En miljon till på 11 år

I början av 2017 passerade Sverige 10 miljoner invånare. Vi blir 11 miljoner redan år 2028, vilket är rekordsnabbt. 66 procent beror på inflyttningsöverskott, merparten från länder utanför Europa. Hur berett är Sverige på den snabba folkökningen?

Bara småstater som Luxemburg och Malta växer snabbare än Sverige. Huvudskälet till folkökningen är invandringsöverskott och så har det varit sedan 1975 (undantag tre år). Förra miljonen mellan 9 och 10 bestod till 70 procent av invandringsöverskott och 30 procent av födelseöverskott.

Fler män än kvinnor migrerar, och Sverige har sedan 2015 ett överskott på män.

Förra året kom 132 602 personer, största land var för femte året det krigshärjade Syrien. 46 981 utvandrade från Sverige.

Så här väntas flyttöverskottet på 620 000 personer från slutet 2017 till 2028 se ut enligt SCB (räknat på att vi ökar med 940 000 personer):

  • Ca 430 000 kommer från länder utanför Europa, merparten från länder med sk låg eller medel HDI, Human Development Index. (Lågt har t ex Afghanistan, medel har Irak). Av de 187 000 personerna från länder med lågt HDI väntas 56 procent vara män. Från dessa länder bedöms återflyttningen vara låg, men öka under 20-talet.
  • Ca 32 000 är flyttöverskott från Norden, det enda område varifrån fler kvinnor än män kommer. Återflyttning motsvarar nästan två tredjedelar av inflyttning. ‚ Ca 142 000 är flyttöverskott från EU. Återinflyttning motsvarar knappt hälften av inflyttning.
  • Ca 87 000 är flyttöverskott från övriga Europa. Återflyttning motsvarar ungefär en tredjedel av inflyttning.
  • Ca 71 000 Sverigefödda i flyttunderskott.

De som kommer är yngre än den svenska befolkningen, 25-34 år är största inflyttargrupp. Det gäller framför allt dem från Europa. För födda utanför Europa är åldrarna mer spridda med bl a större andel barn.

Födelseöverskottet bedöms till 320 000. 2028 antas 66 procent vara födda av en Sverigefödd mamma, 10 procent av en mamma född i Europa respektive 24 procent av en utomeuropeisk mamma.

Andelen utrikesfödda beräknas vara 22 procent 2028.

Hur förändras åldersfördelningen fram tills dess? Mest ökar de över 80 år, men även åldersgruppen 16-18 år växer kraftigt. Minst ökar 65-79 åringarna. Utan utrikesfödda skulle de i arbetsför ålder bli färre. Var tredje i den åldern är utrikesfödd 2018.

Var ska alla bo?

2017 hade 243 av 280 kommuner bostadsbrist. 6 400 bostäder var lediga för omedelbar inflyttning. Det finns drygt 4,7 miljoner bostäder i Sverige, knappt var tredje är hyresrätt.

Boverket konstaterar att ett historiskt stort byggande krävs kommande år, både pga kraftig befolkningsökning och för litet byggande på senare år. Det handlar om byggvolymer som inte varit aktuella sen miljonprogrammet.

Beräknat behov fram till 2025: i genomsnitt 67 000 bostäder årligen, nästan 700 000 om man räknar fram till 2028. Mest krävs i början av perioden – då behövs ett nytt Uppsala årligen.

Sannolikheten att nå dit är låg, bedömer Boverket, som pekar på en rad utmaningar:

  • Det vanliga har varit att producera ca 30 000 bostäder per år. Det borde de närmaste åren vara ca tre gånger så mycket som varit brukligt. 2018 stod nästan 60 000 bostäder klara, men en inbromsning sker.
  • En stor del av både dagens hushåll och de nytillkomna har begränsade resurser och svårt att köpa eller hyra till rådande priser.
  • Kunskaperna om nyanländas bosättningsmönster är knapphändiga, var hamnar och var bosätter de sig efter att ha placerats i kommuner?
  • De nya bostäderna i stora volymer kräver väl fungerande infrastruktur.
  • Fler äldre personer betyder stort behov av bostadsanpassningar. Samtidigt behöver miljonprogrammet rustas upp.

Finns det utbildning?

De som invandrar till Sverige har lägre utbildning än Sverigefödda, andelen med högst grundskola är betydligt högre och andelen med gymnasium är lägre. Ungefär lika hög andel har eftergymnasial utbildning av någon typ. Av de drygt 27 000 personer som hösten 2018 var inskrivna i etableringsuppdraget hade ca 53 procent lägre utbildning än gymnasium. Enligt SCB:s Trender och Prognoser 2017 väntas år 2035 ungefär 29 procent av invandringsöverskottet 650 000 20-64-åringar ha högst grundskola och 42 procent ha eftergymnasial utbildning.

