Fler än nånsin jobbar ideellt

Det framgår av en rapport som gjorts av Ersta Sköndals Högskola, på uppdrag av regeringen.
Varje vecka arbetar svensken 4 timmar ideellt. Det motsvarar 400 000 heltidsjobb. Vi är därmed bland de mest ideellt arbetande folken i världen. De enda som konkurrerar är norrmän, holländare och amerikaner.
Det organiserade ideella arbetet har ökat, 1992 var det 3 timmar i veckan.
Till det kommer informella insatser — hjälp till anhöriga eller grannar med mera — med en tidsåtgång motsvarande 300 000 årsarbeten.

En häpnadsväckande omfattning, heter det i rapporten. Det är anmärkningsvärt att så stor del av befolkningen deltar och att det är stabilt – oavsett samhällsekonomiskt läge.
Det är främst de informella insatserna som ökat sedan början av 1990-talet. Förklaringen kan vara att de är mer känsliga för förändringar inom offentlig sektorn, något som kännetecknat 90-talets krisår. Alltså: anhöriga och frivilliga får kompensera för utebliven hemtjänst eller annan omsorg.
Enligt rapporten så går engagemanget i arv. Föräldrarna arbetade ideellt. Det är den största förklaringen till stabiliteten över åren.

Tidigare studier har visat att människor i minskad omfattning skulle arbeta frivilligt i en förening. Den trenden syns inte nu. Det är tvärtom så att en stor majoritet av allt oavlönat arbete sker av folk som också är  medlemmar i den organisation de är engagerade i. Slutsatsen är att  den svenska folkrörelsetraditionen inte är på tillbakagång.

Den flitigaste gruppen aktiva är i åldrarna 30—45 år. Anmärkningsvärt, anser professor Lars Svedberg, som lett projektet, eftersom de ofta är heltidsarbetande, har barn, bor i hus och med tanke på att kraven i arbetslivet har ökat de senaste åren.

Som tidigare är frivilliga insatser inom idrotten störst. Var fjärde vuxen person gör insatser inom idrotts- eller friluftsorganisationerna.