anhöriga.Sedan några år tillbaka ansluts de flesta till Etableringsuppdraget – två års insatser i Arbetsförmedlingens regi där det ingår allt från svenskundervisning och praktik till samhällsorientering samt studie- och yrkesvägledning.

Det har redan visat sig att dessa två år långtifrån räcker. Etableringsuppdraget redovisar regelbundet statistik om vilka resultat insatserna får. Det är inte någon uppmuntrande läsning. Av de som under 2016 avslutade sin etableringsplan hade 27 procent visserligen fått någon slags jobb 90 dagar senare. Det handlade emellertid bara om 4 procent som fått arbeten utan stöd. I övrigt handlade det om nystartsjobb och andra subventionerade praktikinsatser.

Den siffra som kanske är mest alarmerande är dock den som anger hur många som gick vidare till reguljära studier – bara sex procent. Och då visar ändå Etableringsuppdragets egna uppgifter hur stort utbildningsbehovet faktiskt är. Uppemot 50 procent av de vuxna kommer till Sverige med högst nio år i skolan. Cirka en tredjedel har kortare utbildning än så. Lägg därtill att många utländska gymnasie- och yrkesutbildningar inte är avpassade efter svenska förhållanden, och ofta behöver kompletteras, så klarnar en utmanande bild.

När vi talat med lokala Komvuxenheter i några av de kommuner som tagit emot många flyktingar de senaste åren, visar det sig också att trycket är hårt. Bedömningen är att praktiskt taget alla nyanlända behöver utbildning och att många egentligen behöver gå flera år i skolan. Man klarar att ordna utbildning åt dem som söker, men efter avslutat Etableringsuppdrag söker få. Många, många fler borde börja på Komvux.

Det är känt sedan länge att de som inte har gymnasium är kraftigt missgynnade på arbetsmarknaden i Sverige. Arbetslösheten bland boende i Sverige med förgymnasial utbildning var 17 procent 2016, medan den låg på 6 procent för dem med högst gymnasium och 4,5 procent bland högskoleutbildade. Men bland de utrikes födda är andelen arbetslösa högre, oavsett utbildningsnivå. Av de förgymnasialt utbildade är cirka 33 procent arbetslösa, av de gymnasialt utbildade cirka 13 procent och av dem med högskoleutbildning cirka 10 procent.

Bland människor som kommit som flyktingar är andelarna högre. Det bör dessutom poängteras att även andelen som står utanför arbetskraften, som alltså varken arbetar eller söker jobb, är högre bland utlandsfödda. Framförallt gäller detta kvinnor – 25 procent av de utlandsfödda kvinnorna står utanför, jämfört med 12-13 procent av de inrikesfödda. Ju längre en flykting bott i Sverige, desto större är möjligheten att få ett jobb. Man lär sig svenska, går utbildningar, bygger upp kontakter. Men det tar tid. Först efter åtta år i Sverige har hälften av flyktingarna någon slags sysselsättning. Och då inräknas även arbeten några timmar i veckan.

Andelen som är anställda hela året är betydligt lägre. Enligt en rapport från riksdagens utredningstjänst 2016 kunde endast 50 procent av flyktingarna betecknas som helårsanställda (inklusive egna företagare) 11–15 år efter ankomst till Sverige. Då ingår både heltids- och deltidsanställda. Statistiken visar att utbildning lönar sig för dem som fötts i ett annat land. Ändå är fler arbetslösa jämfört med de som är födda i Sverige.

Skillnaderna har rimligen flera orsaker. Det är belagt att diskriminering av utlandsfödda förekommer. Flera studier har visat att en Mohammed inte kallas lika ofta till anställningsintervju som en Anders. Ändå tyder mycket på att diskriminering inte är en huvudorsak. OECD genomför regelbundet mätningar av befolkningens kunskaper och färdigheter i läsning, räkning samt problemlösning med dator och internet (PIAAC-undersökningarna). Senaste Långtidsutredningen redogör för dem. Mätningarna görs i ett 40-tal länder och svenskar presterar mycket bra.