Den växande befolkningen innebär ökat behov av lärare och förskollärare. Under en lång rad år har antalet barn och ungdomar 0-18 år legat kring två miljoner. Sedan ett par år ökar antalet starkt och förväntas uppgå till 2,5 miljoner 2031.

Enligt Skolverket behöver det examineras 227 000 lärare och förskollärare fram till 2031. Med dagens nivåer på nybörjare och examensfrekvens kommer kring 145 000 examineras, det betyder att drygt 80 000 lärare fattas. Läget bedöms som mycket bekymmersamt.

Skolverket vill både göra yrket mer attraktivt genom bättre lön och arbetsmiljö och hitta nya vägar in i det. Skolverket satsar för fler behöriga i svenska som andra språk, bl a via Lärarlyftet, så att fler nyanlända ska klara skolan.

Nästan alla som studerar på grundvux är utrikes födda. På gymnasial nivå handlar det om en av tre. Behovet av lärare inom grundvux beräknas öka med 40 procent från 800 till 1100 heltidstjänster 2016 till 2031. På gymnasial nivå är behovstillväxten lägre. Dock finns här många fler lärare.

I januari 2018 infördes utbildningsplikt. De med så kort utbildning att de inte bedöms kunna få jobb under etableringsperioden måste läsa på SFI plus Komvux. Detta går hittills trögt, ca 7 procent har påbörjat studier.

När det gäller SFI bedömer Skolverket att behovet blir ca 3 300 lärare år 2021, en nedgång jämfört med dagsläget.

Finns det arbete?

Sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda 20-64 åringar var 15,8 procentenheter 2018, enligt Ekonomifakta. Det är bland de största skillnaderna i Europa. Sverige har dock ovanligt hög sysselsättningsgrad, 81,8 procent.

Mäter man fasta heltidsjobb är skillnaderna betydligt större. Andelen med fast heltidsanställning var 35 procent bland utomeuropeiskt födda, mot 61 procent bland inrikes födda. (Arbetskraftsundersökningen 2015). Framförallt beror detta på färre heltider, men också på att färre har fasta jobb. Svagast ställning har födda i Afrika – en dryg fjärdedel har fasta heltidsanställningar.

Särskilt problematiskt är läget för kvinnor från Afrika, 10 procent har fast heltidsjobb när de vistats här mellan 5-10 år, mot 51 procent för inrikes födda kvinnor (Calmfors m fl).

Mäter man däremot sysselsättningsgrad vid samma färdigheter (via t ex PIACC) har utlandsfödda inte svårare att få arbete. Utrikesfödda har lägre färdigheter än inrikes födda med samma utbildning i alla länder. Förklaringar handlar bl a om språkkunskaper och utbildningskvalitet.

Det behövs en sysselsättningsökning på ca en halv miljon jobb för att säkra välfärden, enligt Arbetsförmedlingens rapport Sveriges framtida sysselsättning. Den nya miljonen människor ger bara utväxling på ca 200 000 till i sysselsättning till 2030, enligt utredaren Torbjörn Israelsson, bl a för att äldre och barn blir fler.

Om sysselsättningsnivån bland utrikesfödda kvinnor låg på samma nivå som för inrikesfödda skulle 130 000 personer tillkomma, motsvarande antal för utrikesfödda män är 70 000. Enligt rapporten finns tre vägar; högre sysselsättningsgrad i befolkningen, arbetskraftsinvandring av välutbildade utöver den väntade invandringen, ökad produktivitetstillväxt.

Det råder alltså ljusa jobbutsikter, men främst i yrken som kräver högskoleutbildning eller yrkesutbildning från gymnasium. Bristen väntas bli stor på bl a läkare, tandläkare, sjuksköterskor, it-specialister, ingenjörer, lärare och förskollärare. Men även undersköterskor, och utbildade inom bygg och anläggning behövs.

Efterfrågan på personer med högst grundskola beräknas minska kraftigt. Antalet har länge minskat genom pensioneringar, men fylls nu på genom invandring. Lågutbildade väntas få allt svårare att få jobb.

Av ca 65 000 inskrivna på Arbetsförmedlingen med kortare utbildning än nio år är ca 80 procent födda utanför Europa.

Sverige har jämfört med Europa låg andel enkla jobb, ca fem procent kräver inte gymnasium utifrån platsannonser, i praktiken finns dock fler enkla jobb.

Strukturomvandlingen fortsätter, enligt SCB, 2015-2035 försvinner 50 000 jobb i industrin, 9000 inom jord- och skogsbruk, 80 000 tillkommer inom bygg och 400 000 inom offentliga tjänstesektorn.

//EVA BERLIN

Källor: SCB Statistikdatabasen, Boverket, Behov av nya bostäder 2018-2025, Skolverket, Prognoser över behovet av förskollärare och andra lärarkategorier, Ekonomifakta, Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden, Calmfors, m fl.