Fler än nånsin jobbar ideellt

Sju av tio svenskar lägger ner tid på oavlönat arbete. Det motsvarar 700 000 heltidsjobb. Engagemanget är större än någonsin.

Det framgår av en rapport som gjorts av Ersta Sköndals Högskola, på uppdrag av regeringen.
Varje vecka arbetar svensken 4 timmar ideellt. Det motsvarar 400 000 heltidsjobb. Vi är därmed bland de mest ideellt arbetande folken i världen. De enda som konkurrerar är norrmän, holländare och amerikaner.
Det organiserade ideella arbetet har ökat, 1992 var det 3 timmar i veckan.
Till det kommer informella insatser — hjälp till anhöriga eller grannar med mera — med en tidsåtgång motsvarande 300 000 årsarbeten.

En häpnadsväckande omfattning, heter det i rapporten. Det är anmärkningsvärt att så stor del av befolkningen deltar och att det är stabilt – oavsett samhällsekonomiskt läge.
Det är främst de informella insatserna som ökat sedan början av 1990-talet. Förklaringen kan vara att de är mer känsliga för förändringar inom offentlig sektorn, något som kännetecknat 90-talets krisår. Alltså: anhöriga och frivilliga får kompensera för utebliven hemtjänst eller annan omsorg.
Enligt rapporten så går engagemanget i arv. Föräldrarna arbetade ideellt. Det är den största förklaringen till stabiliteten över åren.

Tidigare studier har visat att människor i minskad omfattning skulle arbeta frivilligt i en förening. Den trenden syns inte nu. Det är tvärtom så att en stor majoritet av allt oavlönat arbete sker av folk som också är  medlemmar i den organisation de är engagerade i. Slutsatsen är att  den svenska folkrörelsetraditionen inte är på tillbakagång.

Den flitigaste gruppen aktiva är i åldrarna 30—45 år. Anmärkningsvärt, anser professor Lars Svedberg, som lett projektet, eftersom de ofta är heltidsarbetande, har barn, bor i hus och med tanke på att kraven i arbetslivet har ökat de senaste åren.

Som tidigare är frivilliga insatser inom idrotten störst. Var fjärde vuxen person gör insatser inom idrotts- eller friluftsorganisationerna.