Inom t ex gruppen yrkesutbildade arbetare har Sverige bland de bästa resultaten. PIAAC visar dock stora skillnader mellan utrikes och inrikes födda när det gäller de färdigheter som mäts. Cirka en tredjedel av de utrikes födda har otillräckliga färdigheter i både läsning och räkning. Andelen bland inrikes födda är fem procent. PIAAC-undersökningarna uppvisar emellertid också ett mycket positivt resultat. Det finns inga signifikanta skillnader i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda när de har samma kunskaps- och färdighetsnivå.

Löser samhället kunskapsknuten, är det mesta vunnet. LO-ekonomen Torbjörn Hållö betonar hur beroende människor blivit av gymnasiekompetens om de ska komma in på arbetsmarknaden.

– Det är 20 procents skillnad i sysselsättning mellan dem som har högst grundskola och dem som har klarat gymnasiet. Om vi sedan tittar på dem som kommit till Sverige sedan 2012 är det bara hälften som har motsvarande svenskt gymnasium. Där finns utmaningen.

Den här stora gruppen nyanlända hjälps inte alltid av praktik och subventionerade, tillfälliga jobb.

– Det räcker inte, om du har dåliga kunskaper och färdigheter. Du får ofta inte fortsatt jobb.

Mot bakgrund av detta är det ett bekymmer att så få nyanlända deltar i Komvux, för att läsa in grundskola och gymnasium, fortsätter han. Staten måste ge utökade och permanenta resurser till vuxenutbildningen, och överhuvudtaget garantera en finansiering av kommunsektorn.

– Staten måste slå fast att man tar kostnaderna. Om vi nationellt har bestämt att vi ska ha en ambitiös migrationspolitik måste den mötas med en lika ambitiös integrations- och utbildningspolitik.

LO har lanserat ett förslag om så kallade utbildningsjobb, där arbetslösa i åldrarna 25-45 år ska kunna få jobb till lägre lönekostnader under en period, under villkor att de samtidigt deltar i en reguljär utbildning utanför arbetsplatsen. Det krävs då en generös studiefinansiering.

– Många nyanlända är oroliga för att dra på sig studieskulder. De kommer ofta från studieovana hem. Regeringens studiestartsstöd är en bra sak men det räcker bara ett år. Utbildningsjobben skulle adressera det här problemet.

Rimligen kommer samhället dock inte att få riktigt alla att utbilda sig, framförallt inte dem som kommit till Sverige i 40-50-årsåldern. Vilka insatser behövs för de grupperna?

– Där måste vi inrätta särskilt konstruerade arbeten. Vettiga arbeten. Men för dem som har 30-40 år i arbetslivet framför sig måste ambitionen vara tydliga. De ska komma ut i normala svenska jobb.

Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, anser däremot att vi behöver acceptera faktum – motivationen till vidare studier är svag bland många nyanlända.

– De känner sig färdiga med skolbänken. Vi ser stora avhopp även från SFI. Man vill kunna försörja sig.

Han efterlyser därför insatser för att skapa fler ”enkla jobb” som inte kräver hög utbildning.

– Vi har höga ingångslöner och höga arbetskraftskostnader. Det har inte gått att komma åt situationen i avtalsförhandlingarna, utan ingångslönerna har tvärtom ökat. Därför borde vi få en lagstadgad anställningsform för nyanlända och långtidsarbetslösa, där lönekostnaderna blir lägre och de arbetsrättsliga kraven inte lika höga.

Skulle inte en sådan reform kunna minska ambitionsnivån när det gäller att få nyanlända att utbilda sig?

– Den risken finns förstås. Men alternativet är värre. Och om inget görs för att skapa fler enkla jobb kommer förmodligen tudelningen av arbetsmarknaden att inte bara bestå, utan bli större.

Det står alltså tämligen klart att Etableringsuppdraget inte räcker till. Stora insatser behövs för att fler flyktingar ska få jobb. ”Enkla jobb” eller utbildning? Debatten lär fortsätta.

 //JONAS FOGELQVIST

Lämna en kommentar

Epostadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Publiceringsregler

 
Bildelar-ONLINE.Se